Dagisproblem
_0605 Majbarn
  1. Medlem sedan
    Jun 2003
    #1

    Dagisproblem

    Sitter här efter dagislämningen och är så ledsen. Detta problem tillhör inte detta snacket men jag tänkte att ni kanske kan komma med lite kloka tankar, så jag kopierar in vad jag skrev inne på dagissnacket.

    "Vet inte riktigt var jag ska börja.

    Min dotter som är 3,5 bytte avdelning denna terminen, från småbarnsavdelningen till en 3-5 grupp. Det fungerar inte alls bra.
    Min dotter (S) är ledsen och vill inte alls gå till dagis. Hon säger det flera gånger varje dag att hon inte vill gå till dagis och på morgonen vid frukost så gråter hon.
    Vi har försökt att prata med personalen men jag känner att vi inte når fram. De säger bara att det går så bra så. De kan tex säga att S sällan går efter dem, trots att vi förklarat att när hon känner sig otrygg så drar hon sig undan.

    Idag när jag skulle lämna så skulle personalen planera och då i princip puttade fröken ut henne på gården och sa att idag skulle barnen vara med en annan avdelning och andra fröknar som S inte känner. S blev väldigt ledsen och började gråta och kasta sig efter mig. Vi har också kommit överens om att vi ska vinka när vi går, men det struntade fröken i först och inte förrän S blev så ledsen så tog hon med henne för att vinka.

    Detta bli lite svamligt för jag känner mig så ledsen och upprörd just nu, men är det någon som har något bra förslag på hur vi ska nå fram till personalen. Vi har ju pratat med dem flera gånger men det känns inte som om det tar situationen på allvar.
    För oss är det väldigt jobbigt då S hemma bara pratar om att hon inte vill gå till dagis. Vi har försökt att vara positiva, men ändå ta henne på allvar. Men jag vet inte riktigt hur vi ska hantera det hemma heller längre.

    Kom gärna med tankar och förslag.

    En ledsen mamma."
    myssli med S 2003 & V 2006
  2. 1
    Dagisproblem Sitter här efter dagislämningen och är så ledsen. Detta problem tillhör inte detta snacket men jag tänkte att ni kanske kan komma med lite kloka tankar, så jag kopierar in vad jag skrev inne på dagissnacket.

    "Vet inte riktigt var jag ska börja.

    Min dotter som är 3,5 bytte avdelning denna terminen, från småbarnsavdelningen till en 3-5 grupp. Det fungerar inte alls bra.
    Min dotter (S) är ledsen och vill inte alls gå till dagis. Hon säger det flera gånger varje dag att hon inte vill gå till dagis och på morgonen vid frukost så gråter hon.
    Vi har försökt att prata med personalen men jag känner att vi inte når fram. De säger bara att det går så bra så. De kan tex säga att S sällan går efter dem, trots att vi förklarat att när hon känner sig otrygg så drar hon sig undan.

    Idag när jag skulle lämna så skulle personalen planera och då i princip puttade fröken ut henne på gården och sa att idag skulle barnen vara med en annan avdelning och andra fröknar som S inte känner. S blev väldigt ledsen och började gråta och kasta sig efter mig. Vi har också kommit överens om att vi ska vinka när vi går, men det struntade fröken i först och inte förrän S blev så ledsen så tog hon med henne för att vinka.

    Detta bli lite svamligt för jag känner mig så ledsen och upprörd just nu, men är det någon som har något bra förslag på hur vi ska nå fram till personalen. Vi har ju pratat med dem flera gånger men det känns inte som om det tar situationen på allvar.
    För oss är det väldigt jobbigt då S hemma bara pratar om att hon inte vill gå till dagis. Vi har försökt att vara positiva, men ändå ta henne på allvar. Men jag vet inte riktigt hur vi ska hantera det hemma heller längre.

    Kom gärna med tankar och förslag.

    En ledsen mamma."
  3. Medlem sedan
    Feb 2002
    #2

    Usch vad jobbigt!

    Mitt förslag är att gå till chefen för förskolan, så gjorde vi när vi hade problem på Lovas dagis.. det var iofs helt andra problem för där blev två ur personalen förflyttade till andra dagis.
    Så det är väl mitt tips, att ni kanske ordnar ett möte med nån ur personalen och chefen, för så där ska ni inte behöva ha det, framför allt inte din dotter, det ska ju för henne vara kul att få gå till dagis och leka med sina kompisar inte ett trauma!

