Skrivet: 2007-01-07, 22:43
#1
Svar till ALLA, Del 2
Azza
Hej Azza!
Du skrev många kloka saker!! Det där med att ”jag får bebisar för det är så barnen levereras” men att det blir roligare och roligare var skönt att höra. Jag tycker annars ofta att man alltid får höra: ”Ta vara på denna tid, den är så kort, njut nu i fulla drag osv”! Självklart ska man ju göra det med, men det blir ju roligare sen juuuu… Jag och sambon talar ofta om hur kul det ska bli när Vanda börjar skolan! Jag ser så fram emot att sitta och hjälpa henne med läxorna och få ha hennes kompisar över på middag/videokväll. Känner mig lite dum ibland för att jag känner så, vi ska ju vara så tacksamma för att hon är så liten och söt nu ju, vi kommer ju att sakna denna tid så mycket när hon växer upp, etc,etc. Kul att höra att andra också tycker det blir roligare med åren!
Det där du sa om att vabba osv, har jag inte tänkt på… Om man har för långt mellan barnen så drar man ju ut på dagistiden och alla infektioner och sjukdomar osv. Bättre att vabba för 2 barn samtidigt än en i taget (eftersom skolungen också får samma skit som dagisbarnet efter en vecka...). Jag förstår också vad du menar med att satsa 100% en kort tid på barntiden och sen 100% på arbetet istället för halvfart på arbetet. Samtidigt känner jag en kollega som har fått 4 barn med ganska stora mellanrum och hon har alltid kommit tillbaka ”100%” till jobbet mellan varven och det har passat henne bättre. Hon menar att hon har fått njuta mer av barnen eftersom hon varit riktigt sugen på ett barn till när det väl kommit på tal igen. Hon tycker inte barnåren är något som ska stökas över, utan något man njuter av och sparar på som en långsamt smältande karamell eller nåt. Tilläggas ska att denna kvinna idag är professor och har därmed gjort lysande karriär på vägen… Så, hon (även om det är mitt enda exempel på det) är min förebild för mig när det kommer till att vänta kanske 4 år mellan barnen.
Men, det där du säger om att barnen får så mycket mer utbyte av varandra när de blir lite äldre är verkligen en bra anledning till att skaffa dem tätt!
Tack för alla råd och för att du delgav mig dina erfarenheter!
Annica med A och L
Du Annica, försök inte få mig att tro att din värd ”inte alls sett ut som jag är van att "leva" - dvs tusen järn i elden” efter att du fått Linnea
Va kul att höra att Amanda och Linnea är bästa kompisar! Det är verkligen en anledning till att skaffa barn tätt!
Maria th
Ja, det där med att det inte behöver bli så tajt mellan syskonen bara för att det är få år emellan är nog sant! Egentligen kan man ju som sagt inte vet hur det blir. Annica med tjejerna säger att de är bästisar, medan den andra Annica, med killarna, undrar huruvida de kommer att bli tajta då de redan är så olika. Så, det kan man ju som sagt inte veta!
Fru Bill
Ja det där med öf, var där en gång med en kompis och jag har inte satt min fot där igen. Jag trodde ärligt talat inte att jag var i en bubbla när jag var i den, men efteråt har jag förstått att jag var det… När jag var hemma med Vanda så hade jag helt plötsligt sten koll på barnaffärer och sajter och kunde inte låta bli att komma hem med nya kläder till henne varje gång jag satte min fot på stan. Detta är egentligen jättekonstigt eftersom jag aldrig bryr mig om vilka kläder jag själv har på mig.. Sen städade jag och började stryka kläder, vilket jag heller aldrig tidigare gjort!! När jag sen började jobba och inte hade tid med dessa saker längre så blev det inga fler nya kläder till Vanda (det dög bra med det hon fick ärva från släktingar) och inte har strykjärnet kommit fram efter det
Lia 75
Ja,aa, du Dessi! Vad hände med maj 2008??
Lustigt att du också känner för att skjuta upp det ett tag till. Det kanske blir september 2008 för oss båda då istället
Tänk att Lia är så närhetstörstande? Har det börjat nyligen eller? Kan inte minnas att du nämnt det särskilt tidigare? Jag minns bara att du sagt att det går lika bra med pappa som med mamma, men kan man vara ”mammig” och ”pappig” samtidigt så är det ju säkert helt perfekt för Lia? Då har hon två som hon kan hänga i
Alifo
Tack för att du delgav mig dina erfarenheter!
Du har säkert helt rätt i att ingen mår dåligt av att vara ensambarn. Men, i vissa fall, kan det vara en säkerhet att ha syskon! Min bästa vän är ensambarn och hon önskade hela sin barndom att hon haft ett syskon. Saker var riktigt jobbiga mellan hennes föräldrar och hon kom riktigt i kläm. Om hon, som hon sagt till mig, haft ett syskon att få dela sina tankar/oro med så hade det känts bättre. Detta kan hon i inte veta med säkerhet förståss, men hon tror verkligen att det skulle varit lite mindre misär om hon haft någon, som var lika berörd som hon, som hon hade kunnat dela det hela med. Samma sak gäller ju för när föräldrar dör eller råkar ut för olyckor. Det här är ju lite extrema fall, men jag tänker lite på sådana saker ibland också.
Annica swe
Hej Annica!
Klart att du ska ha fler barn!!! Det kommer du att få också! Vad jag minns så är väl du och din sambo ganska unga!? Om ni NU har dålig ekonomi och ingen bil och liten lägenhet är det kanske inte optimalt just nu, men det kommer ju med största sannolikhet att bli bättre!! Du kan ju t.ex. utbilda dig lite till något yrke som ger lite mer pengar än vad du har nu (utgår från att du inte har så bra eftersom ni har dålig ekonomi, men har ju ingen aning om vad du arbetar med, så förlåt mig för mina spekulationer…) och din sambo kanske får bättre lön/säkrare arbetsvillkor om några år då han är mer etablerad eller nåt (minns inte riktigt vad han gör men har för mig du sagt han har eget företag). Ni har ju flera år på er att få fler barn!! Och jag är övertygad om att du kommer få det i framtiden också!
Lycka till!!
Lundetass
Hhhmm… Ja du Lundetass, du fick mig och sambon att tänka till lite där..
Jag blev med barn vid första försöket men det blev sen missfall. Därefter ville vi vänta ett tag innan vi försökte igen (ett halvår) men sen när vi bestämde oss så blev jag gravid direkt. Men, då var jag 33 och jag vet att runt 32-33 eller där omkring, minskar chansen att få barn exponentiellt vilket man måste ha i åtanke också! Sen, är ju du samtidigt en förebild för att det inte behöver bli så
Tack för lyckönskningarna inför disputationen, det kan behövas
Annika med M och V
Hej Annika!
Oj, oj, oj, vad ni kämpar!!! Jag förstår att det är en jobbig period som eran familj går igenom just nu! Om man har ett ”vilt” barn kan man väl tycka att, för rättvisans skull, att det skulle kunna bli ett ”lugnt” barn efter det, men så verkar ni inte ha fått det
Jag hoppas verkligen att det mycket snart blir lite lättare för er! Tycker du är otrolig som orkar, och inte bara orkar, för det måste man ju alltid, men gör det med humor också! Det är det som gör att du är stark!
Tycker också att det var ”modigt” av dig att säga att det kanske inte var ett sån bra beslut att ha två barn så tätt, även om du SJÄLVKLART inte ångrar Ville. Tror att mammor överlag har svårt för att erkänna något sådant för sig själv. Men vad vet jag…
Tack i alla fall för att du delgav mig alla dina tankar!!
Tack än en gång för alla långa och insiktsfulla svar jag fick från er alla!!
/Sonja m. Vanda
. 
