Ang barn och mat, igen
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    Jun 2000
    #1

    Ang barn och mat, igen

    Min lillasysters före detta pojkvän behövde ALDRIG smaka på något han ansåg sig inte tyckte om, när han var liten. Så inte heller hans storasyster. Mamman gjorde annan mat till dem, som hon visste att de tyckte om - och det var m a o aldrig någonsin några konflikter vad gällde det där med maten hemma hos dem...

    Än idag - vid fyllda 26 år - så äter karln i princip ingenting utöver det vanliga... Han vägrar äta mat som är "ihopblandad" d v s grytor o s v - och är enormt petig överlag. Det är m a o mycket svårt att bjuda honom på mat, för han gillar inte det ena och inte det andra och det tredje vägrar han smaka på o s v...

    Är det på allvar så det ska fungera? Gör man sina barn en tjänst när man gör som hans mamma gjorde? Hans syster är precis likadan...
  2. 1
    Ang barn och mat, igen Min lillasysters före detta pojkvän behövde ALDRIG smaka på något han ansåg sig inte tyckte om, när han var liten. Så inte heller hans storasyster. Mamman gjorde annan mat till dem, som hon visste att de tyckte om - och det var m a o aldrig någonsin några konflikter vad gällde det där med maten hemma hos dem...

    Än idag - vid fyllda 26 år - så äter karln i princip ingenting utöver det vanliga... Han vägrar äta mat som är "ihopblandad" d v s grytor o s v - och är enormt petig överlag. Det är m a o mycket svårt att bjuda honom på mat, för han gillar inte det ena och inte det andra och det tredje vägrar han smaka på o s v...

    Är det på allvar så det ska fungera? Gör man sina barn en tjänst när man gör som hans mamma gjorde? Hans syster är precis likadan...
  3. KAJO
    #2

    Det är ju tragiskt

    men utgör knappast någon statistisk signifikant sanning.
  4. 2
    Det är ju tragiskt men utgör knappast någon statistisk signifikant sanning.
  5. Medlem sedan
    Oct 2003
    #3
    Min mamma o pappa gjorde oxå så o ja e definitivt inte lika petig som dom.. En del saker har ja lärt mig att äta som vuxen (som blomkål o sånt ja trott ja inte tyckt om) men ja vågar smaka mycket o gillar mycket.
  6. 3
    Min mamma o pappa gjorde oxå så o ja e definitivt inte lika petig som dom.. En del saker har ja lärt mig att äta som vuxen (som blomkål o sånt ja trott ja inte tyckt om) men ja vågar smaka mycket o gillar mycket.
  7. Medlem sedan
    Nov 1998
    #4
    Nej, det är ju svårt att hävda att den här mamman gjorde sina barn en tjänst.

    Å andra sidan har jag sett föräldrar som försöker ha sina barn att smaka saker som barnen verkligen inte gillar, vilket har lett till att hela matsituationen blivit helt infekterad och att mat för de här barnen innebär konflikt. Inte helt lyckat det heller.
  8. 4
    Nej, det är ju svårt att hävda att den här mamman gjorde sina barn en tjänst.

    Å andra sidan har jag sett föräldrar som försöker ha sina barn att smaka saker som barnen verkligen inte gillar, vilket har lett till att hela matsituationen blivit helt infekterad och att mat för de här barnen innebär konflikt. Inte helt lyckat det heller.
  9. Medlem sedan
    Mar 2005
    #5

    Nej, exakt!

    Tvärtom tycker jag. Man gör sina barn en enorm otjänst genom att låta dem få annan man eller helt enkelt inte smaka på mat öht. Man behöver inte tycka om allt men jag tycker iallafall man ska veta VAD det är man säger nej till och HUR det smakar. Och det är en ENORM skillnad att tvinga en person äta en hel tallrik med mat som den personen hatar mot att smaka en tugga på något som personen aldrig smakat förut. Sen kan jag förstå att folk är avokt inställda mot t ex inälvor, blodkorv eller dylikt men morötter, tomat, potatis??

    Jag vet också personer som i princip endast vill äta kött med kött och inget annat. Hur kul hade det varit att bjuda hem sådana på middag?

    Nej, jag håller helt med i vad du skriver.
    It doesn't matter what languages we speak as long as we speak the same language.

