En mamma i mitt barns klass dog efter en svår sjukdom för ett par veckor sedan.Hennes barn blev nu föräldralöst helt och hållet.
Vi föräldrar visste inget ,inte jag heller fast mitt barn är bästis med det här barnet.De går i årskurs 5.
Lärarna informerade klassen ,då inte det här barnet kom på morgonen..Flera av barnen blev dock lite chockade,grät och var väldigt ledsna..Några ville gå hem.Mitt barn reagerade med nån slags ilska och berättade inte för mig på eftermiddagen..utan jag fick veta det av en annan mamma först dagen efter.Hennes son hade gråtit mycket i skolan,så hon fick åka hux flux från sitt arbete och ta hand om honom.
Jag har funderat nu efteråt om det inte hade varit bättre att först informera oss föräldrar,och sedan barnen.Men det kanske inte var möjligt av någon anledning,jag vet inte.
Jag kände mamman väl,hon var en så fin mamma och hon och hennes barn betydde förstås allt för varandra,ensambarn var han också.
Hur tycker ni att lärare ska hantera såna här svåra saker?Är det ok att först informera barnen eller?
Även på barn som yrke.
1
När en förälder dör.. En mamma i mitt barns klass dog efter en svår sjukdom för ett par veckor sedan.Hennes barn blev nu föräldralöst helt och hållet.
Vi föräldrar visste inget ,inte jag heller fast mitt barn är bästis med det här barnet.De går i årskurs 5.
Lärarna informerade klassen ,då inte det här barnet kom på morgonen..Flera av barnen blev dock lite chockade,grät och var väldigt ledsna..Några ville gå hem.Mitt barn reagerade med nån slags ilska och berättade inte för mig på eftermiddagen..utan jag fick veta det av en annan mamma först dagen efter.Hennes son hade gråtit mycket i skolan,så hon fick åka hux flux från sitt arbete och ta hand om honom.
Jag har funderat nu efteråt om det inte hade varit bättre att först informera oss föräldrar,och sedan barnen.Men det kanske inte var möjligt av någon anledning,jag vet inte.
Jag kände mamman väl,hon var en så fin mamma och hon och hennes barn betydde förstås allt för varandra,ensambarn var han också.
Hur tycker ni att lärare ska hantera såna här svåra saker?Är det ok att först informera barnen eller?
Ja det är ok, trots att det nu blev väldigt jobbigt för många av eleverna. Jag tror inte man som lärare tar på sej att sitta å ringa runt till alla föräldrar, tror inte att man helt å hållet kanske klarar av det själsligt själv.
2
Ja det är ok, trots att det nu blev väldigt jobbigt för många av eleverna. Jag tror inte man som lärare tar på sej att sitta å ringa runt till alla föräldrar, tror inte att man helt å hållet kanske klarar av det själsligt själv.
Jag menar att vi kanske borde ha informerats samma dag ,men före barnen.Som det var nu så fick vi ett mail med info om dödsfallet,två dagar efter att barnen fått veta.Vi visste alla att mamman var sjuk och att det inte var långt kvar.
3
Jag menar att vi kanske borde ha informerats samma dag ,men före barnen.Som det var nu så fick vi ett mail med info om dödsfallet,två dagar efter att barnen fått veta.Vi visste alla att mamman var sjuk och att det inte var långt kvar.
Att informera andra föräldrar i klassen har nog inte högsta prioritet för läraren just då. Barnen märker ju att en kamrat är borta, och behöver ju få veta varför. Men när en förälder dör drabbar det i första hand den egna familjen.
När så´nt här händer spelar det ingen större roll om man varit förberedd på dödsfallet eller ej. Chocken är lika förlamande ändå. Att då som lärare ha ansvar för att övriga föräldrar får informationen är att ta i. Då hoppas man istället att djungeltelegrafen ska fungera.
4
Att informera andra föräldrar i klassen har nog inte högsta prioritet för läraren just då. Barnen märker ju att en kamrat är borta, och behöver ju få veta varför. Men när en förälder dör drabbar det i första hand den egna familjen.
När så´nt här händer spelar det ingen större roll om man varit förberedd på dödsfallet eller ej. Chocken är lika förlamande ändå. Att då som lärare ha ansvar för att övriga föräldrar får informationen är att ta i. Då hoppas man istället att djungeltelegrafen ska fungera.
Jösses. Djungeltelegrafen. Skvaller som lätt kan bli felaktigt alltså. Är det en liten skola med bara en lärare anställd du jobbar på? En byhåla där folk sladdrar runt med varandra? Finns ingen rektor, skolkurator, annan lärare eller någon annan som kunde ha skickat det där mejlet till föräldrarna? Kunde ni inte ha ringt en präst för att få lite hjälp och stöd som man gör på många arbetsplatser när något händer?
Barnen lever inte bara i skolan, de lever i allra högsta grad de andra timmarna av dygnet också. När de kommer hem med sådan information måste man ju som förälder kunna hantera det.
Döden är inte farlig att hantera om man gör det rätt. Men om den blir en skvallergrej och något konstigt så kan de kännas onödigt skrämmande.
5
Jösses. Djungeltelegrafen. Skvaller som lätt kan bli felaktigt alltså. Är det en liten skola med bara en lärare anställd du jobbar på? En byhåla där folk sladdrar runt med varandra? Finns ingen rektor, skolkurator, annan lärare eller någon annan som kunde ha skickat det där mejlet till föräldrarna? Kunde ni inte ha ringt en präst för att få lite hjälp och stöd som man gör på många arbetsplatser när något händer?
Barnen lever inte bara i skolan, de lever i allra högsta grad de andra timmarna av dygnet också. När de kommer hem med sådan information måste man ju som förälder kunna hantera det.
Döden är inte farlig att hantera om man gör det rätt. Men om den blir en skvallergrej och något konstigt så kan de kännas onödigt skrämmande.
Nu hoppas jag verkligen att föräldrar kan hantera frågor om döden även om de inte har fått ett mejl med senaste nytt. Allt det du räknar upp med krisgrupper och kurator sätts naturligtvis in på skolan när det inträffar tragedier. Men Vi har faktiskt inte ansvar för våra elevers föräldrar.
6
Nu hoppas jag verkligen att föräldrar kan hantera frågor om döden även om de inte har fått ett mejl med senaste nytt. Allt det du räknar upp med krisgrupper och kurator sätts naturligtvis in på skolan när det inträffar tragedier. Men Vi har faktiskt inte ansvar för våra elevers föräldrar.
Alla kan nog inte hantera ett samtal om döden med sina barn, men många. En god utgångspunkt är dock saklig information som underlag, inte bysladder! Information given med hänsyn till den avlidna och de anhöriga snarare än vad folk jiddrar ihop.
Ni har faktiskt inte ens ansvar för barnen skulle jag vilja påpeka, om vi drar det till sin spets. Jag som förälder är 100 % vårdnadshavare och du kan läsa i Föräldrabalken vad det innebär. Detta har jag även påpekat när skolan snackar om att "vi ska lösa problemen här" i sammanhang där de inte kontaktar föräldrar när barnen skolkar och annat.
Men om du nu vill ta något slags ansvar så måste du börja inse att skolan är en plats där våra barn är gäster, inte deras hem och grundtrygghet. Det har de allra flesta barn och det ska de ha hemma hos oss föräldrar. Det är vi som står för basen. Det är vi som tar över när barnen kommer hem. Det är vi som måste kunna tala med dem, förklara, trösta, ge dem trygghet, hopp och allt annat.
För övrigt är "djungeltelegrafen" ett utmärkt medium för att ställa till med mer skada hos en familj i sorg.
7
Alla kan nog inte hantera ett samtal om döden med sina barn, men många. En god utgångspunkt är dock saklig information som underlag, inte bysladder! Information given med hänsyn till den avlidna och de anhöriga snarare än vad folk jiddrar ihop.
Ni har faktiskt inte ens ansvar för barnen skulle jag vilja påpeka, om vi drar det till sin spets. Jag som förälder är 100 % vårdnadshavare och du kan läsa i Föräldrabalken vad det innebär. Detta har jag även påpekat när skolan snackar om att "vi ska lösa problemen här" i sammanhang där de inte kontaktar föräldrar när barnen skolkar och annat.
Men om du nu vill ta något slags ansvar så måste du börja inse att skolan är en plats där våra barn är gäster, inte deras hem och grundtrygghet. Det har de allra flesta barn och det ska de ha hemma hos oss föräldrar. Det är vi som står för basen. Det är vi som tar över när barnen kommer hem. Det är vi som måste kunna tala med dem, förklara, trösta, ge dem trygghet, hopp och allt annat.
För övrigt är "djungeltelegrafen" ett utmärkt medium för att ställa till med mer skada hos en familj i sorg.
Barnen är knappast gäster på sin skola. Det är deras arbetsplats. De har både rättigheter och skyldigheter när de är där. Och visst har vi ett ansvar för barnen när de vistas i skolan, oavsett vilken form av grundtrygghet de har annars.
Att information sprider sig på egen hand behöver inte alls innebära att det skvallras. Även folk som inte arbetar i skolan kan ge saklig information.
Och vad är det för information du behöver? Ska du ha tidpunkt för dödsfallet? Sjukdomsförlopp? Sista ord? Vad?
Jag samtalar med eleverna om de vill det, men jag sätter mig inte och ringer runt till föräldrarna i klassen för att informera om att någon de knappt ens känner har gått bort.
8
Barnen är knappast gäster på sin skola. Det är deras arbetsplats. De har både rättigheter och skyldigheter när de är där. Och visst har vi ett ansvar för barnen när de vistas i skolan, oavsett vilken form av grundtrygghet de har annars.
Att information sprider sig på egen hand behöver inte alls innebära att det skvallras. Även folk som inte arbetar i skolan kan ge saklig information.
Och vad är det för information du behöver? Ska du ha tidpunkt för dödsfallet? Sjukdomsförlopp? Sista ord? Vad?
Jag samtalar med eleverna om de vill det, men jag sätter mig inte och ringer runt till föräldrarna i klassen för att informera om att någon de knappt ens känner har gått bort.
Ja,det är exakt det jag menar.Att jag hade velat veta,inte av nån slags nyfikenhet.Men hade jag vetat vad som hänt,hade jag också förstått varför sonen uppförde sig så underligt som han gjorde..för det gjorde han verkligen.Han var mycket arg ,jag frågade varför men fick inget svar.Han kunde inte äta middag,vilket han brukar göra med god aptit.osv.Och det var naturligtvis ingen katastrof om vi nu jämför med vad den berörda pojken drabbats av.Men ändå,då jag själv fick veta genom just "djungeltelegrafen",så fick jag en smärre chock.Det fick också sonens syskon som grät i timmar innan läggdags-de känner ju den här pojken väl sedan massor av år.
Fast självklart förstår jag att det nog inte är lärares sak att informera om dödsfall.MEN på något sätt borde det här ha kunnat skötas på annat vis.
9
Ja,det är exakt det jag menar.Att jag hade velat veta,inte av nån slags nyfikenhet.Men hade jag vetat vad som hänt,hade jag också förstått varför sonen uppförde sig så underligt som han gjorde..för det gjorde han verkligen.Han var mycket arg ,jag frågade varför men fick inget svar.Han kunde inte äta middag,vilket han brukar göra med god aptit.osv.Och det var naturligtvis ingen katastrof om vi nu jämför med vad den berörda pojken drabbats av.Men ändå,då jag själv fick veta genom just "djungeltelegrafen",så fick jag en smärre chock.Det fick också sonens syskon som grät i timmar innan läggdags-de känner ju den här pojken väl sedan massor av år.
Fast självklart förstår jag att det nog inte är lärares sak att informera om dödsfall.MEN på något sätt borde det här ha kunnat skötas på annat vis.
Men hur? Du har här att göra med en ledsen och chockad lärarkår, som gör sitt yttersta för att ta hand om barnen i skolan. De pratar alldeles säkert om det här på lektioner och raster och närhelst ämnet kommer upp. Försöker trösta och förklara samtidigt som de själva bara vill skrika rakt ut att det är jävligt orättvist.
Jag kan förstå att man, i t ex ditt fall, gärna hade velat veta när barnet kom hem från skolan den där dagen. Kunnat ta emot på ett alldeles speciellt bra sätt och pratat och tröstat. Men hur skulle detta ha gått till? Ska läraren lämna gråtande barn för att skriva ett förklarande mejl till barnens föräldrar?
Nu fick du ändå reda på vad som hänt och du verkar ju ha perspektiv på saken. Chockad hade du blivit vilken dag som helst. Och dina barn skulle ha blivit lika ledsna oavsett vilken dag de fick beskedet. Din son ville eller kunde inte prata om det då, men förr eller senare hade han tagit bladet från munnen och berättat för dig. Men nu fick du reda på det ändå. På samma sätt som nyheter har spridits i alla tider. Från mun till mun.
Jag vill också tillägga här att man gärna kan få intrycket att skolans personal alltid är invigd i alla familjers privata angelägenheter. Men så är inte fallet. Man kan som lärare lika gärna bli ställd inför det faktum att en elevs förälder har gått bort, men det är också allt man får höra om saken. Och vad ska man då förmedla till resten av föräldrarna?
11
Men hur? Du har här att göra med en ledsen och chockad lärarkår, som gör sitt yttersta för att ta hand om barnen i skolan. De pratar alldeles säkert om det här på lektioner och raster och närhelst ämnet kommer upp. Försöker trösta och förklara samtidigt som de själva bara vill skrika rakt ut att det är jävligt orättvist.
Jag kan förstå att man, i t ex ditt fall, gärna hade velat veta när barnet kom hem från skolan den där dagen. Kunnat ta emot på ett alldeles speciellt bra sätt och pratat och tröstat. Men hur skulle detta ha gått till? Ska läraren lämna gråtande barn för att skriva ett förklarande mejl till barnens föräldrar?
Nu fick du ändå reda på vad som hänt och du verkar ju ha perspektiv på saken. Chockad hade du blivit vilken dag som helst. Och dina barn skulle ha blivit lika ledsna oavsett vilken dag de fick beskedet. Din son ville eller kunde inte prata om det då, men förr eller senare hade han tagit bladet från munnen och berättat för dig. Men nu fick du reda på det ändå. På samma sätt som nyheter har spridits i alla tider. Från mun till mun.
Jag vill också tillägga här att man gärna kan få intrycket att skolans personal alltid är invigd i alla familjers privata angelägenheter. Men så är inte fallet. Man kan som lärare lika gärna bli ställd inför det faktum att en elevs förälder har gått bort, men det är också allt man får höra om saken. Och vad ska man då förmedla till resten av föräldrarna?
Vad man ska förmedla? Ja,man kanske kunde ha skickat mailet att XX förälder tråkigt nog avlidit,samma dag som man senare informerar barnen. Men jag kan säga att jag även förstår fullkomligt hur du menar.Det är naturligtvis inte en lärares sak att informera alla föräldrar.De har nog med att ta hand om barnen i skolan.Jag har nog själv svårt att förklara hur jag menar och tänker,för som jag sa så blev det här lite tokigt,samtidigt som jag inser exakt hur DU menar. Det är som det är,och nu har det gått en månad,Pojken verkar må bra efter omständigheterna,har tagits om hand av mammans systers familj.Han är här ofta hos vår son,och det är jag glad för.Jag är glad över att det hittills verkar gå bra för honom även om han naturligtvis har en låång svår tid framför sig.
12
Vad man ska förmedla? Ja,man kanske kunde ha skickat mailet att XX förälder tråkigt nog avlidit,samma dag som man senare informerar barnen. Men jag kan säga att jag även förstår fullkomligt hur du menar.Det är naturligtvis inte en lärares sak att informera alla föräldrar.De har nog med att ta hand om barnen i skolan.Jag har nog själv svårt att förklara hur jag menar och tänker,för som jag sa så blev det här lite tokigt,samtidigt som jag inser exakt hur DU menar. Det är som det är,och nu har det gått en månad,Pojken verkar må bra efter omständigheterna,har tagits om hand av mammans systers familj.Han är här ofta hos vår son,och det är jag glad för.Jag är glad över att det hittills verkar gå bra för honom även om han naturligtvis har en låång svår tid framför sig.
Menar du verkligen att det är skolans ansvar att informera alla föräldrar till barnen som går där om vilka tragedier som inträffar i de andra barnens familjer??? Det är inte skolans uppgift och vi som arbetar här har inte på någotvis vare sig utbildning eller möjlighet till detta. Ska man hårddra det så har vi inte ens rätt att göra det for vi har tystnadsplikt. Vårt ansvar gäller barnen och deras utbildning och utveckling. Ett ansvar som vi enligt skollagen delar med deras vårdnadshavare. Men när det gäller att sprida information i ett samhälle om t.ex dödsfall så finns det i dag ingen samhällsfunktion som har detta till sin uppgit utan djungeltelegrafen är vad vi är hänvisade till. OCh det är jag ganska nöjd med för det betyder att jag faktiskt har någon slags koll på vem som vet vad om mig.
13
Menar du verkligen att det är skolans ansvar att informera alla föräldrar till barnen som går där om vilka tragedier som inträffar i de andra barnens familjer??? Det är inte skolans uppgift och vi som arbetar här har inte på någotvis vare sig utbildning eller möjlighet till detta. Ska man hårddra det så har vi inte ens rätt att göra det for vi har tystnadsplikt. Vårt ansvar gäller barnen och deras utbildning och utveckling. Ett ansvar som vi enligt skollagen delar med deras vårdnadshavare. Men när det gäller att sprida information i ett samhälle om t.ex dödsfall så finns det i dag ingen samhällsfunktion som har detta till sin uppgit utan djungeltelegrafen är vad vi är hänvisade till. OCh det är jag ganska nöjd med för det betyder att jag faktiskt har någon slags koll på vem som vet vad om mig.
Hur ser du då på det brev som mina ungars skola skickade ut med anledning av flodvågskatastrofen för snart två år sedan? Så fort de fick reda på vad som hänt och om/hur skolans elever och personal berördes (inga dödsfall tack och lov) skickade de ett mejl för att berätta vad de visste och hur de ville hantera frågan. Mycket lyhört och uppskattat av alla - som just slapp spekulera och bäva för vad som skulle kunna komma fram under första skoldagen efter lovet.
14
Hur ser du då på det brev som mina ungars skola skickade ut med anledning av flodvågskatastrofen för snart två år sedan? Så fort de fick reda på vad som hänt och om/hur skolans elever och personal berördes (inga dödsfall tack och lov) skickade de ett mejl för att berätta vad de visste och hur de ville hantera frågan. Mycket lyhört och uppskattat av alla - som just slapp spekulera och bäva för vad som skulle kunna komma fram under första skoldagen efter lovet.
Det kanske vore önskvärt, men långt ifrån en skyldighet från skolan att berätta om något sådant som en enskild förälders dödsfall. Det kan även hända att den familjen inte VILL att deras tragedi ska torgföras. Det måste ju vara deras önskan som är det viktigaste.
15
Det kanske vore önskvärt, men långt ifrån en skyldighet från skolan att berätta om något sådant som en enskild förälders dödsfall. Det kan även hända att den familjen inte VILL att deras tragedi ska torgföras. Det måste ju vara deras önskan som är det viktigaste.
Det är väl en nationell katastrof som upprör vare sig man kände någon som dog där eller inte.
Jag tycker det är stor skillnad på Tsunamikatastrofen och ett dödsfall i en enskild familj. Som jag skrev förut, en underrättelse kan vara önskvärd men inte en skyldighet från skolans sida, beroende på den enskilda familijens vilja.
16
Det är väl en nationell katastrof som upprör vare sig man kände någon som dog där eller inte.
Jag tycker det är stor skillnad på Tsunamikatastrofen och ett dödsfall i en enskild familj. Som jag skrev förut, en underrättelse kan vara önskvärd men inte en skyldighet från skolans sida, beroende på den enskilda familijens vilja.
Så länge de inte utelämnar något om någon enskild person utan bara skriver att ingen av eleverna på skolan är omkommen så håller de sig inom tystnadsplikten. Sen kan väl jag tycka att mina åsikter om det hela är rätt oinbtressanta eftersom jag inte är den som föreskrivit vad som ingår i skolans tystnadsplikt. Fast jag är rätt glad att den finns, även om den ibland gör livet lite mer ovisst. För jag vill kunna utelämna erforderlig information till skolan utan att den den därmed blir allmän vetskap på byn.
17
Så länge de inte utelämnar något om någon enskild person utan bara skriver att ingen av eleverna på skolan är omkommen så håller de sig inom tystnadsplikten. Sen kan väl jag tycka att mina åsikter om det hela är rätt oinbtressanta eftersom jag inte är den som föreskrivit vad som ingår i skolans tystnadsplikt. Fast jag är rätt glad att den finns, även om den ibland gör livet lite mer ovisst. För jag vill kunna utelämna erforderlig information till skolan utan att den den därmed blir allmän vetskap på byn.
Det är klart att det inte kan vara en *skyldighet* från skolans sida. Jag gör heller inga jämförelser mellan ett större trauma och ett enskilt dödsfall, min poäng var ändå att det går att hitta ett sätt att informera och hantera frågan och det behöver faktiskt inte vara så märkvärdigt. Alternativet, om man inte hinner stämma i bäcken, är förstås att informera i efterhand så att inte förvrängda versioner av sanningen far runt. Min erfarenhet är att barn ofta missuppfattar saker och ting, utan att ens vara medvetna om att man ska vara försiktiga med att föra känslig information vidare.
18
Det är klart att det inte kan vara en *skyldighet* från skolans sida. Jag gör heller inga jämförelser mellan ett större trauma och ett enskilt dödsfall, min poäng var ändå att det går att hitta ett sätt att informera och hantera frågan och det behöver faktiskt inte vara så märkvärdigt. Alternativet, om man inte hinner stämma i bäcken, är förstås att informera i efterhand så att inte förvrängda versioner av sanningen far runt. Min erfarenhet är att barn ofta missuppfattar saker och ting, utan att ens vara medvetna om att man ska vara försiktiga med att föra känslig information vidare.
Men då utgår du ifrån att skolan har tillgång till sanningen, och så är inte alltid fallet.
Att någon dör är en personlig tragedi för familjen och ingen annan har _rätt_ att få veta något om det. I de allra flesta fall sätter anhöriga in en dödsannons i tidningen och på så sätt får omgivningen information om att personen inte längre finns i livet.
Förvrängda versioner av sanningen kommer vi inte ifrån så enkelt. För mig känns det argumentet mest som ett ursäktande av sin egen nyfikenhet, faktiskt.
19
Men då utgår du ifrån att skolan har tillgång till sanningen, och så är inte alltid fallet.
Att någon dör är en personlig tragedi för familjen och ingen annan har _rätt_ att få veta något om det. I de allra flesta fall sätter anhöriga in en dödsannons i tidningen och på så sätt får omgivningen information om att personen inte längre finns i livet.
Förvrängda versioner av sanningen kommer vi inte ifrån så enkelt. För mig känns det argumentet mest som ett ursäktande av sin egen nyfikenhet, faktiskt.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
