Orkar inte längre... (LÅNGT)
_05/06 Vinterbarn
  1. Gerice
    #1

    Orkar inte längre... (LÅNGT)

    sitter här med min bebis och mår skit dåligt. Har grälat mycket med min sambo de senaste dagarna. Det har läggat i luften sen sommaren men idag kunde inte jag hålla tyst längre. Vi har alltid klarat oss igenom många kriser men den här gången tror jag inte att jag orkar. Jag älskar honom och vårt barn men...jag vet inte.

    Jag nästan skäms nu när jag skriver detta men jag måste prata med nån..jag blir så ledsen bara och besviken. Innan vi fick barn brukade han prata om att vi skulle skaffa barn. Jag har alltid trott att han skulle bli en bra pappa till våra barn. Men jag är faktiskt jätte besviken, jag valde inte att bli gravid utan Vi valde det!! Nu är bebisen här och jag älskar h*n jätte mycket men det känns som att jag är en ensamstående. Han jobbar mycket men när han inte är på jobbet så sitter han vid datorn hela tiden. Jag tvättar, städar, tar hand om bebisen.

    Jag har jobbat lite sen i somras och det gick bra. Men nu när jobbet ringer blir han irriterad att jag måste iväg o jobba. Idag sa han att jag skulle fixa barnvakt till barnet nästa gång jag tänker jobba!! Det bara kokade inom mig och då sa jag ifrån.


    Jag har inte vågat berätta detta för nån för att jag trodde att han skulle förändra sig, jag inte vem han är längre. Han blev en helt annan person samma dag vi fick barn. Nä nu lägger jag av innan jag börjar gråta här, bebisen behöver mig nu.

    Tack för att ni läste detta.
  2. 1
    Orkar inte längre... (LÅNGT) sitter här med min bebis och mår skit dåligt. Har grälat mycket med min sambo de senaste dagarna. Det har läggat i luften sen sommaren men idag kunde inte jag hålla tyst längre. Vi har alltid klarat oss igenom många kriser men den här gången tror jag inte att jag orkar. Jag älskar honom och vårt barn men...jag vet inte.

    Jag nästan skäms nu när jag skriver detta men jag måste prata med nån..jag blir så ledsen bara och besviken. Innan vi fick barn brukade han prata om att vi skulle skaffa barn. Jag har alltid trott att han skulle bli en bra pappa till våra barn. Men jag är faktiskt jätte besviken, jag valde inte att bli gravid utan Vi valde det!! Nu är bebisen här och jag älskar h*n jätte mycket men det känns som att jag är en ensamstående. Han jobbar mycket men när han inte är på jobbet så sitter han vid datorn hela tiden. Jag tvättar, städar, tar hand om bebisen.

    Jag har jobbat lite sen i somras och det gick bra. Men nu när jobbet ringer blir han irriterad att jag måste iväg o jobba. Idag sa han att jag skulle fixa barnvakt till barnet nästa gång jag tänker jobba!! Det bara kokade inom mig och då sa jag ifrån.


    Jag har inte vågat berätta detta för nån för att jag trodde att han skulle förändra sig, jag inte vem han är längre. Han blev en helt annan person samma dag vi fick barn. Nä nu lägger jag av innan jag börjar gråta här, bebisen behöver mig nu.

    Tack för att ni läste detta.
  3. Medlem sedan
    Jan 2003
    #2
    När man sitter där med en bebis så är man så utsatt och beoende av att våra män agerar som de ska. Att de delar sin vardag med oss och stöttar upp. När de inte gör det så känns det så hopplöst. Kan du nå fram till honom och berätta hur du känner? När vi har haft liknande svårigheter har jag först varit förtvivlad men sen ändå lyckats förmedla hur jag känner. Min man har skärpt till sig, men trillar ibland tillbaka och det kan jag leva med. Hoppas att ni löser det här eller att du hittar ett sätt att få ett bra liv ensam.
    Kramar
  4. 2
    När man sitter där med en bebis så är man så utsatt och beoende av att våra män agerar som de ska. Att de delar sin vardag med oss och stöttar upp. När de inte gör det så känns det så hopplöst. Kan du nå fram till honom och berätta hur du känner? När vi har haft liknande svårigheter har jag först varit förtvivlad men sen ändå lyckats förmedla hur jag känner. Min man har skärpt till sig, men trillar ibland tillbaka och det kan jag leva med. Hoppas att ni löser det här eller att du hittar ett sätt att få ett bra liv ensam.
    Kramar
  5. Medlem sedan
    Oct 2005
    #3
    Hej

    Har vart med om lite samma grej. Du får gärna messa mig privat om du vill!