    Bloggar gör jag ibland när andan faller på :P
    http://snusilusosannibus.blogspot.com

    Mamma till underbara A och lilla E!
  10. 5
    Nej, exakt! Tvärtom tycker jag. Man gör sina barn en enorm otjänst genom att låta dem få annan man eller helt enkelt inte smaka på mat öht. Man behöver inte tycka om allt men jag tycker iallafall man ska veta VAD det är man säger nej till och HUR det smakar. Och det är en ENORM skillnad att tvinga en person äta en hel tallrik med mat som den personen hatar mot att smaka en tugga på något som personen aldrig smakat förut. Sen kan jag förstå att folk är avokt inställda mot t ex inälvor, blodkorv eller dylikt men morötter, tomat, potatis??

    Jag vet också personer som i princip endast vill äta kött med kött och inget annat. Hur kul hade det varit att bjuda hem sådana på middag?

    Nej, jag håller helt med i vad du skriver.
  11. Medlem sedan
    Sep 1998
    #6
    Jag känner oxå en där det har varit lika dant. Hon och hennes syster fick egen mat nästan varje dag när de var små.
    I princip varierades deras kost med pannkakor, köttbullar, korv och spagetti och köttfärssås.
    Idag äter dom väl ungefär det och kanske någon maträtt till. Men dom är såååå petiga och fega när det handlar om mat. Att bjuda dessa systrar på mat är en mardröm även för en sån som jag som älskar att laga mat.
  12. 6
    Jag känner oxå en där det har varit lika dant. Hon och hennes syster fick egen mat nästan varje dag när de var små.
    I princip varierades deras kost med pannkakor, köttbullar, korv och spagetti och köttfärssås.
    Idag äter dom väl ungefär det och kanske någon maträtt till. Men dom är såååå petiga och fega när det handlar om mat. Att bjuda dessa systrar på mat är en mardröm även för en sån som jag som älskar att laga mat.
  13. Medlem sedan
    Jan 2004
    #7
    Nej, då hämmar du ju dem, de blir rädda för att prova. Vet flera barn(som numera är vuxna) som levt på två-tre rätter i sitt liv. En av dem har dock lärt sig äta mycket i vuxen ålder tack vare sin kille!

    Mina barn måste smakaav allt, men sen behöver de inte äta mer om de inte vill. Förutom sill så är det inte mycket de ratar. De älskar grönsaker.
  14. 7
    Nej, då hämmar du ju dem, de blir rädda för att prova. Vet flera barn(som numera är vuxna) som levt på två-tre rätter i sitt liv. En av dem har dock lärt sig äta mycket i vuxen ålder tack vare sin kille!

    Mina barn måste smakaav allt, men sen behöver de inte äta mer om de inte vill. Förutom sill så är det inte mycket de ratar. De älskar grönsaker.
  15. Medlem sedan
    Oct 2006
    #8

    Vad fattigt

    det måste vara att inte få nya smakupplevelser, få känna nya spännande kombinationer som exploderar i munnen, känna hur smaklökarna skriker efter mer sånt, mer nytt, mer ovanligt. Vad fattigt.

    Mina barn måste smaka på allt, även om jag vet att de inte tycker om vissa saker så måste de åtminstone SMAKA, för smaken förändras. Och jag upplever att de börjar gilla mer och mer saker och att andra rätter inte är lika goda som de var när de var yngre. Dottern har visserligen alltid haft bred smak (hon har alltid älskat oliver, sardiner, räkor, fisk, blodpudding - tja allt utom korv som de flesta barn _brukar_ gilla) medan sonen varit mer kräsen och helst BARA ätit korv.
    "Just because I don't care doesn't mean I don't understand." Homer Simpson
  16. 8
    Vad fattigt det måste vara att inte få nya smakupplevelser, få känna nya spännande kombinationer som exploderar i munnen, känna hur smaklökarna skriker efter mer sånt, mer nytt, mer ovanligt. Vad fattigt.

    Mina barn måste smaka på allt, även om jag vet att de inte tycker om vissa saker så måste de åtminstone SMAKA, för smaken förändras. Och jag upplever att de börjar gilla mer och mer saker och att andra rätter inte är lika goda som de var när de var yngre. Dottern har visserligen alltid haft bred smak (hon har alltid älskat oliver, sardiner, räkor, fisk, blodpudding - tja allt utom korv som de flesta barn _brukar_ gilla) medan sonen varit mer kräsen och helst BARA ätit korv.
  17. lillaEgo
    #9

    Fast ärligt...

    är man en sådan matfegis då man är 26 så ligger nog problemet mer på andra plan än på maten som serverades då man var barn.
  18. 9
    Fast ärligt... är man en sådan matfegis då man är 26 så ligger nog problemet mer på andra plan än på maten som serverades då man var barn.
  19. Medlem sedan
    Mar 2004
    #10
    lagom är bäst. Här , som så ofta annars.

