Skrivet: 2006-12-22, 20:29
#1
Min kära lillasyster...
Eftersom alla undrar samma sak så kommer här ett samlingssvar, blir lite tjatigt annars.
Först och främst: tack för era grattis-önskningar. Det blev en lugn dag. Elin blev ganska precis 2 timmar efter vaccinationen jättetrött och gnällig och fick alvedon. Sen sov hon ett par timmar. Under kvällen har hon och Hanna lekt och härjat med mig så att jag är alldeles svettig... Nu ser vi fram emot släktkalaset i morgon.
Min kära lillasyster då... Jag sa samma sak; "va, hur har Du kunnat missa detta?!". Jag vet att de har försökt länge och hon blev rätt deppig när jag berättade att jag väntade andra barnet. Jag förstod i våras att de "gett upp" och koncentrerade sig på andra saker, som sina resor och annat. Hon hade sina misstankar några gånger och har gjort gravtester, men de har varit negativa. Att hon långsamt under dessa månader gick upp 7 kg var inget konstigt, då hon gått lite upp & ner i vikt. Hon har inte känt några rörelser (inte omöjligt, jag fick provocera fram rörelser när jag väntade Hanna, för att vara säker på att någon var där inne), har inte mått illa, inte haft ont någonstans och allt har känts som vanligt. Hur det har stått till med mensen frågade jag inte.
Antagligen hade hon "stängt av" och trodde inte på möjligheten att hon kunde vara gravid, att det liksom inte var meningen att hon skulle bli det.Hon sökte läkare för att hon såg en "knöl" mitt på magen och tänkte genast "tumör!". Eh, det kan man ju också kalla det... UL i onsdags visade en liten krabat på runt 3200 g och allt såg bra ut.
Nu är jag så glad för deras skull och hoppas att förlossningen går lika smidigt som graviditeten. (förlåt syrran, om jag lämnar ut Dig lite, men ingen här vet ju vem Du är ändå!).