    Kram
  6. 3
    Hej

    Har vart med om lite samma grej. Du får gärna messa mig privat om du vill!

    Kram
  7. Medlem sedan
    Oct 2005
    #4
    usch ja
    vad kämpigt det är det där att ta sig igenom allt skit som dyker upp. har haft en lite liknande situation men nu på sistone när jag nästan kollapsat av alla nattvak och det går bra för honom på jobbet så har han varit mkt mer generöst förstående o kunnat laga mat ibland å så. vet hur skitjobbigt det är det värker ju i en när de nte verkar älska sitt lilla barn. min man verkar älska henne nu o se henne när hon är lite större (snart 1 år) o kan interagera mer med en.... själv har jag tagit hjälp av en väninna som är psykolog för att få prata av mig o få lite rätsida på det hela. kan inte råda dig men ger en styrkekram, hang in there sister
  8. 4
    usch ja
    vad kämpigt det är det där att ta sig igenom allt skit som dyker upp. har haft en lite liknande situation men nu på sistone när jag nästan kollapsat av alla nattvak och det går bra för honom på jobbet så har han varit mkt mer generöst förstående o kunnat laga mat ibland å så. vet hur skitjobbigt det är det värker ju i en när de nte verkar älska sitt lilla barn. min man verkar älska henne nu o se henne när hon är lite större (snart 1 år) o kan interagera mer med en.... själv har jag tagit hjälp av en väninna som är psykolog för att få prata av mig o få lite rätsida på det hela. kan inte råda dig men ger en styrkekram, hang in there sister
  9. Gerice
    #5

    Tack..

    för era råd. Jag måste erkänna att det känns bättre nu när jag har fått prata om detta. Vi pratade om detta igår, jag berättade exakt hur jag känner. Han berättade hur han kände och vi har kommit överens om att hjälpa varandra i fortsättningen. Jag kräver inte att han ska vara perfekt men det hjälper jätte mycket när pappa ställer upp så att mamma kan duscha eller nåt =)

    Har också pratat med en vän som hade gått igenom samma situation som jag. Hennes råd har varit mycket hjälpsamma.

    Vår kärlek finns här, det kan jag lova..ähum, vi hade mycket mysigt morgon idag

    Återkommer om några veckor, månader med uppdatering. Bebisen fyller 1 år nästa månad, vi två planerar fira hennes årsdag för oss själva. Bara vår lilla familj. Det blir skoj eller vad säger ni?!

    Kram
  10. 5
    Tack.. för era råd. Jag måste erkänna att det känns bättre nu när jag har fått prata om detta. Vi pratade om detta igår, jag berättade exakt hur jag känner. Han berättade hur han kände och vi har kommit överens om att hjälpa varandra i fortsättningen. Jag kräver inte att han ska vara perfekt men det hjälper jätte mycket när pappa ställer upp så att mamma kan duscha eller nåt =)

    Har också pratat med en vän som hade gått igenom samma situation som jag. Hennes råd har varit mycket hjälpsamma.

    Vår kärlek finns här, det kan jag lova..ähum, vi hade mycket mysigt morgon idag

    Återkommer om några veckor, månader med uppdatering. Bebisen fyller 1 år nästa månad, vi två planerar fira hennes årsdag för oss själva. Bara vår lilla familj. Det blir skoj eller vad säger ni?!

    Kram
  11. Medlem sedan
    Jan 2003
    #6
    Skönt att höra att det löste sig så bra! Ofta är det brist på kommunikation som skapar våra svåra problem. Mys på nu!
  12. 6
    Skönt att höra att det löste sig så bra! Ofta är det brist på kommunikation som skapar våra svåra problem. Mys på nu!
  13. Gerice
    #7
    Jo rå, tänk vad mycket man skulle kunna lösa vid bättre kommuniktion

    Det skadar inte med lite mys -hehe.
  14. 7
    Jo rå, tänk vad mycket man skulle kunna lösa vid bättre kommuniktion

    Det skadar inte med lite mys -hehe.
  15. Medlem sedan
    Nov 2006
    #8
    sitter här med min bebis och mår skit dåligt. Har grälat mycket med min sambo de senaste dagarna. Det har läggat i luften sen sommaren men idag kunde inte jag hålla tyst längre. Vi har alltid klarat oss igenom många kriser men den här gången tror jag inte att jag orkar. Jag älskar honom och vårt barn men...jag vet inte.