    Om vuxna som jag bjuder på mat, inte är alergiska, utan bara stinsliga, då får de en macka. Och får faktiskt nöjja sej med det.

    men jag tycker det är lite småknepigt när dottern har kompisar på besök. Jag har lovat bjuda barnen på lunch, men om det visar sej vara något hon/han inte äter...? Lite trugar jag, lite struntar jg i det, lite tar jag fram djuprysta köttbullar ut frysen och mikrar.

    Med dottern säger jag till när hon ska bort att hon kan vara petig, men de ska inte bry sej, hon får äta mer när hon kommer hem om hon inte vill äta . Fast ibland äter hon tillsammans med de andra barnen med god aptit saker som hon inte skulle äta hemma.
  20. 10
    lagom är bäst. Här , som så ofta annars.

    Om vuxna som jag bjuder på mat, inte är alergiska, utan bara stinsliga, då får de en macka. Och får faktiskt nöjja sej med det.

    men jag tycker det är lite småknepigt när dottern har kompisar på besök. Jag har lovat bjuda barnen på lunch, men om det visar sej vara något hon/han inte äter...? Lite trugar jag, lite struntar jg i det, lite tar jag fram djuprysta köttbullar ut frysen och mikrar.

    Med dottern säger jag till när hon ska bort att hon kan vara petig, men de ska inte bry sej, hon får äta mer när hon kommer hem om hon inte vill äta . Fast ibland äter hon tillsammans med de andra barnen med god aptit saker som hon inte skulle äta hemma.
  21. Medlem sedan
    Jun 2000
    #11

    Inte jag!

    Jag behandlar andras barn på samma sätt som mina egna = mina barn får ingen annan mat än den jag serverar = då får inte kompisen det heller...

    För ett litet tag sedan så tjatade en av kompisarna om att hon ville äta hos oss, och jag sa att OK - vi ska äta fiskgratäng... Och det ville hon ju inte ha, kunde de inte få köttbullar och makaroner istället (det gör hennes mamma typ alltid åt dem!) - men, jag sa bara helt enkelt att skulle hon äta hos oss, så var det fiskgratäng idag. Och då sa hon ja, till slut... Att hon sedan bara satt och petade i maten, ansåg jag inte vara mitt problem... Hon hade chansen att välja.
  22. 11
    Inte jag! Jag behandlar andras barn på samma sätt som mina egna = mina barn får ingen annan mat än den jag serverar = då får inte kompisen det heller...

    För ett litet tag sedan så tjatade en av kompisarna om att hon ville äta hos oss, och jag sa att OK - vi ska äta fiskgratäng... Och det ville hon ju inte ha, kunde de inte få köttbullar och makaroner istället (det gör hennes mamma typ alltid åt dem!) - men, jag sa bara helt enkelt att skulle hon äta hos oss, så var det fiskgratäng idag. Och då sa hon ja, till slut... Att hon sedan bara satt och petade i maten, ansåg jag inte vara mitt problem... Hon hade chansen att välja.
  23. Medlem sedan
    Mar 2004
    #12
    Alltså, jag tycker det är knepigt,, vet inte riktigt hur jag tycker. "Hon hade chansen att välja", hur menar du då? Jag förstod att hon ju inte kunde det, egentligen? Eller menar du att hon kunde välja att gå hem istället? Dotterns komisar är för små, de kan inte gå hem själva.

    Jag gör npg lite olika, beroende på hur länge barnen kommer stanna efter maten. Ska de hem strax, eler stanna hela dagen, tex. Har jag lovat föräldrarna att ge dem mat, eller inte?
  24. 12
    Alltså, jag tycker det är knepigt,, vet inte riktigt hur jag tycker. "Hon hade chansen att välja", hur menar du då? Jag förstod att hon ju inte kunde det, egentligen? Eller menar du att hon kunde välja att gå hem istället? Dotterns komisar är för små, de kan inte gå hem själva.

    Jag gör npg lite olika, beroende på hur länge barnen kommer stanna efter maten. Ska de hem strax, eler stanna hela dagen, tex. Har jag lovat föräldrarna att ge dem mat, eller inte?
  25. Medlem sedan
    Jun 2000
    #13

    Jo, hon kunde välja...

    ... att äta hemma. Det var HON som ville äta hos oss... Och sedan började hon ha åsikter om VAD vi skulle äta...

    Men, jag gör inte olika maträtter, oavsett vad jag har lovat hit eller dit - men däremot så kan jag, om jag märker att det verkligen inte funkade (och det nu är så att barnet måste få i sig något som jag serverar) så kan jag tidigarelägga ett mellanmål istället.

    Men, min inställning står fast - jag gör inte olika mat bara för att någon "inte tycker om"...
  26. 13
    Jo, hon kunde välja... ... att äta hemma. Det var HON som ville äta hos oss... Och sedan började hon ha åsikter om VAD vi skulle äta...

    Men, jag gör inte olika maträtter, oavsett vad jag har lovat hit eller dit - men däremot så kan jag, om jag märker att det verkligen inte funkade (och det nu är så att barnet måste få i sig något som jag serverar) så kan jag tidigarelägga ett mellanmål istället.

    Men, min inställning står fast - jag gör inte olika mat bara för att någon "inte tycker om"...
  27. Medlem sedan
    Mar 2004
    #14
    OK, tack, bra att höra lite hur andra gör. Är själv inte särskilt hemma i köket, och även om jag i övriga livet kan ha många prinsiper, så har jag i matsituationer lite luddiga begrepp om vad jag själv egentligen tycker.
  28. 14
    OK, tack, bra att höra lite hur andra gör. Är själv inte särskilt hemma i köket, och även om jag i övriga livet kan ha många prinsiper, så har jag i matsituationer lite luddiga begrepp om vad jag själv egentligen tycker.
  29. Medlem sedan
    Nov 1999
    #15
    Hmm min mamma försökte och försökte men jag var mer envis än henne. Idag har jag shittasvårt att lära om mig och börja äta nya saker.

    Detta har gjort att jag är benhård. Mina barn SKA lära sig att äta. Dom behöver inte tycka om men ner ska det. Sitter inte med piskan över dom utan det är seg inlärning. Om något inte gick ner idag kanske det går ner nästa vecka i en annan förpackning. (tex räkor avskyddes att äta bara rakt upp och ner, men i en tomatsås så gick det bra)

    Men.. nu vet jag hur jag själv var så jag kan ärligt säga att vi har haft tur som har barn som lär sig äta allt.

    För det är socialt hämmande att som vuxen börja må illa av viss mat. Blev bjuden till dotterns farmor på potatisgratäng. Jag blev grön i ansiktet men lyckades trycka ner EN tugga. Mer än jag klarat av på flera år. Ngt jag inte vill mina barn ska vara med om.

    Behöva specialbeställa då vi ska iväg på utflykter med jobb osv.
    -^- Dagen jag skapades hade den goda guden fått dubbel portion humor -^-

    -65kg och lite till ....
  30. 15
    Hmm min mamma försökte och försökte men jag var mer envis än henne. Idag har jag shittasvårt att lära om mig och börja äta nya saker.

    Detta har gjort att jag är benhård. Mina barn SKA lära sig att äta. Dom behöver inte tycka om men ner ska det. Sitter inte med piskan över dom utan det är seg inlärning. Om något inte gick ner idag kanske det går ner nästa vecka i en annan förpackning. (tex räkor avskyddes att äta bara rakt upp och ner, men i en tomatsås så gick det bra)

    Men.. nu vet jag hur jag själv var så jag kan ärligt säga att vi har haft tur som har barn som lär sig äta allt.

    För det är socialt hämmande att som vuxen börja må illa av viss mat. Blev bjuden till dotterns farmor på potatisgratäng. Jag blev grön i ansiktet men lyckades trycka ner EN tugga. Mer än jag klarat av på flera år. Ngt jag inte vill mina barn ska vara med om.

    Behöva specialbeställa då vi ska iväg på utflykter med jobb osv.
  31. Medlem sedan
    Nov 1999
    #16
    Men, vad gräsligt! Har man som förälder ens tänkt på den sociala delen av ätande då?

    Jag fick EN enda rätt speciallagad - Bongs köttsoppa då resten av familjen åt ärtsoppa. Äter inte gärna ärtsoppa idag, men om jag MÅSTE (på ett kundbesök eller så) så klarar jag ju av det...
  32. 16
    Men, vad gräsligt! Har man som förälder ens tänkt på den sociala delen av ätande då?

    Jag fick EN enda rätt speciallagad - Bongs köttsoppa då resten av familjen åt ärtsoppa. Äter inte gärna ärtsoppa idag, men om jag MÅSTE (på ett kundbesök eller så) så klarar jag ju av det...
  33. Medlem sedan
    Nov 1999
    #17
    Min mamma har genom åren bjudit på allt från kålsoppa till lutfisk när vänner har varit på besök och de har varit väluppfostrade nog att äta, men långt senare berättat att det var ENDA gången under deras uppväxt som de åt det... Är det schysst?!?
  34. 17
    Min mamma har genom åren bjudit på allt från kålsoppa till lutfisk när vänner har varit på besök och de har varit väluppfostrade nog att äta, men långt senare berättat att det var ENDA gången under deras uppväxt som de åt det... Är det schysst?!?
  35. Medlem sedan
    Jun 2000
    #18

    Hehe, jaaa!

    Jag tycker att hon gjorde det enda rätta! Det var väl jättebra att de fick chansen att smaka!

    Min kompis mamma gjorde en sort av världens äckligaste småkakor... Varje gång vi fikade hos dem, så fanns de där vedervärdiga små sakerna där.. Jag lärde mig dock att ta av de andra sorterna så att jag sedan kunde säga att jag var mätt *s*...
  36. 18
    Hehe, jaaa! Jag tycker att hon gjorde det enda rätta! Det var väl jättebra att de fick chansen att smaka!

    Min kompis mamma gjorde en sort av världens äckligaste småkakor... Varje gång vi fikade hos dem, så fanns de där vedervärdiga små sakerna där.. Jag lärde mig dock att ta av de andra sorterna så att jag sedan kunde säga att jag var mätt *s*...
  37. Medlem sedan
    Nov 1999
    #19

    Min mamma mesade...

    ...precis sådär med mig när jag var liten. Om hon och pappa åt något som jag inte gillade eller inte ville smaka, så ställde hon sig och gjorde en extrarätt åt mig. Jag hade förmodligen kunnat vara hur petig som helst med maten om jag inte räddats av att jag tidigt träffade en kille som jag hade ett stadigt förhållande med genom min tonårstid.
    Den killens familj hade _totalt_ annorlunda matvanor än min, de åt oftast sånt som jag varit livrädd för, och jag ville absolut inte säga att jag inte tyckte om - så det var bara att äta det. Och snart hade jag ju lärt mig att det mesta faktiskt är rätt gott och att man inte dör av att tvinga i sig något man inte gillar emellanåt.
    Idag äter jag det mesta och är inte alls särskilt rädd för att smaka på nya saker, och det känns som en trygghet att veta att jag faktiskt kan tvinga i mig sånt som jag absolut inte gillar om jag blir bjuden på det.
  38. 19
    Min mamma mesade... ...precis sådär med mig när jag var liten. Om hon och pappa åt något som jag inte gillade eller inte ville smaka, så ställde hon sig och gjorde en extrarätt åt mig. Jag hade förmodligen kunnat vara hur petig som helst med maten om jag inte räddats av att jag tidigt träffade en kille som jag hade ett stadigt förhållande med genom min tonårstid.
    Den killens familj hade _totalt_ annorlunda matvanor än min, de åt oftast sånt som jag varit livrädd för, och jag ville absolut inte säga att jag inte tyckte om - så det var bara att äta det. Och snart hade jag ju lärt mig att det mesta faktiskt är rätt gott och att man inte dör av att tvinga i sig något man inte gillar emellanåt.
    Idag äter jag det mesta och är inte alls särskilt rädd för att smaka på nya saker, och det känns som en trygghet att veta att jag faktiskt kan tvinga i mig sånt som jag absolut inte gillar om jag blir bjuden på det.
  39. Medlem sedan
    Nov 1999
    #20
    Jag tycker också att hon gjorde det enda rätta - min åsikt är att det var deras föräldrar som inte var schyssta. Jag minns fortfarande tjejen som åt två stora portioner kokt gädda och ALDRIG hade ätit kokt fisk hemma hos sig...
  40. 20
    Jag tycker också att hon gjorde det enda rätta - min åsikt är att det var deras föräldrar som inte var schyssta. Jag minns fortfarande tjejen som åt två stora portioner kokt gädda och ALDRIG hade ätit kokt fisk hemma hos sig...
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. Det där med barn igen.
    By S-JJ in forum Ordet är fritt
    Svar: 39
    Senaste inlägg: 2009-12-19, 16:34
  2. Barn igen?
    By citrellie in forum _01 Höstbarn
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2008-08-06, 21:17
  3. Barn o mat...igen
    By Nillskin in forum Mat & dryck
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2006-03-29, 13:00
  4. Barn igen-igen efter ängel
    By Mamma till ängel in forum Änglabarn
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2006-03-29, 07:22
  5. med barn igen!
    By - in forum _0503 Marsbarn
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2006-02-26, 20:43
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar