Skrivet: 2006-11-23, 10:32
#1
Mats Wahl
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.j...usRenderType=6
Det här är nog det bästa jag läst på länge. Äntligen någon som inte bara kastar paj omkring sig, utan som börjar närma sig pudelns kärna.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.j...usRenderType=6
Det här är nog det bästa jag läst på länge. Äntligen någon som inte bara kastar paj omkring sig, utan som börjar närma sig pudelns kärna.
Wahl i det som han skriver om att man måste sätta stopp redan då "övertrampen" är så små att man knappt märker dem. Det kan verka vara en petitess, att en elev fnissar då någon annan svarar eller läser högt - men precis som Wahl skriver, det kan vara ett första steg på vägen mot att kliva över gräns efter gräns till dess att man inte drar sig för någonting.
Vettiga åsikter. Själv är jag för tillfället ganska trött på att en klass men vanliga, hyggliga, normalt ambitiösa och begåvade elever, varje dag och nästan varje timme måste ta hänsyn till en enda som inte kan uppföra sig. Det spelar ingen roll vad orsaken är och hur synd det möjligen är om lille Pelle; det är helt orimligt.
Jag är också trött på att se att skituppförandet vinner, för ingen hinnner med att rätta till det hela tiden. Jag är därtill oerhört irriterad på vuxna som blir både akut blinda och stumma när någon barn uppför sig illa. Det är varje vuxens ansvar att säga ifrån och visa vad som gäller.
Men mest av allt är jag trött på föräldrar som inte fostrar sina barn utan väntar på att samhället ska göra det, elller någon annan.
Har inte läst hans bok men såg på ett seminarium med honom ifrån bok och bibliotek som var toppen och jag delar i princip allt han säger/skriver i detta ämne.