    Jag nästan skäms nu när jag skriver detta men jag måste prata med nån..jag blir så ledsen bara och besviken. Innan vi fick barn brukade han prata om att vi skulle skaffa barn. Jag har alltid trott att han skulle bli en bra pappa till våra barn. Men jag är faktiskt jätte besviken, jag valde inte att bli gravid utan Vi valde det!! Nu är bebisen här och jag älskar h*n jätte mycket men det känns som att jag är en ensamstående. Han jobbar mycket men när han inte är på jobbet så sitter han vid datorn hela tiden. Jag tvättar, städar, tar hand om bebisen.

    Jag har jobbat lite sen i somras och det gick bra. Men nu när jobbet ringer blir han irriterad att jag måste iväg o jobba. Idag sa han att jag skulle fixa barnvakt till barnet nästa gång jag tänker jobba!! Det bara kokade inom mig och då sa jag ifrån.


    Jag har inte vågat berätta detta för nån för att jag trodde att han skulle förändra sig, jag inte vem han är längre. Han blev en helt annan person samma dag vi fick barn. Nä nu lägger jag av innan jag börjar gråta här, bebisen behöver mig nu.

    Tack för att ni läste detta.
    Hej Jag tycker att du har verkligen talat om för han vad du tycker och det är mycket starkt jort av dej. jag jobbar en del men min man han tycker det är bra för att då får han ta hand om lill gumman här hemma pluss så får han ta hand om min minsta son som blir 14 nu i dec. stå på dej Kram och lycka till
  16. 8
    sitter här med min bebis och mår skit dåligt. Har grälat mycket med min sambo de senaste dagarna. Det har läggat i luften sen sommaren men idag kunde inte jag hålla tyst längre. Vi har alltid klarat oss igenom många kriser men den här gången tror jag inte att jag orkar. Jag älskar honom och vårt barn men...jag vet inte.

    Jag nästan skäms nu när jag skriver detta men jag måste prata med nån..jag blir så ledsen bara och besviken. Innan vi fick barn brukade han prata om att vi skulle skaffa barn. Jag har alltid trott att han skulle bli en bra pappa till våra barn. Men jag är faktiskt jätte besviken, jag valde inte att bli gravid utan Vi valde det!! Nu är bebisen här och jag älskar h*n jätte mycket men det känns som att jag är en ensamstående. Han jobbar mycket men när han inte är på jobbet så sitter han vid datorn hela tiden. Jag tvättar, städar, tar hand om bebisen.

    Jag har jobbat lite sen i somras och det gick bra. Men nu när jobbet ringer blir han irriterad att jag måste iväg o jobba. Idag sa han att jag skulle fixa barnvakt till barnet nästa gång jag tänker jobba!! Det bara kokade inom mig och då sa jag ifrån.


    Jag har inte vågat berätta detta för nån för att jag trodde att han skulle förändra sig, jag inte vem han är längre. Han blev en helt annan person samma dag vi fick barn. Nä nu lägger jag av innan jag börjar gråta här, bebisen behöver mig nu.

    Tack för att ni läste detta.
    Hej Jag tycker att du har verkligen talat om för han vad du tycker och det är mycket starkt jort av dej. jag jobbar en del men min man han tycker det är bra för att då får han ta hand om lill gumman här hemma pluss så får han ta hand om min minsta son som blir 14 nu i dec. stå på dej Kram och lycka till
  17. Tacksam
    #9
    Hej, tack. Jo, det har blivit bättre nu. Bebisen har varit mycket pappig de två senaste dagarna. Så pappa är jätte glad över att h*n ter sig till honom mera.
  18. 9
    Hej, tack. Jo, det har blivit bättre nu. Bebisen har varit mycket pappig de två senaste dagarna. Så pappa är jätte glad över att h*n ter sig till honom mera.

Liknande trådar

  1. Orkar inte längre!
    By Anonym in forum _1103 Marsbarn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2011-03-18, 14:56
  2. Orkar inte med barnen längre (långt)
    By Anonym in forum Föräldraskap
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2010-04-28, 22:18
  3. Orkar inte längre...*OBS LÅNGT
    By vågar bara vara anon in forum _0711 Novemberbarn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2007-07-01, 10:13
  4. Nu vet jag inte om jag orkar längre
    By Nicklös idag in forum _0506 Junibarn
    Svar: 38
    Senaste inlägg: 2006-04-27, 10:11
  5. Orkar inte längre...*långt*
    By Torsken in forum Kroppsideal
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2005-12-14, 10:57
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar