Nu har det hänt, det som aldrig kunde hända mig. Oskyddat sex ledde till graviditet.
I måndags när jag fick reda på det hos ungdomsmottagningen ville jag bara få ur mig vad som nu fanns där inuti.
Nu vet jag inte längre, jag vill faktiskt ha det där lilla livet som bor inuti mig. Men det gör det svårare att pappan till barnet egentligen inte vill att jag ska föda det, men han stöttar mig ändå.
Vet inte varför jag skriver, ville bara skriva lite...
Är det någon som känner igen sig kanske? 18 år, gravid och osäker?
//Mimmi
1
18 år! Nu har det hänt, det som aldrig kunde hända mig. Oskyddat sex ledde till graviditet.
I måndags när jag fick reda på det hos ungdomsmottagningen ville jag bara få ur mig vad som nu fanns där inuti.
Nu vet jag inte längre, jag vill faktiskt ha det där lilla livet som bor inuti mig. Men det gör det svårare att pappan till barnet egentligen inte vill att jag ska föda det, men han stöttar mig ändå.
Vet inte varför jag skriver, ville bara skriva lite...
Är det någon som känner igen sig kanske? 18 år, gravid och osäker?
Har inte själv varit gravid förut ( är i v 26 nu och fyller 29)
De jag känner som fått barn tidigt ångrar självklart inte sina barn men att de inte gav sig själva möjligheten till en god relation med barnets far (de hade korta förhållande som sprack), en bra utbildning och ett stabilt jobb.
Bara att kämpa med ekonomin har gett dem mindre ork att vara mammor
Det här är bara ditt beslut men jag tyckte det var viktigt att ha jobb, utbildning och en stabil relation innan jag hade oskyddat sex. - Det finns inga garantier för någon men jag har bäddat väl.
Risken att du inte ska kunna bli gravid längre fram efter en abort är väldigt liten.
Prata med någon kurator via ungdomsmottagningen.
5
Har inte själv varit gravid förut ( är i v 26 nu och fyller 29)
De jag känner som fått barn tidigt ångrar självklart inte sina barn men att de inte gav sig själva möjligheten till en god relation med barnets far (de hade korta förhållande som sprack), en bra utbildning och ett stabilt jobb.
Bara att kämpa med ekonomin har gett dem mindre ork att vara mammor
Det här är bara ditt beslut men jag tyckte det var viktigt att ha jobb, utbildning och en stabil relation innan jag hade oskyddat sex. - Det finns inga garantier för någon men jag har bäddat väl.
Risken att du inte ska kunna bli gravid längre fram efter en abort är väldigt liten.
Jag tror att du måste känna efter själv vad som känns rätt. Jag tror inte att man ångrar ett barn som man fött, men en tidig abort är givitvis inget "fult" (tycker inte jag). I vilken vecka är du?
6
Hej Vännen!
Jag tror att du måste känna efter själv vad som känns rätt. Jag tror inte att man ångrar ett barn som man fött, men en tidig abort är givitvis inget "fult" (tycker inte jag). I vilken vecka är du?
Inget emot den ångest en del unga föräldrar känner då de sitter med barn som de knappt kan försörja och har svårt att glädas fullt ut åt då kompisar pluggar, reser och får roliga jobb.
Bara du kan veta om det är rätt tillfälle att bli mamma och om du har de förutsättningar runt omkring som du tycker barnet ska ha.
8
Inget emot den ångest en del unga föräldrar känner då de sitter med barn som de knappt kan försörja och har svårt att glädas fullt ut åt då kompisar pluggar, reser och får roliga jobb.
Bara du kan veta om det är rätt tillfälle att bli mamma och om du har de förutsättningar runt omkring som du tycker barnet ska ha.
Du kan omöjligt veta något om hur mycket/litet ångest Mimsan har, därför kan du inte heller jämföra med andra skalor av ångest. Det du insinuerar är ju att Mimsan kommer må betydligt sämre än hon gör nu - om hon beslutar sig för att behålla barnet. Detta kan du INTE veta något om. Det finns säkert föräldrar (i ALLA åldrar) som ibland känner sig begränsade på vissa områden för att de skaffat barn. Det finns också de som mår mycket dåligt av att ha gjort abort.
Du skriver ofta provocerande svar. Och för det mesta är det inte ens svar på trådstartarens fråga. Du pådyvlar folk dina starka åsikter utan att de bett om dem och du borde ha märkt att det inte är uppskattat. Jag är säker på att alla på denna sidan vet hur extremt nöjd och stolt du är över din livssituation, att du "bäddat väl" och gjort allting rätt. Och att du tycker att varenda människa bör göra som du och PRECIS som du.
Jag ber dig att ta en ordentlig funderare över hur du uttrycker dig härinne, och för vems skull du öht skriver här. Jag tycker mest att det verkar som att du försöker tillfredsställa något personligt egoistiskt behov, och inte alls drar dig för att kränka andra för att nå den tillfredsställelsen.
Jag hoppas verkligen att Mimsan bortser ifrån ditt "svar".
Lägg av! Du kan omöjligt veta något om hur mycket/litet ångest Mimsan har, därför kan du inte heller jämföra med andra skalor av ångest. Det du insinuerar är ju att Mimsan kommer må betydligt sämre än hon gör nu - om hon beslutar sig för att behålla barnet. Detta kan du INTE veta något om. Det finns säkert föräldrar (i ALLA åldrar) som ibland känner sig begränsade på vissa områden för att de skaffat barn. Det finns också de som mår mycket dåligt av att ha gjort abort.
Du skriver ofta provocerande svar. Och för det mesta är det inte ens svar på trådstartarens fråga. Du pådyvlar folk dina starka åsikter utan att de bett om dem och du borde ha märkt att det inte är uppskattat. Jag är säker på att alla på denna sidan vet hur extremt nöjd och stolt du är över din livssituation, att du "bäddat väl" och gjort allting rätt. Och att du tycker att varenda människa bör göra som du och PRECIS som du.
Jag ber dig att ta en ordentlig funderare över hur du uttrycker dig härinne, och för vems skull du öht skriver här. Jag tycker mest att det verkar som att du försöker tillfredsställa något personligt egoistiskt behov, och inte alls drar dig för att kränka andra för att nå den tillfredsställelsen.
Jag hoppas verkligen att Mimsan bortser ifrån ditt "svar".
Tycker precis som du! Vi är alla här för att stödja varandra, inte att predika om vad var och en ska tycka och tänka! Vi lever alla i olika livssituationer och vi ska kunna ta våra egna beslut efter just den situationen som passar oss själva!
10
Tycker precis som du! Vi är alla här för att stödja varandra, inte att predika om vad var och en ska tycka och tänka! Vi lever alla i olika livssituationer och vi ska kunna ta våra egna beslut efter just den situationen som passar oss själva!
Inte samma situation och bara en besökare men
jag var 29 när jag blev gravid med mitt första barn.
men var ändå osäker lika så mannen min.
det blev en del tårar i början.
Vi bestämde oss för att behålla barnet jag har aldrig gillat alternativet abort så det var inte så mycket att diskutera igentligen.
Graviditeten blev bra efter några veckor lugnade mannen ned sig med och vi kunde båda se fram emot ett tillskott i familjen
vad det innebar att bli förälder hade vi ingen aning om
hur man än läser eller lyssnar så kan man ju aldrig exakt veta hur det känns.
dagen kom mitt barn föddes
och härligt var det att bli förälder.
så det har inte så mycket med just ålder att göra jag hade ju samma känslor trots 10 år äldre än dig.
man kanske borde tycka att jag borde vara redo verkligen redo..
men man kanske inte blir helt redo
men det kan ju bli bra ändå..
prata mycket om era känslor med varandra det vinner man på.
bolla prata prata.. och gör inget du kommer att ångra.
11
Inte samma situation och bara en besökare men
jag var 29 när jag blev gravid med mitt första barn.
men var ändå osäker lika så mannen min.
det blev en del tårar i början.
Vi bestämde oss för att behålla barnet jag har aldrig gillat alternativet abort så det var inte så mycket att diskutera igentligen.
Graviditeten blev bra efter några veckor lugnade mannen ned sig med och vi kunde båda se fram emot ett tillskott i familjen
vad det innebar att bli förälder hade vi ingen aning om
hur man än läser eller lyssnar så kan man ju aldrig exakt veta hur det känns.
dagen kom mitt barn föddes
och härligt var det att bli förälder.
så det har inte så mycket med just ålder att göra jag hade ju samma känslor trots 10 år äldre än dig.
man kanske borde tycka att jag borde vara redo verkligen redo..
men man kanske inte blir helt redo
men det kan ju bli bra ändå..
prata mycket om era känslor med varandra det vinner man på.
bolla prata prata.. och gör inget du kommer att ångra.
Jag håller med HannaOSalma och Linda bf 19/2 . Har en del kompiar som fått bäbis i tidig ålder och för dem funkar det helt ok! Man ska verkligen inte ta ut förhastade meningar om vad som är rätt o fel! Vi är här för att stötta varann. Ditt beslut måste kännas rätt för dig! Hur svårt det än kan vara! Mn det är bara du som vet ingen annan!
Hoppas det går bra för dig......jag är själv i V 6 snart 7, och längtar verkligen efter den nya tillvaro det kommer ge mig! Det där med jobb är väl en aspekt på saker o ting, men jag stter väl lite på hal is vad det gäller det kan jag berätta. Ska precis börja nytt jobb efter årskiftet.......och jag tror dem inte blir allt för glada när dem får reda på nyheten! Men min tanke är som så här! Jag har väntat så pass länge på detta ögonblick, jag skulle aldrig göra ngt emot min o min sambos vilja pga att ngn annan tycker det!
Lyssna till dig själv i första hand!
Oj vad långt detta blidde, men hoppas du har fått några råd på vägen!
Kram o sköt om dig!
12
Hej!
Jag håller med HannaOSalma och Linda bf 19/2 . Har en del kompiar som fått bäbis i tidig ålder och för dem funkar det helt ok! Man ska verkligen inte ta ut förhastade meningar om vad som är rätt o fel! Vi är här för att stötta varann. Ditt beslut måste kännas rätt för dig! Hur svårt det än kan vara! Mn det är bara du som vet ingen annan!
Hoppas det går bra för dig......jag är själv i V 6 snart 7, och längtar verkligen efter den nya tillvaro det kommer ge mig! Det där med jobb är väl en aspekt på saker o ting, men jag stter väl lite på hal is vad det gäller det kan jag berätta. Ska precis börja nytt jobb efter årskiftet.......och jag tror dem inte blir allt för glada när dem får reda på nyheten! Men min tanke är som så här! Jag har väntat så pass länge på detta ögonblick, jag skulle aldrig göra ngt emot min o min sambos vilja pga att ngn annan tycker det!
Lyssna till dig själv i första hand!
Oj vad långt detta blidde, men hoppas du har fått några råd på vägen!
ville bara säga att jag håller med...
tycker oxå attd et kan komma en del "konstiga" och sårande svar från familjsen som jag sett lite här å där.. tycker oxå att detta är en sida som går ut på att stötta varann.. inte bara komma med korta snäsiga svar överallt....
13
ville bara säga att jag håller med...
tycker oxå attd et kan komma en del "konstiga" och sårande svar från familjsen som jag sett lite här å där.. tycker oxå att detta är en sida som går ut på att stötta varann.. inte bara komma med korta snäsiga svar överallt....
Jag tycker alla naiva svar som unga tjejer ofta får härinne på Aff är betydligt värre än mina ärliga som jag hänvisar från vänner och bekanta i - som berättar hur de känner och vad de ångrar och inte ångrar.
14
Jag tycker alla naiva svar som unga tjejer ofta får härinne på Aff är betydligt värre än mina ärliga som jag hänvisar från vänner och bekanta i - som berättar hur de känner och vad de ångrar och inte ångrar.
Vi behöver inte alls ge oss in i en diskussion om vilka slags svar som är värst. Poängen är att du helt oombedd vräker ur dig åsikter och generaliserar hej vilt utan tanke på hur det kan uppfattas av andra. Sen spelar det ju absolut ingen roll att det finns andra som också beter sig illa här på AFF, det ursäktar inte ditt eget beteende.
Det står tydligt i snackreglerna att respekt är viktigt här, och det tar du ingen hänsyn till.
När du skriver att man, genom att behålla ett oplanerat barn, förstör sina möjligheter att skaffa en bra utbildning och ett stabilt jobb så går du över alla gränser. Hur är det ens möjligt att du inte själv inser det idiotiska i att skriva så?
Synd att dina vänner är så bittra, ångerfulla och blivit så fullständigt handlingsförlamade bara för att de fått barn. Men tack och lov väljer inte alla människor att se på livet så som du och dina vänner gör.
Onödigt. Vi behöver inte alls ge oss in i en diskussion om vilka slags svar som är värst. Poängen är att du helt oombedd vräker ur dig åsikter och generaliserar hej vilt utan tanke på hur det kan uppfattas av andra. Sen spelar det ju absolut ingen roll att det finns andra som också beter sig illa här på AFF, det ursäktar inte ditt eget beteende.
Det står tydligt i snackreglerna att respekt är viktigt här, och det tar du ingen hänsyn till.
När du skriver att man, genom att behålla ett oplanerat barn, förstör sina möjligheter att skaffa en bra utbildning och ett stabilt jobb så går du över alla gränser. Hur är det ens möjligt att du inte själv inser det idiotiska i att skriva så?
Synd att dina vänner är så bittra, ångerfulla och blivit så fullständigt handlingsförlamade bara för att de fått barn. Men tack och lov väljer inte alla människor att se på livet så som du och dina vänner gör.
Jag har ett par kompisar som fött då de var lika gamla (unga) som du. De började båda plugga när de redan hade barn, så det tycker jag inte du ska oroa dig över. Allt går om man bara vill och tuffa tider finns det i alla åldrar, men jag tycker heller inte du ska skämmas om du vill göra abort. Håller med om att du ska försöka träffa en kurator.
17
Jag har ett par kompisar som fött då de var lika gamla (unga) som du. De började båda plugga när de redan hade barn, så det tycker jag inte du ska oroa dig över. Allt går om man bara vill och tuffa tider finns det i alla åldrar, men jag tycker heller inte du ska skämmas om du vill göra abort. Håller med om att du ska försöka träffa en kurator.
Åter igen, grymt.Du har ett sätt att uttrycka dig på som gör mig avunsjuk!
Jag vill bara säga att detta är det största beslutet som man tar i ens liv, att behålla eller inte behålla ett barn (om det är oplanerat), och det finns ingen som får påverka detta beslut på sina egna åsikter, eller erfarenheter.Detta är bara kvinnans och mannens beslut att ta.Det enda man kan göra är att stå bredvid och och stötta, hur det än blir!
Klappa alla magarna!
Kramizz
18
Åter igen, grymt.Du har ett sätt att uttrycka dig på som gör mig avunsjuk!
Jag vill bara säga att detta är det största beslutet som man tar i ens liv, att behålla eller inte behålla ett barn (om det är oplanerat), och det finns ingen som får påverka detta beslut på sina egna åsikter, eller erfarenheter.Detta är bara kvinnans och mannens beslut att ta.Det enda man kan göra är att stå bredvid och och stötta, hur det än blir!
Klappa alla magarna!
Kramizz
Ja, jag tror att det sämsta beslutet man kan ta är det som är baserat på ANDRAS känslor/åsikter/erfarenheter. Och det är ju som du säger ett väldigt stort beslut och ett väldigt känsligt läge. Då tycker jag att det bästa omgivningen kan göra är att LYSSNA och bekräfta/stötta personen i de känslor som kommer fram hos personen. För oftast har man ju svaret inom sig.
Lycka till med magen! Min dotter föddes i februari - 06. En jättemysig månad att få barn i
:) Ja, jag tror att det sämsta beslutet man kan ta är det som är baserat på ANDRAS känslor/åsikter/erfarenheter. Och det är ju som du säger ett väldigt stort beslut och ett väldigt känsligt läge. Då tycker jag att det bästa omgivningen kan göra är att LYSSNA och bekräfta/stötta personen i de känslor som kommer fram hos personen. För oftast har man ju svaret inom sig.
Lycka till med magen! Min dotter föddes i februari - 06. En jättemysig månad att få barn i
Utan egen lägenhet, utan fast inkomst och utan en säker pojkvän så känns det lite jobbigt.
Men jag har en otrolig familj och släkt som aldrig skulle svika mej och stöttar mej till 110%.
Men jag tänker på allt jag vill göra. Jag hade planerat ta körkort till i vår, kanske tågluffa i sommar, ta ngn bilresa ut i Europa... Allt detta förstörs... Och jag känner mej så egoistisk när jag tänker så... MITT liv förstörs... Men det var även JAG som gjorde så att ett litet liv skulle komma till världen... Så otroligt egoistiskt...
Nu passar det sig inte med livet JAG skapat, så JAG ska döda det.. Eftersom att JAG vill ut och leva. Så offrar jag den/det eller whatever... Har så svårt att kalla det för mitt barn.. Det gör allt bara så mycket svårare
Fan fan fan... Ska nog aldrig mera ha sex.
20
Utan egen lägenhet, utan fast inkomst och utan en säker pojkvän så känns det lite jobbigt.
Men jag har en otrolig familj och släkt som aldrig skulle svika mej och stöttar mej till 110%.
Men jag tänker på allt jag vill göra. Jag hade planerat ta körkort till i vår, kanske tågluffa i sommar, ta ngn bilresa ut i Europa... Allt detta förstörs... Och jag känner mej så egoistisk när jag tänker så... MITT liv förstörs... Men det var även JAG som gjorde så att ett litet liv skulle komma till världen... Så otroligt egoistiskt...
Nu passar det sig inte med livet JAG skapat, så JAG ska döda det.. Eftersom att JAG vill ut och leva. Så offrar jag den/det eller whatever... Har så svårt att kalla det för mitt barn.. Det gör allt bara så mycket svårare
Fan fan fan... Ska nog aldrig mera ha sex.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Gissar på att det inte är något du ångrar...
