Nämen oj...vad nu?

[AniLov]

God morgon, god morgon, mina damer I det Lovénska palatset råder återigen sjukdom. Denna gång är det moi som har varit värst däran, med förkylning, feber och bihåleinflammation, men nu är barnen allt sämre också. Jag blir så utled på det. Det har gått i ett sedan september, och jag har börjat undra om det kan ha något att göra med fukt eller mögel också...vi har nämligen silverfiskar _överallt_ här, och det verkar kunna finnas fuktskador både i vårt och flera av grannarnas radhus. Inte så konstigt iofs, för det finns ingen vettig ventilation i något av badrummen. Och så det här med silverfiskarna. De finns överallt. En sak är badrummen, det är ju ingen överraskning, men när jag hittar dem i skafferiet, de övriga köksskåpen, garderoberna osv, så blir jag lite less. Stora är de dessutom, några mycket större än vad som beskrivs på tex Anticimex sida. Jag har sett ett par stycken som var 3 cm långa...(!). Trodde först det var något annat, men efter att ha lusläst och tittat på bilder av allt av ohyra som man kan få, så återstår det lik förbaskat bara silverfiskar. Äckligt är det. Och lika äckligt var det när jag hittade en påse havremust i skafferiet i förrgår, som var fullt i stora, döda insekter. Tror det var silverfiskar också, men jag tittade inte så noga faktiskt. Uäck! De må vara harmlösa, men vackra är de inte. Och nu på morgonen hittade jag en rackare på spisen. Om jag ändå hade kunnat dressera jäklarna att städa och laga mat...

Annars så...ja, jag är slut. Har ingen ork alls, och det känns bara jobbigt att börja högskolan på måndag. Vilket får mig att undra om jag inte borde skjuta upp skolstarten tills hösten trots allt...De senaste åren har ju varit rätt intensiva, och kroppen är inte alldeles på topp. Och sen är det det här med J och hans jobb i Norge...Vi mår jättekasst, både han och jag, vi fungerar inte så himla bra när vi ska vara ifrån varandra så där. Det har vi aldrig gjort. Och barnen saknar ju pappa. Och som det ser ut, så är det väl ingen överhängande risk att J får något nytt jobb här i trakterna inom överskådlig framtid, om det nu någonsin kommer hända. Det hela har lett till att diskussionen kring att flytta till Norge fick förnyad aktualitet. Nu har ju J jobb där, han har fått norskt personnummer, han har varit där lite, fått prova på och känna efter litegrann...och vi börjar luta åt att det enda vettiga är att röra sig dit. Vi har ju pratat om det i flera år, då får vi vara tillsammans allihopa, jag kan ju plugga där lika gärna som här (jag skulle rent av kunna överväga läkarstudier igen, eftersom vi vill bo nånstans i närheten av Oslo isf), det vore ju lättare för barnen med en flytt nu när de är så små rent språkmässigt (nå, barn lär sig ju snabbt i vilket fall, men ändå)....Det är så många tankar som snurrar just nu, och den enda som är någorlunda klar är att det här är det enda vettiga. J har jobb där, det finns massor med jobb för honom, och jag kan plugga...vi kommer klara oss ekonomiskt. Och det är mitt hemland, inte andra sidan jordklotet...Men oj, vad det känns som ett stort beslut. Och sen hitta bostad...få ihop till depositum, till flytt...Det bara snurrar i skallen. Och när ska jag då få träffa er igen?!?

[annamedgus]

Jag avskyr verkligen små kryp. Är du alldeles säker på att det är silverfisk du har? Pälsängern ser ju ganska lik ut i formen, men den är brunrandig. Jag hade det i mini lägenhet på Sveavägen i massor och måttet var verkligen rågat när de dök upp I min halvätna macka. Fick kalla in Terminator (liknande Anticimex). Jag bodde där i massor av år, rackarna går ju i trossbotten och flyttar bara ett tag när man sanerat, sedan kommer de tillbaka. Lider verkligen med er. Är SÅ himla glad att vi sluppit sådant här.

Vilka funderingar om flytt, förstår att det är ett stort beslut. Men det låter ju samtidigt vettigt. Dels har du tuffat på som ett jäkla ånglok i massor med år, ska du dessutom dra lasset själv med alla barn och plugga - nä, det låter inget bra. Det är inte konstigt att kroppen reagerar Anitha.

Hoppas ni kommer fram till ett beslut som känns bra för er allihop.

Stor kram
Anna

[-Lena-]

silverfiskarna!! Kan inte Anticimex komma och utrota dem? Tre cm är stooort!

Spännande att flytta till Norge! Låter som en jättebra lösning tycker jag =)

Kram på dig och krya på er!

[AniLov]

silverfiskar också, men en del skulle kunna vara pälsängrar...funderade bl.a. om inte en som jag såg uppe i garderoben skulle kunna vara en sån, för jag såg den bara på ett par meters håll. Men när jag kikat på bilder av dem, så tyckte jag inte det såg ut som en sån, utan mer som en silverfisk...men så var det storleken då...det måste ha varit en muterad silverfisk isf, för den var bautastor. I samma garderob luktar det dessutom jätteäckligt emellanåt, som om det ligger döda djur och ruttnar i väggarna. Blä...

Det här med flytten känns som ett rätt stort beslut, ja...men det är ju det enda vettiga, eller hur? Jag ifrågasätter det hela tiden, är så förbaskat trött på att flytta, men här finns ju ingen framtid. Jag ville ju inte ens flytta hit från början just på grund av det, men när J sen lyckades få ett bra jobb (trodde vi) mot alla odds, så gick jag med på det. Men kanske får jag helt enkelt acceptera att det blir flytt _igen_, man får ta det för att det ska bli bra i långa loppet. Men tungt är det...
Att du beskriver mig som ett ånglok känns väldigt träffande faktiskt *s*. Jag känner mig lite så. Jag biter ihop, tar ett nytt andetag och fortsätter streta framåt och släpa med mig alla de där vagnarna...men nu vore det allt skönt att komma ut på plan mark och slippa dra så förbålt. Få rulla fram lite lagomt ett tag...och förr eller senare lär det väl komma nån nerförsbacke också, så man kan få bara åka lite ett tag

[AniLov]

vi ska ringa hyresvärden, de har ju försäkringar för sånt där. Hoppas de kan göra nånting...fast lite tveksam är jag allt, för jag misstänker att man skulle behöva riva i stort sett allt för att kunna åtgärda alla fukt- och mögelskador. De som är jättekänsliga kan t.ex. knappt andas i badrummen här, så nånting är ju inte bra. Och det är så synd, för jag trivs så bra med boendet annars.

Flytta till Norge verkar vara det enda vettiga, ja...och nu är ju J redan där och har fått ena foten innanför så att säga...Han kommer hem på söndag, så då får vi väl sätta oss och diskutera mera noggrant, så får vi väl se om det blir någon skola för mig på måndag eller ej

[bastet]

såna tycker vi inte om! Begriper inte varför man ska låta hus mögla bara för att man hyr ut dem och inte bor där själv.

Flytta till Norge tycker jag låter vettigt för er del.
Ekonomin och jobb är trots allt en stor del av livet och kan du plugga där,
så ja då hade jag gjort det.
Som du säger J är redan där och du flyttar hem.

Fast vi kommer såklart att sakna möjligheten att träffa dig.
Fast jag undrar om inte Oslo är lika nära för min del...
Det går ju båt från Köpenhamn. =)

[-Majsan-]

Vi har också såna där äckliga as och skulle de få för sej att bli fler skulle jag fasen också överväga att emigrera till Norge Det enda jag tröstar mej med är att de inte är _så_ många och så att de faktiskt var här före oss. Nej, nu kan jag inte skriva mer om småkryp, det kliar på hela kroppen - arrrgh
Det där med ångloket tycker jag också låter som en lysande Anilov-beskrivning, men samtidigt är du för klok för att det ska stämma fullt ut. Min far, den vansinnige dåren, var ånglok i sådär tjugo år utan att stanna upp och reflektera. Det gör han nu istället. Han är riktigt sympatisk numera.
Ja, lycka till med söndagsdiskussionerna.