Har två bonusbarn på 6 och 8 år, samt eget barn på 4 år. Mitt barn har aldrig ätit med armbågen på bordet och äter hyfsat med kniv och gaffel. Däremot sambons barn har gärna båda armbågarna på bordet, skär inte ordentligt utan sitter och gnager på maten som sitter på gaffeln.
Det är ganska klart att deras mamma inte ställer ngr krav på deras bordsskick, tycker att de ska "få vara barn" typ. Så där får de ingen hjälp. Så det blir massa tjat hemma hos oss om armnågarna, det är ju jättesvårt att lära om när man är så pass gamla.
Vad anser ni? Är det för höga krav på barn i deras ålder. Vet att mamman tycker att jag är för hård, men jag tycker att det inte finns ngn anledning att låta de lära fel så att säga. Likväl som att inte peta i näsan, inte ha kniven i munnen eller äta med händerna. Min dotter är nog extrem ordning, liksom jag själv ;-), så jag är väl lite orolig för att jag har för höga krav.
Idag sa vi i alla fall att när de äter fint (som vi förklarat är för att man ska kunna äta som vuxna och inte betraktas som konstiga, eftersom man inte äter så som vuxen, eller ja det finns ju de som gör det, men då är det många som reagerar negativt på det), så ska vi gå på restaurang (och då inte pizza som ma ju äter med fingrarna :-)). Vill ju både använda piska och morot.
1
Bordsskick Har två bonusbarn på 6 och 8 år, samt eget barn på 4 år. Mitt barn har aldrig ätit med armbågen på bordet och äter hyfsat med kniv och gaffel. Däremot sambons barn har gärna båda armbågarna på bordet, skär inte ordentligt utan sitter och gnager på maten som sitter på gaffeln.
Det är ganska klart att deras mamma inte ställer ngr krav på deras bordsskick, tycker att de ska "få vara barn" typ. Så där får de ingen hjälp. Så det blir massa tjat hemma hos oss om armnågarna, det är ju jättesvårt att lära om när man är så pass gamla.
Vad anser ni? Är det för höga krav på barn i deras ålder. Vet att mamman tycker att jag är för hård, men jag tycker att det inte finns ngn anledning att låta de lära fel så att säga. Likväl som att inte peta i näsan, inte ha kniven i munnen eller äta med händerna. Min dotter är nog extrem ordning, liksom jag själv ;-), så jag är väl lite orolig för att jag har för höga krav.
Idag sa vi i alla fall att när de äter fint (som vi förklarat är för att man ska kunna äta som vuxna och inte betraktas som konstiga, eftersom man inte äter så som vuxen, eller ja det finns ju de som gör det, men då är det många som reagerar negativt på det), så ska vi gå på restaurang (och då inte pizza som ma ju äter med fingrarna :-)). Vill ju både använda piska och morot.
Äta med fingrarna, nej det är inte ok om det inte är kycklingklubbor, pizza etc.
Men armbågar på bordet? Det har alla jag känner mest hela tiden. Skulle kanske ta ner dom på Nobelmiddagen.
2
Äta med fingrarna, nej det är inte ok om det inte är kycklingklubbor, pizza etc.
Men armbågar på bordet? Det har alla jag känner mest hela tiden. Skulle kanske ta ner dom på Nobelmiddagen.
Arnbågar på bordet är väl inte hela världen. Äta från gaffeln utan att skära är kanske inte det bästa men helt OK för mig. Äta med fingrarna? Nej!
Sänk kraven, ta en sak i taget, det blir inget trevlig stämning när man hamnar i tjatträsket... Kompromissa.
3
Arnbågar på bordet är väl inte hela världen. Äta från gaffeln utan att skära är kanske inte det bästa men helt OK för mig. Äta med fingrarna? Nej!
Sänk kraven, ta en sak i taget, det blir inget trevlig stämning när man hamnar i tjatträsket... Kompromissa.
Hänger de rejält över matbordet och lutar sig mot armbågarna eller råkar armbågarna vara på bordet då de äter? En stor skillnad enligt mig...
Är man 6, 8 och 4 år då är man inte heller så långa så man inte alltid räcker upp till bordet som vi vuxna gör. Detta kanske gör att de använder armbågarna, just för att kunna sitta bra.
Och ja, jag tycker att du verkar ha för höga krav för att (små) barn ska sitta korrekt vid matbordet OM det nu är så att de bara lutar och inte "ligger" ner.
Sen får man väl även tänka på att barn inte alltid ha en bra motorik för att kunna parera både gaffel och kniv samtidigt. Min 6-åring använder inte kniv fast att jag dukar fram den. Och jag kräver inte av honom att använda den på ett korrekt sätt. Sånt vill jag ska komma naturligt och inte på ett påtvingat sätt.
Små barn är just små barn. De är inte små vuxna som ska kunna allt perfekt bara för att de råkar vara 6 och 8 år.
Det är inte fel att börja redan nu med den typen av lärande av bordskick. Så fortsätt du att ha det tänket för så småningom växer de upp och blir stora.
"Livet är inte en resa till graven med syftet att komma dit i en attraktiv och välbevarad kropp. Det handlar om att glida in sidlänges med en chokladkaka i ena handen, en flaska vin i den andra, fullständigt slutkörd, totalt utsliten, skrikande "Hoho, kan någon ge mig lift!"
4
Hur menar du? Hänger de rejält över matbordet och lutar sig mot armbågarna eller råkar armbågarna vara på bordet då de äter? En stor skillnad enligt mig...
Är man 6, 8 och 4 år då är man inte heller så långa så man inte alltid räcker upp till bordet som vi vuxna gör. Detta kanske gör att de använder armbågarna, just för att kunna sitta bra.
Och ja, jag tycker att du verkar ha för höga krav för att (små) barn ska sitta korrekt vid matbordet OM det nu är så att de bara lutar och inte "ligger" ner.
Sen får man väl även tänka på att barn inte alltid ha en bra motorik för att kunna parera både gaffel och kniv samtidigt. Min 6-åring använder inte kniv fast att jag dukar fram den. Och jag kräver inte av honom att använda den på ett korrekt sätt. Sånt vill jag ska komma naturligt och inte på ett påtvingat sätt.
Små barn är just små barn. De är inte små vuxna som ska kunna allt perfekt bara för att de råkar vara 6 och 8 år.
Det är inte fel att börja redan nu med den typen av lärande av bordskick. Så fortsätt du att ha det tänket för så småningom växer de upp och blir stora.
Jag tycker armbågarna på bordet är OK så länge de inte hänger och halvligger på köksbordet.
Äta med fingrarna är bara OK om man är runt 1 år - annars använder vi minst gaffel hemma. Men min 6-åring kan inte hantera kniven ordentligt så om jag inte skär maten i mindre bitar så kan han också sitta och bita av bitar från gaffeln. Det är OK enligt mig och något som jag anser att han kommer lära sig med åren.
Sedan har min 6-åring ett annat beteende hemma mot i skolan och på restaurang. Vi är ofta ute och äter och där sitter han fint och äter ordentligt - medans han hemma kan fara runt lite mer... så jag upplever inte att det måste bli problem ute för att man ev. "beter sig" på hemmaplan.
5
Jag tycker armbågarna på bordet är OK så länge de inte hänger och halvligger på köksbordet.
Äta med fingrarna är bara OK om man är runt 1 år - annars använder vi minst gaffel hemma. Men min 6-åring kan inte hantera kniven ordentligt så om jag inte skär maten i mindre bitar så kan han också sitta och bita av bitar från gaffeln. Det är OK enligt mig och något som jag anser att han kommer lära sig med åren.
Sedan har min 6-åring ett annat beteende hemma mot i skolan och på restaurang. Vi är ofta ute och äter och där sitter han fint och äter ordentligt - medans han hemma kan fara runt lite mer... så jag upplever inte att det måste bli problem ute för att man ev. "beter sig" på hemmaplan.
Armbågarna, men inte armarna på bordet, dvs att de gärna sitter med ena handen som stöd för huvudet och äter med andra armbågen på bordet och äter med enbart gaffeln. Alternativet hänger över maten. Men min dotter har aldrig suttit så trots att hon är mindre, så jag har svårt att tro att det "behövs", mer än ovana.
Vi har speciella höga stolar för att de ska kunna äta ordentligt. Kniv och gaffel behöver ju inte alltid koordineras, men det viktiga är att inte fingrarna används som kniv för att putta upp maten på gaffeln. Men det klart att det går bra att äta enbart med gaffeln också.
Tyvärr är deras mamma helt ointresserad av bordsskick som sagt, annars hade det nog löst sig för länge sen...
6
Armbågarna, men inte armarna på bordet, dvs att de gärna sitter med ena handen som stöd för huvudet och äter med andra armbågen på bordet och äter med enbart gaffeln. Alternativet hänger över maten. Men min dotter har aldrig suttit så trots att hon är mindre, så jag har svårt att tro att det "behövs", mer än ovana.
Vi har speciella höga stolar för att de ska kunna äta ordentligt. Kniv och gaffel behöver ju inte alltid koordineras, men det viktiga är att inte fingrarna används som kniv för att putta upp maten på gaffeln. Men det klart att det går bra att äta enbart med gaffeln också.
Tyvärr är deras mamma helt ointresserad av bordsskick som sagt, annars hade det nog löst sig för länge sen...
Nej, det klart att det är skillnad ibland hemma och på andra ställen. Men tyvärr så har de aldrig ens lärt sig grunderna, eftersom ingen tyckt att det var viktigt. Så det är inte bara armbågarna som ligger som en följd av att armen är på bordet, utan att de används för huvudstöd eller bara är där och handen i luften med gaffeln.
Det finns ju en del vuxna som äter ganska "trist" och jag tror att det är ngt man måste lära sig om liten, annars är det svårt att vänja sig av med. Det blir en ovana, och inget man reflekterar över.
Nåja, försöker skynda långsamt, men det är trist att se att de varje gång när de kommer från mamman hamnat tillbaka i läget alla armbågar på bordet! Förstås inte allt i världen, men trist om de ska växa upp utan att klara av att äta ordentligt eftersom man ju tyvärr bedömer folk mkt efter ytan. Men än finns det väl lite tid förstås ;-)
7
Nej, det klart att det är skillnad ibland hemma och på andra ställen. Men tyvärr så har de aldrig ens lärt sig grunderna, eftersom ingen tyckt att det var viktigt. Så det är inte bara armbågarna som ligger som en följd av att armen är på bordet, utan att de används för huvudstöd eller bara är där och handen i luften med gaffeln.
Det finns ju en del vuxna som äter ganska "trist" och jag tror att det är ngt man måste lära sig om liten, annars är det svårt att vänja sig av med. Det blir en ovana, och inget man reflekterar över.
Nåja, försöker skynda långsamt, men det är trist att se att de varje gång när de kommer från mamman hamnat tillbaka i läget alla armbågar på bordet! Förstås inte allt i världen, men trist om de ska växa upp utan att klara av att äta ordentligt eftersom man ju tyvärr bedömer folk mkt efter ytan. Men än finns det väl lite tid förstås ;-)
För mig känns det som att du vill att dina barn ska kunna umgås med övre medelklass/överklass utan att bryta av. Och det är ju en prioritering du gör.
Däremot känns det lite trist att läsa dina omdömen om dem som inte använder de klassernas stilkod, och jag kan ju bara hoppas att dina barn inte plockar upp alltför mycket av den nedlåtande attityd som jag känner finns i ditt inlägg här.
8
För mig känns det som att du vill att dina barn ska kunna umgås med övre medelklass/överklass utan att bryta av. Och det är ju en prioritering du gör.
Däremot känns det lite trist att läsa dina omdömen om dem som inte använder de klassernas stilkod, och jag kan ju bara hoppas att dina barn inte plockar upp alltför mycket av den nedlåtande attityd som jag känner finns i ditt inlägg här.
som någon form av tvångsbeteende att alltid har perfekt bordskick när man gör någonting så naturligt och grundläggande som att äta i sitt eget hem. Att inte kunna bara vara sig själv och helt enkelt "äta". Och att påtvinga detta på små barn kan inte vara friskt. Men jag är inte uppvuxen i finare kretsar heller. Sedan säger ju de som vet om uppfostran att man till möjligaste mån ska undvika att ha matbordet som "slagfält" för att barnen ska känna att det som händer kring mat är en positiv upplevelse, vilket är viktigt för att de inte ska få problem som matvägran eller annat. Jag skulle alltså råda dig att slappna av!
9
för mig låter det som någon form av tvångsbeteende att alltid har perfekt bordskick när man gör någonting så naturligt och grundläggande som att äta i sitt eget hem. Att inte kunna bara vara sig själv och helt enkelt "äta". Och att påtvinga detta på små barn kan inte vara friskt. Men jag är inte uppvuxen i finare kretsar heller. Sedan säger ju de som vet om uppfostran att man till möjligaste mån ska undvika att ha matbordet som "slagfält" för att barnen ska känna att det som händer kring mat är en positiv upplevelse, vilket är viktigt för att de inte ska få problem som matvägran eller annat. Jag skulle alltså råda dig att slappna av!
Jag menar bara att man ju faktiskt blir bedömd efter hur man beter sig. Sen får man ju själv välja hur man vill göra, när man väl vet vad som är koderna så att säga.
Men det är synd om barn som inte ens lär sig vad som är OK eller inte för det kan ju falla tillbaka på dem själva trots att de inte alls önskar det.
Sen om du säger att det är en klassfråga så präntar jag väl i så fall in i dem ifall jag inte skulle bry mig om bordsskick, att de tillhör arbetarklass, eller vad är logiken där? Är det enbart en klassfråga med bordskick? Jag pratar ju inte om servettringar eller olika bestick till för- och huvudrätt liksom...
Kanske är jag präglad av min uppväxt, men jag tror inte att jag är ensam om att reagera på vuxna som äter slafsigt och smaskar t.ex.?
10
Jag menar bara att man ju faktiskt blir bedömd efter hur man beter sig. Sen får man ju själv välja hur man vill göra, när man väl vet vad som är koderna så att säga.
Men det är synd om barn som inte ens lär sig vad som är OK eller inte för det kan ju falla tillbaka på dem själva trots att de inte alls önskar det.
Sen om du säger att det är en klassfråga så präntar jag väl i så fall in i dem ifall jag inte skulle bry mig om bordsskick, att de tillhör arbetarklass, eller vad är logiken där? Är det enbart en klassfråga med bordskick? Jag pratar ju inte om servettringar eller olika bestick till för- och huvudrätt liksom...
Kanske är jag präglad av min uppväxt, men jag tror inte att jag är ensam om att reagera på vuxna som äter slafsigt och smaskar t.ex.?
Ja, fast om det hade varit mina barn från början så hade beteendet aldrig fastnat eftersom jag aldrig skulle accepterat ett sånt beteende. Det är liksom så onödigt att lära sig fel, som jag anser att det är.
Vet inte om det är en fråga om finare kretsar, jag är inte från ngn fin krets direkt, men just att äta som man ska har alltid varit självklart. Och det handlar inte om överdrivet bordsskick enligt mig, men att inte ha fingrar i maten och sitta ordentligt när man äter är för mig rätt självklart.
Och som sagt min dotter har utan ngt tjat alls lärt sig äta med kniv och gaffel utan armbågar på bordet, så det känns bara som en dålig, och inte nödvändig vana.
Såklart att man inte kan ändra ngns beteende över en natt, men jag kan heller inte helt strunta i det. För mig blir det som att strunta i hur de kanske blir bedömda av andra, samma sak som att de bör vet att det inte är OK att peta i näsan eller prutta, rapa inför andra.
11
Ja, fast om det hade varit mina barn från början så hade beteendet aldrig fastnat eftersom jag aldrig skulle accepterat ett sånt beteende. Det är liksom så onödigt att lära sig fel, som jag anser att det är.
Vet inte om det är en fråga om finare kretsar, jag är inte från ngn fin krets direkt, men just att äta som man ska har alltid varit självklart. Och det handlar inte om överdrivet bordsskick enligt mig, men att inte ha fingrar i maten och sitta ordentligt när man äter är för mig rätt självklart.
Och som sagt min dotter har utan ngt tjat alls lärt sig äta med kniv och gaffel utan armbågar på bordet, så det känns bara som en dålig, och inte nödvändig vana.
Såklart att man inte kan ändra ngns beteende över en natt, men jag kan heller inte helt strunta i det. För mig blir det som att strunta i hur de kanske blir bedömda av andra, samma sak som att de bör vet att det inte är OK att peta i näsan eller prutta, rapa inför andra.
Jag tycker det skulle kännas bättre (för mig då alltså) ifall du motiverade dina bordsregler med att de ska göra så och så, för att du _vill_ det, för att du ska må bra vid matbordet, för att du ska kunna äta i lugn och ro.
För det är ju eg. det det handlar om, väl?
Plus då att du vill förbereda dina barn för de sociala miljöer du hoppas/tror att barnen kommer att röra sig i. (men där låter det som att du är öppen o ärlig med det motivet, vilket jag tycker är bra).
Och nej - det är inte alls så att alla reagerar om nån har en armbåge på bordet, absolut inte. Tror du det, så tror du fel (och har kanske ett socialt homogent umgänge).
Det är inte ens så att alla anser det fel att äta med fingrarna, det finns matkulturer där alla äter all mat med fingrarna, t ex. Och har du inte varit hembjuden till någon som äter på det viset så har du missat nåt (anser jag).
Jag tycker att du verkar väldigt hård och dessutom aningslös när du så kategoriskt hävdar att vissa seder är "rätta".
Dessutom skriver du att "arbetarklass" skulle "sakna" bordsskick. Och det sättet att resonera är i sig en värdering, där du själv sätter dig högre än andra människor, och inte vill se att andra seder är just andra (men det här är inget du behöver ta åt dig personligen - du bara återupprepar den strategi som över/medelklass alltid har använt för att hävda sina egna privilegier).
Ifall du vill, skulle du nog få ut mycket av att läsa lite böcker kring klassfrågan, det har kommit ut rätt många intressanta de senaste åren.
12
Jag tycker det skulle kännas bättre (för mig då alltså) ifall du motiverade dina bordsregler med att de ska göra så och så, för att du _vill_ det, för att du ska må bra vid matbordet, för att du ska kunna äta i lugn och ro.
För det är ju eg. det det handlar om, väl?
Plus då att du vill förbereda dina barn för de sociala miljöer du hoppas/tror att barnen kommer att röra sig i. (men där låter det som att du är öppen o ärlig med det motivet, vilket jag tycker är bra).
Och nej - det är inte alls så att alla reagerar om nån har en armbåge på bordet, absolut inte. Tror du det, så tror du fel (och har kanske ett socialt homogent umgänge).
Det är inte ens så att alla anser det fel att äta med fingrarna, det finns matkulturer där alla äter all mat med fingrarna, t ex. Och har du inte varit hembjuden till någon som äter på det viset så har du missat nåt (anser jag).
Jag tycker att du verkar väldigt hård och dessutom aningslös när du så kategoriskt hävdar att vissa seder är "rätta".
Dessutom skriver du att "arbetarklass" skulle "sakna" bordsskick. Och det sättet att resonera är i sig en värdering, där du själv sätter dig högre än andra människor, och inte vill se att andra seder är just andra (men det här är inget du behöver ta åt dig personligen - du bara återupprepar den strategi som över/medelklass alltid har använt för att hävda sina egna privilegier).
Ifall du vill, skulle du nog få ut mycket av att läsa lite böcker kring klassfrågan, det har kommit ut rätt många intressanta de senaste åren.
Jag tror inte att barn i den åldern har några som helst problem med att lära om, de lär sig nya saker varje dag. Det jag tycker ni ska göra är att vara ärliga mot barnen och säga att olika regler gäller i olika hem och vissa rätter tycker inte ni man äter med fingarna och att man ska använda kniv och gaffel samt inte hänga med armbågarna hos er, även om detta är ok på vissa andra plaster.
13
Jag tror inte att barn i den åldern har några som helst problem med att lära om, de lär sig nya saker varje dag. Det jag tycker ni ska göra är att vara ärliga mot barnen och säga att olika regler gäller i olika hem och vissa rätter tycker inte ni man äter med fingarna och att man ska använda kniv och gaffel samt inte hänga med armbågarna hos er, även om detta är ok på vissa andra plaster.
Lite svår balansgång det där.
Att lojt hänga över maten och bara äta med en hand är en dålig ovana som det är bra att bryta men samtidigt är det inte bra att bråka vid varje mål mat. Som styvförälder kan det vara extra problematiskt att kritisera för mycket speciellt när du inte klagar på ditt eget barn. Att det finns olika regler i olika hushåll är OK men akta dig noga för att antyda att mamman uppfostrar dem fel.
Du skrev att de satt på extra höga stolar. De kanske är för höga för de äldre barnen?
Hur är det med barnens hållning i övrigt. Om de oftast hänger över bord (matbord, skolbänk mm)och samtidigt har dålig hållning när de går så riskerar de att få problem med ryggen. Det kan kanske vara en annan utgångspunkt än oron för borsskick i vuxen ålder. Ni kan kanske gå och träna tillsammans någonting som stärker hållningen. (Dans, Gymnastik, gympa, mm)
14
Lite svår balansgång det där.
Att lojt hänga över maten och bara äta med en hand är en dålig ovana som det är bra att bryta men samtidigt är det inte bra att bråka vid varje mål mat. Som styvförälder kan det vara extra problematiskt att kritisera för mycket speciellt när du inte klagar på ditt eget barn. Att det finns olika regler i olika hushåll är OK men akta dig noga för att antyda att mamman uppfostrar dem fel.
Du skrev att de satt på extra höga stolar. De kanske är för höga för de äldre barnen?
Hur är det med barnens hållning i övrigt. Om de oftast hänger över bord (matbord, skolbänk mm)och samtidigt har dålig hållning när de går så riskerar de att få problem med ryggen. Det kan kanske vara en annan utgångspunkt än oron för borsskick i vuxen ålder. Ni kan kanske gå och träna tillsammans någonting som stärker hållningen. (Dans, Gymnastik, gympa, mm)
Både ja och nej, bordsskick är ju faktiskt för att alla skall trivas vid matbordet (dom grundläggande bordsskicken alltså)
De som skriver att det inte är viktigt måste nog tappat något. Jag vet att de som vägrar att äta med vissa kolleger, pga kollegerna har så dåligt bordsskick så andra tappar aptiteten (smaskar, hänger vid matbordet, gnager från gaffel, jodå)
Hänger vid matbordet, inte OK. Man sitter upp och äter (de flesta barn på dagis fixar det), självklart äter man inte med händerna (utom vissa maträtter) gnager inte heller från gaffeln.
De flesta barn i de åldrarna som barnen har klarar detta, hängande över matbordet brukar komma senare (vid puberteten etc).
Man behöver inte sitta som ett ljus vid bordet, servetten i knäet etc etc. Men man bör tidigt lära in barnen ett beteende vid matbordet som gör att andra trivs i deras närvaro.
Och visst, jag vet att i min sons förra klass var det en killle (då gick dom i 2:an) som hade ett sådant dåligt bordsskick att det var flera barn som tyckte det var äckligt att dela bord med honom. Jag tror faktiskt inte att någon förälder vill att sina barn skall vara med om detta-
Och detta är inte en klassfråga.
Men så är detta med bonusbarn, känsligt, känsligt. Mitt tips är att du överlåter detta helt till deras pappa
16
Både ja och nej, bordsskick är ju faktiskt för att alla skall trivas vid matbordet (dom grundläggande bordsskicken alltså)
De som skriver att det inte är viktigt måste nog tappat något. Jag vet att de som vägrar att äta med vissa kolleger, pga kollegerna har så dåligt bordsskick så andra tappar aptiteten (smaskar, hänger vid matbordet, gnager från gaffel, jodå)
Hänger vid matbordet, inte OK. Man sitter upp och äter (de flesta barn på dagis fixar det), självklart äter man inte med händerna (utom vissa maträtter) gnager inte heller från gaffeln.
De flesta barn i de åldrarna som barnen har klarar detta, hängande över matbordet brukar komma senare (vid puberteten etc).
Man behöver inte sitta som ett ljus vid bordet, servetten i knäet etc etc. Men man bör tidigt lära in barnen ett beteende vid matbordet som gör att andra trivs i deras närvaro.
Och visst, jag vet att i min sons förra klass var det en killle (då gick dom i 2:an) som hade ett sådant dåligt bordsskick att det var flera barn som tyckte det var äckligt att dela bord med honom. Jag tror faktiskt inte att någon förälder vill att sina barn skall vara med om detta-
Och detta är inte en klassfråga.
Men så är detta med bonusbarn, känsligt, känsligt. Mitt tips är att du överlåter detta helt till deras pappa
Nej, jag menar eftersom många verkar resonera att just mina värderingar är en överklassfråga så undrar jag lite på skoj om det skulle betyda att underklassen inte hade några bordskicksregler...det var inte så allvarligt menat.
Och sen så fattar jag väl också att man _kan_ äta med fingrarna och bör göra så med olika rätter. Men det jag menar är att t.ex. putta upp maten på gaffeln med fingrarna istället för med ett bestick, det är väl inte riktigt samma sak ;-)
17
Nej, jag menar eftersom många verkar resonera att just mina värderingar är en överklassfråga så undrar jag lite på skoj om det skulle betyda att underklassen inte hade några bordskicksregler...det var inte så allvarligt menat.
Och sen så fattar jag väl också att man _kan_ äta med fingrarna och bör göra så med olika rätter. Men det jag menar är att t.ex. putta upp maten på gaffeln med fingrarna istället för med ett bestick, det är väl inte riktigt samma sak ;-)
"problemet" är ju att min dotter äter väldigt fint, tack vare sin bra motorik. Men när det gäller annat så tjatar jag lika mkt på henne som på dem. Jag försöker få maken att påminna dem lika mkt som jag ang bordsskick just för att det inte ska vara den elaka styvmodern som tjatar ;-)
Stolarna är rätt perfekte, men precis som du säger så har i alla fall den äldsta en väldigt slapp hållning, det är som han inte orkar hålla upp kroppen ibland. Men vi ska försöka få plats på någon träning för honom just för att strärka upp kroppen. Men har man vant sig vi att sitta och hänga med huvudet vilandes i handen så blir det ju lätt så, bevämt, men inte så praktiskt alla gånger.
19
"problemet" är ju att min dotter äter väldigt fint, tack vare sin bra motorik. Men när det gäller annat så tjatar jag lika mkt på henne som på dem. Jag försöker få maken att påminna dem lika mkt som jag ang bordsskick just för att det inte ska vara den elaka styvmodern som tjatar ;-)
Stolarna är rätt perfekte, men precis som du säger så har i alla fall den äldsta en väldigt slapp hållning, det är som han inte orkar hålla upp kroppen ibland. Men vi ska försöka få plats på någon träning för honom just för att strärka upp kroppen. Men har man vant sig vi att sitta och hänga med huvudet vilandes i handen så blir det ju lätt så, bevämt, men inte så praktiskt alla gånger.
Ursäkta!!! Vilka regler som vi har i vårt hem har jag väl full rätt att bestämma om, eller??? Oavsett om det gäller min dotter, min make eller hans barn? Likväl att han får bestämma vad han tycker ska gälla även för min dotter. Vi har ju gemensamma regler för alla barnen!
Såklart har jag pratat med maken om detta och han vill också att de ska äta bättre än de gör idag.
Att jag inte tar åt mig, det kan du väl knappast avgöra egentligen utifrån mina svar. Jag reflekterar över vad alla skrivit, men håller kanske inte med om allt. Mina värderingar har jag kvar och jag tycker kanske att saker är viktigt som inte alla andra tycker är viktigt, men jag står för mina åsikter och kan även förklara för barnen varför jag tycker att det är viktigt.
Det handlar inte bara om hur det ser ut, utan även att de spiller betydligt mer när de inte äter ordentligt. Så det finns många argument. Jag säger ju inte att de ska äta fint för att plats i den fina världen direkt ;-) Men det är svårt att vara nyanserad när man ska skriva.
20
Ursäkta!!! Vilka regler som vi har i vårt hem har jag väl full rätt att bestämma om, eller??? Oavsett om det gäller min dotter, min make eller hans barn? Likväl att han får bestämma vad han tycker ska gälla även för min dotter. Vi har ju gemensamma regler för alla barnen!
Såklart har jag pratat med maken om detta och han vill också att de ska äta bättre än de gör idag.
Att jag inte tar åt mig, det kan du väl knappast avgöra egentligen utifrån mina svar. Jag reflekterar över vad alla skrivit, men håller kanske inte med om allt. Mina värderingar har jag kvar och jag tycker kanske att saker är viktigt som inte alla andra tycker är viktigt, men jag står för mina åsikter och kan även förklara för barnen varför jag tycker att det är viktigt.
Det handlar inte bara om hur det ser ut, utan även att de spiller betydligt mer när de inte äter ordentligt. Så det finns många argument. Jag säger ju inte att de ska äta fint för att plats i den fina världen direkt ;-) Men det är svårt att vara nyanserad när man ska skriva.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