    Många kramar!
  4. 2
    Usch vad jobbigt! Mitt förslag är att gå till chefen för förskolan, så gjorde vi när vi hade problem på Lovas dagis.. det var iofs helt andra problem för där blev två ur personalen förflyttade till andra dagis.
    Så det är väl mitt tips, att ni kanske ordnar ett möte med nån ur personalen och chefen, för så där ska ni inte behöva ha det, framför allt inte din dotter, det ska ju för henne vara kul att få gå till dagis och leka med sina kompisar inte ett trauma!

    Många kramar!
  5. Medlem sedan
    Jun 2003
    #3
    Tack för ditt svar. Det som oroar mig lite är att jag inte vill att det ska bli en konflikt med fröknarna som sen går ut över S. Min första tanke idag var att kontakta chefen, men så blir jag som sagt lite orolig för att det ska gå ut över S i slutändan.
  6. 3
    Tack för ditt svar. Det som oroar mig lite är att jag inte vill att det ska bli en konflikt med fröknarna som sen går ut över S. Min första tanke idag var att kontakta chefen, men så blir jag som sagt lite orolig för att det ska gå ut över S i slutändan.
  7. Medlem sedan
    Aug 2003
    #4

    kan ni prata med ...

    ... de gamla fröknarna.

    Om de känner henne så kanske de kan hjälpa er att nå fram till de nya?

    Hur gammal är hon, kan hon få byta tillbaka till småis?

    Annars är det väl bara att vara en djävligt besvärlig förälder och se till att de tar er på allvar!

    Kram
  8. 4
    kan ni prata med ... ... de gamla fröknarna.

    Om de känner henne så kanske de kan hjälpa er att nå fram till de nya?

    Hur gammal är hon, kan hon få byta tillbaka till småis?

    Annars är det väl bara att vara en djävligt besvärlig förälder och se till att de tar er på allvar!

    Kram
  9. Medlem sedan
    Dec 2002
    #5
    Å fy vad jobbigt!!!
    Kan du inte be fröknarna (eller en av dem, det måste väl finnas en som du känner mera förtroende för eller hur jag ska säga...) om att ni sitter ner ni vuxna och pratar om detta. Känns som om de tolkar din flicka fel och tror att allt är bra när hon egentligen känner sig otrygg.
    Kan ske kunde hjälpa att prata med fröknarna på gamla avdelningen? Finns det möjlighet att hon kan stanna i gamla gruppen även den här terminen tex eller att de gör en mjukövergång, att hon är lite på båda avdelningarna?

    Å att det ska vara en sån kamp att vara mamma!
    Det är ju så himla olika på olika förskolor, hur de arbetar/samarbetar (eller när de absolut inte gör det) men jag tycker absolut att du ska prata med dem, utan dottern och förklara igen hur situationen är. Har de för många barn så att de inte hinner med dem alla??

    Kram!!!!!!!
    Hoppas det ordnar sig, skriv igen till oss!!!
  10. 5
    Å fy vad jobbigt!!!
    Kan du inte be fröknarna (eller en av dem, det måste väl finnas en som du känner mera förtroende för eller hur jag ska säga...) om att ni sitter ner ni vuxna och pratar om detta. Känns som om de tolkar din flicka fel och tror att allt är bra när hon egentligen känner sig otrygg.
    Kan ske kunde hjälpa att prata med fröknarna på gamla avdelningen? Finns det möjlighet att hon kan stanna i gamla gruppen även den här terminen tex eller att de gör en mjukövergång, att hon är lite på båda avdelningarna?

    Å att det ska vara en sån kamp att vara mamma!
    Det är ju så himla olika på olika förskolor, hur de arbetar/samarbetar (eller när de absolut inte gör det) men jag tycker absolut att du ska prata med dem, utan dottern och förklara igen hur situationen är. Har de för många barn så att de inte hinner med dem alla??

    Kram!!!!!!!
    Hoppas det ordnar sig, skriv igen till oss!!!
  11. Medlem sedan
    Feb 2002
    #6

    Det oroade mig oxå..

    när vi hade problem på Lovas dagis, med det är ingen som har visat nåt, dom är precis som dom var förut.
    Dom förstår nog om du tar upp det med chefen oxå, såklart måste du göra det som är bäst för ditt barn.
  12. 6
    Det oroade mig oxå.. när vi hade problem på Lovas dagis, med det är ingen som har visat nåt, dom är precis som dom var förut.
    Dom förstår nog om du tar upp det med chefen oxå, såklart måste du göra det som är bäst för ditt barn.
  13. Medlem sedan
    May 2006
    #7
    ojojoj, vet precis hur du känner det! Esther (4,5år) har varit likadan till och från. Jag hade många samtal med personalen men det gick liksom inte fram, så nu har vi bytt, eller rättare sagt alla barn flyttade från det gamla dagiset till ett helt nytt, (vi fick välja om vi ville stanna kvar eller flytta med) några ur den gamla personalstyrka följde med och några stannade kvar. det kom också till lite ny personal och och en hel drös nya barn. i september började E på detta dagis och efter det har det varit ett helvete, var det illa innan så blev det tio resor värre nu! men jag tog ett samtal med föreståndaren direkt och sa hur det låg till, jag tänkte att det kunde faktiskt inte bli värre än det var. Jag har tidigare haft dom tankarna att jag inte vill bråka för mycket av rädsla av att det ska gå ut över E, men nu fanns det liksom inget alternativ längre. jag pratade som sagt med föreståndaren och dom pedagoger som E var mest med sen tog jag en dag och var med hela dagen på dagis för att se hur det egentligen var. _det_ var lärorikt! Efter mina samtal med personalen där vi i lugn och ro, inte i samband med hämtning/lämning satt ner och pratade om vad jag upplevde för problem och hur E funkade både på dagis och hemma kom vi överens om att dom skulle ha lite "hårdare" bevakning på E och rapportera varje dag hur det gått och även hjälpa henne i dom situationer som hon själv hade svårt att hantera. Detta gjorde EN pedagog, en som jag har förtroende för och som är ganska gammal i gården, jag vet att hon inte skulle ljuga och säga att det gått bra när det inte har det osv.
    Esther har fått väldigt mycket hjälp på dagis av denna pedagog, hon har nästan hela tiden ett öga på E, och när hon sett att esther ballat ur så har hon kunnat hjälpa till att räta ut situationer innan det blivit en konflikt. jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta... lycka till! kram Lotta
  14. 7
    ojojoj, vet precis hur du känner det! Esther (4,5år) har varit likadan till och från. Jag hade många samtal med personalen men det gick liksom inte fram, så nu har vi bytt, eller rättare sagt alla barn flyttade från det gamla dagiset till ett helt nytt, (vi fick välja om vi ville stanna kvar eller flytta med) några ur den gamla personalstyrka följde med och några stannade kvar. det kom också till lite ny personal och och en hel drös nya barn. i september började E på detta dagis och efter det har det varit ett helvete, var det illa innan så blev det tio resor värre nu! men jag tog ett samtal med föreståndaren direkt och sa hur det låg till, jag tänkte att det kunde faktiskt inte bli värre än det var. Jag har tidigare haft dom tankarna att jag inte vill bråka för mycket av rädsla av att det ska gå ut över E, men nu fanns det liksom inget alternativ längre. jag pratade som sagt med föreståndaren och dom pedagoger som E var mest med sen tog jag en dag och var med hela dagen på dagis för att se hur det egentligen var. _det_ var lärorikt! Efter mina samtal med personalen där vi i lugn och ro, inte i samband med hämtning/lämning satt ner och pratade om vad jag upplevde för problem och hur E funkade både på dagis och hemma kom vi överens om att dom skulle ha lite "hårdare" bevakning på E och rapportera varje dag hur det gått och även hjälpa henne i dom situationer som hon själv hade svårt att hantera. Detta gjorde EN pedagog, en som jag har förtroende för och som är ganska gammal i gården, jag vet att hon inte skulle ljuga och säga att det gått bra när det inte har det osv.
    Esther har fått väldigt mycket hjälp på dagis av denna pedagog, hon har nästan hela tiden ett öga på E, och när hon sett att esther ballat ur så har hon kunnat hjälpa till att räta ut situationer innan det blivit en konflikt. jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta... lycka till! kram Lotta
  15. Medlem sedan
    Sep 2003
    #8
    näe fy vad trist och vilket uuurdåligt bemötande.

    Elvira bytte avdelning i nov och det funkade också dåligt och grät och var lessen och ingen fröken kom och tog emot henne på morgonen när vi kom men jag pratade med dom och sa att ni MÅSTE ta itu med det här ni MÅSTE möta henne i hallen på morgonen eller om det är fullt upp ta emot henne inne på avdelning genom att tex säga heej elvira kom hit och inte som förut bara låta hon (och jag) själv komma på vad hon skulle göra och vart hon skulla vara.

    Elvira har alltid varit glad i dagis så det märktes ju så väl att det inte fungerade. jag fick säga till ngr gånger och jag ringde även och sa att så här får det inte gå till och nu fungerar det igen. INTE lika bra som på förra avdelningen det erkänner jag men hon trivs nu även om hon fortfarande saknar fröknarna och barnen på lilla avdelningen.

    Ibland måste man tyvärr visa att man blir irriterad och att man verkligen menar allvar.annars får du ta upp det med chefen

    hoppas det löser sig
  16. 8
    näe fy vad trist och vilket uuurdåligt bemötande.

    Elvira bytte avdelning i nov och det funkade också dåligt och grät och var lessen och ingen fröken kom och tog emot henne på morgonen när vi kom men jag pratade med dom och sa att ni MÅSTE ta itu med det här ni MÅSTE möta henne i hallen på morgonen eller om det är fullt upp ta emot henne inne på avdelning genom att tex säga heej elvira kom hit och inte som förut bara låta hon (och jag) själv komma på vad hon skulle göra och vart hon skulla vara.

    Elvira har alltid varit glad i dagis så det märktes ju så väl att det inte fungerade. jag fick säga till ngr gånger och jag ringde även och sa att så här får det inte gå till och nu fungerar det igen. INTE lika bra som på förra avdelningen det erkänner jag men hon trivs nu även om hon fortfarande saknar fröknarna och barnen på lilla avdelningen.

    Ibland måste man tyvärr visa att man blir irriterad och att man verkligen menar allvar.annars får du ta upp det med chefen

    hoppas det löser sig
  17. Medlem sedan
    Feb 1998
    #9
    Kram! Vill bara skicka över en sån...jobbigt när det gör ont i mammahjärtat...
    Har inga råd att komma med...mina killar har varit hos dagmamma båda två och har inte en endaste gång varit ledsna.

    Ska inte debattera för varken det ena eller det andra men vet verkligen inte hur vi ska göra med Filippa...
    Nu är det ju som tur är nästan 1 ½ år tills hon ska börja nånstans men jag hör nästan bara liknande saker som du beskriver från de som har barnen på dagis och jag själv har bara positiva erfarenheter från dagmamma.

    MEN...det finns saker som får mig att tveka på om dagmamma är rätt för Filippa men det får tiden utvisa!
  18. 9
    Kram! Vill bara skicka över en sån...jobbigt när det gör ont i mammahjärtat...
    Har inga råd att komma med...mina killar har varit hos dagmamma båda två och har inte en endaste gång varit ledsna.

    Ska inte debattera för varken det ena eller det andra men vet verkligen inte hur vi ska göra med Filippa...
    Nu är det ju som tur är nästan 1 ½ år tills hon ska börja nånstans men jag hör nästan bara liknande saker som du beskriver från de som har barnen på dagis och jag själv har bara positiva erfarenheter från dagmamma.

    MEN...det finns saker som får mig att tveka på om dagmamma är rätt för Filippa men det får tiden utvisa!
  19. Medlem sedan
    Jan 2005
    #10
    blir ju skrämd när jag läser hur de hanterar denna situation... (Jobbar själv inom förskolan) Nu vet inte jag vad andra förskolor har för principer och rutiner osv... alla är vi tyvärr olika...Men jag blir riktigt arg på hur de hanskas med lillan då hon har de jobbigt för övergången.. Har hon kastatsIN i den nya gruppen bara så¨där utan andra vänner? Många barn får ibland för sig att de inte vill komma till förskolan av olika anledningar och de tycker jag att man som pedagog skall ta på allvar...även om många gånger andlar de om trotts.
    Vi hade en gång en flicka som vägrade komma hon grät varje dag hon skulle komma till oss.
    Detta fick ju vi givetvis observera dagligen på hur hon var under dagen och hur vännerna runt om var....Vilket resulterade i att de handlade om att hon aldrig fick vara med i dockvrån med de kompisarna hon ville leka med.. Vi fick skola in henne på nytt tiullsammans med att skola in dessa vänner .. vi delade på barn som var lite starkare och gjorde mindre grupper och VI PEDAGOGER va med i leken ett tag.. tillsammans med föräldrarna och pedagoger och barnen så fick vi de hela att fungera.... tycker de ska lyssna på er och ta in detta.... Kram på er/Åsa
  20. 10
    blir ju skrämd när jag läser hur de hanterar denna situation... (Jobbar själv inom förskolan) Nu vet inte jag vad andra förskolor har för principer och rutiner osv... alla är vi tyvärr olika...Men jag blir riktigt arg på hur de hanskas med lillan då hon har de jobbigt för övergången.. Har hon kastatsIN i den nya gruppen bara så¨där utan andra vänner? Många barn får ibland för sig att de inte vill komma till förskolan av olika anledningar och de tycker jag att man som pedagog skall ta på allvar...även om många gånger andlar de om trotts.
    Vi hade en gång en flicka som vägrade komma hon grät varje dag hon skulle komma till oss.
    Detta fick ju vi givetvis observera dagligen på hur hon var under dagen och hur vännerna runt om var....Vilket resulterade i att de handlade om att hon aldrig fick vara med i dockvrån med de kompisarna hon ville leka med.. Vi fick skola in henne på nytt tiullsammans med att skola in dessa vänner .. vi delade på barn som var lite starkare och gjorde mindre grupper och VI PEDAGOGER va med i leken ett tag.. tillsammans med föräldrarna och pedagoger och barnen så fick vi de hela att fungera.... tycker de ska lyssna på er och ta in detta.... Kram på er/Åsa
  21. Medlem sedan
    Feb 2002
    #11

    Usch så jobbigt!

    Min stora bytte augusti -06 och hade också svårt att komma till rätta i sin grupp. Från att ha varit en glad kille som älskade sitt dagis var han en kille som blev glad när jag hämtade och var inte alls särskilt glad över att gå dit. Han var aldrig direkt ledsen, men den där gnistan fanns inte där längre. Jag tror att det berodde på att han kände sig lite otrygg helt enkelt med en massa stora och nya barn. Numera har han många kompisar och tycker att det är kul igen, så skönt!

    Jag tycker att du ska vara helt ärlig mot fröknarna och säga att S inte verkar ha det bra och att fröknarna inte verkar ta det på allvar och att ni tillsammans ska försöka få det att fungera. Når du fortfarande inte fram måste du prata med förskolechefen för att få det att fungera. Se till att få tid, ostörd och var ärlig, det är mina råd.

    Hoppas det löser sig snart!

    Kramar Malin
  22. 11
    Usch så jobbigt! Min stora bytte augusti -06 och hade också svårt att komma till rätta i sin grupp. Från att ha varit en glad kille som älskade sitt dagis var han en kille som blev glad när jag hämtade och var inte alls särskilt glad över att gå dit. Han var aldrig direkt ledsen, men den där gnistan fanns inte där längre. Jag tror att det berodde på att han kände sig lite otrygg helt enkelt med en massa stora och nya barn. Numera har han många kompisar och tycker att det är kul igen, så skönt!

    Jag tycker att du ska vara helt ärlig mot fröknarna och säga att S inte verkar ha det bra och att fröknarna inte verkar ta det på allvar och att ni tillsammans ska försöka få det att fungera. Når du fortfarande inte fram måste du prata med förskolechefen för att få det att fungera. Se till att få tid, ostörd och var ärlig, det är mina råd.

    Hoppas det löser sig snart!

    Kramar Malin
  23. Medlem sedan
    Jan 2003
    #12
    måste bara få säga att om personalen skulle låta det gå ut över ditt barn så gör dom ett stort tjänstefel!
    Tycker absolut att du skall ta upp det med rektorn, de skall förhoppningsvis ha en pedagogisk utbildning de också så de skall veta hur man skall ta upp sådana här saker. Mvh Marie (förskollärare)
  24. 12
    måste bara få säga att om personalen skulle låta det gå ut över ditt barn så gör dom ett stort tjänstefel!
    Tycker absolut att du skall ta upp det med rektorn, de skall förhoppningsvis ha en pedagogisk utbildning de också så de skall veta hur man skall ta upp sådana här saker. Mvh Marie (förskollärare)
  25. Medlem sedan
    Jun 2002
    #13
    Vi flyttade när Gustav var 2,5 år och bytte då dagis. Det dagis vi fick var ett jävla skitställe rent ut sagt. Precis som du beskriver grät Gustav varje morgon och sa att han inte ville gå dit. Personalen sa att Gustav hade problem att anpassa sig och att det var för att var otrygg i sig, så modersbunden etc etc. Det var en lång rad av problem som jag inte orkar lista här. Bla. att det aldrig var samma personal som man lämnade eller hämtade hos, ofta var det någon från någon annan avdelning som knappt visste barnens namn...När en hel termin hade gått fick jag en dag bara nog, tog min unge under armen och sa "Nu går vi, och vi kommer inte tillbaka!!!" Sen när jag kom hem fick jag världens ångest eftersom jag inte trodde vi skulle få någon ny dagisplats...men på Gustavs gamla dagis hade de en plats ledig just då och vi fick komma tillbaka. Vi fick världens längsta resor men alla mådde ändå mycket bättre. Detta hjälper ju inte dig ett dugg, men jag vill peppa dig att tro på dina känslor, våga stå upp för din unge och våga bli arg! För vår del väntade vi alldeles för länge, kan jag tycka, helt i onödan.
  26. 13
    Vi flyttade när Gustav var 2,5 år och bytte då dagis. Det dagis vi fick var ett jävla skitställe rent ut sagt. Precis som du beskriver grät Gustav varje morgon och sa att han inte ville gå dit. Personalen sa att Gustav hade problem att anpassa sig och att det var för att var otrygg i sig, så modersbunden etc etc. Det var en lång rad av problem som jag inte orkar lista här. Bla. att det aldrig var samma personal som man lämnade eller hämtade hos, ofta var det någon från någon annan avdelning som knappt visste barnens namn...När en hel termin hade gått fick jag en dag bara nog, tog min unge under armen och sa "Nu går vi, och vi kommer inte tillbaka!!!" Sen när jag kom hem fick jag världens ångest eftersom jag inte trodde vi skulle få någon ny dagisplats...men på Gustavs gamla dagis hade de en plats ledig just då och vi fick komma tillbaka. Vi fick världens längsta resor men alla mådde ändå mycket bättre. Detta hjälper ju inte dig ett dugg, men jag vill peppa dig att tro på dina känslor, våga stå upp för din unge och våga bli arg! För vår del väntade vi alldeles för länge, kan jag tycka, helt i onödan.
  27. Medlem sedan
    Sep 2005
    #14
    Du behöver ju inte svara... Men det är första gången detta för mig ju & råd mottages hjärtligt! Vi ska nog ha Cornelia hos dagmamma eftersom jag arbetar obekvämt. Får jag lov att fråga varför du tvekar till att ha Filippa hos dagmamma?? Eller var det just den dagmamman som du hade dina andra barn hos du menade kanske?? Som sagt.. Jag förstår till fullo om du inte vill svara!!

    Kramar..
  28. 14
    Du behöver ju inte svara... Men det är första gången detta för mig ju & råd mottages hjärtligt! Vi ska nog ha Cornelia hos dagmamma eftersom jag arbetar obekvämt. Får jag lov att fråga varför du tvekar till att ha Filippa hos dagmamma?? Eller var det just den dagmamman som du hade dina andra barn hos du menade kanske?? Som sagt.. Jag förstår till fullo om du inte vill svara!!

    Kramar..
  29. Medlem sedan
    Sep 2005
    #15
    Det är precis detta som jag går och funderar på väldigt mycket nu! Dagis eller dagmamma spelar nog ingen roll men just det att våra små kanske inte kommer att trivas! Cornelia är ju min första bebis så jag har inga råd att ge dig men skickar en massa kramar & jag hoppas att det ska lösa sig för din lilla tjej så att hon trivs igen!!

    *kramar om*
  30. 15
    Det är precis detta som jag går och funderar på väldigt mycket nu! Dagis eller dagmamma spelar nog ingen roll men just det att våra små kanske inte kommer att trivas! Cornelia är ju min första bebis så jag har inga råd att ge dig men skickar en massa kramar & jag hoppas att det ska lösa sig för din lilla tjej så att hon trivs igen!!

    *kramar om*
  31. Medlem sedan
    Feb 1998
    #16
    Inga problem...svarar gärna!

    Det är både bra & dåligt att vistas små barngrupper för att senare ta ett jätteskutt in i de stora grupperna i skolan.
    Vår dagmamma (samma till bägge killarna) var en toppendagmamma och vill inte byta bort henne!

    Hon & de andra dagmammorna i "poolen" umgicks flitigt så visst fanns det många tillfällen att vistas i stora grupper men det är ändå inte riktigt samma sak...

    Nu kan man ju byta mitt i liksom men det kändes helt fel för oss...

    Tim & Oscar är två helt olika personligheter och det här med små grupper var bra och dåligt på olika vis.

    Tim har ADHD och för honom var det bra hos dagmamma för hon kunde ha den stenkoll på honom som behövdes.
    Dåligt var det för att han när han kom till skolan "ballade ur" för att de regler som han så väl behövde inte fanns där och ingen hade tid med honom.
    Hade vi haft dagis till honom hade tillvänjningsperioden varit längre och problemen som uppstod i skolan hade kanske visat sig redan på dagis och man hade då kunnat förbereda och underlätta i förväg.

    Oscar är en blyg och tillbakadragen typ som inte tar plats...
    Hos dagmamman blev han sedd ialla fall men det tog mycket tid för honom att anpassa sig när han började skolan.

    Det är just därför jag tycker att det ska bli så skönt att Filippa är så pass stor som hon är innan hon börjar...det ger oss en chans att se vilken personlighet hon är och var hon passar bäst.

    I slutändan litar jag ändå på min magkänsla om var hon ska placeras!

    Dagmamma KÄNNS bra i hjärteroten för mig!

    Oj vad långt det blev...
  32. 16
    Inga problem...svarar gärna!

    Det är både bra & dåligt att vistas små barngrupper för att senare ta ett jätteskutt in i de stora grupperna i skolan.
    Vår dagmamma (samma till bägge killarna) var en toppendagmamma och vill inte byta bort henne!

    Hon & de andra dagmammorna i "poolen" umgicks flitigt så visst fanns det många tillfällen att vistas i stora grupper men det är ändå inte riktigt samma sak...

    Nu kan man ju byta mitt i liksom men det kändes helt fel för oss...

    Tim & Oscar är två helt olika personligheter och det här med små grupper var bra och dåligt på olika vis.

    Tim har ADHD och för honom var det bra hos dagmamma för hon kunde ha den stenkoll på honom som behövdes.
    Dåligt var det för att han när han kom till skolan "ballade ur" för att de regler som han så väl behövde inte fanns där och ingen hade tid med honom.
    Hade vi haft dagis till honom hade tillvänjningsperioden varit längre och problemen som uppstod i skolan hade kanske visat sig redan på dagis och man hade då kunnat förbereda och underlätta i förväg.

    Oscar är en blyg och tillbakadragen typ som inte tar plats...
    Hos dagmamman blev han sedd ialla fall men det tog mycket tid för honom att anpassa sig när han började skolan.

    Det är just därför jag tycker att det ska bli så skönt att Filippa är så pass stor som hon är innan hon börjar...det ger oss en chans att se vilken personlighet hon är och var hon passar bäst.

    I slutändan litar jag ändå på min magkänsla om var hon ska placeras!

    Dagmamma KÄNNS bra i hjärteroten för mig!

    Oj vad långt det blev...
  33. Medlem sedan
    Sep 2005
    #17
    Tack så jättemycket för att du delar med dig av dina tankar och erfarenheter!!!! Det är skönt att få höra de positiva sidorna om dagmamma ifrån dig och samtidigt ha dina erfarenheter av de sämre slaget i bakhuvudet.. Jag hoppas bara att det ska bli bra när Cornelia ska börja hos en dagmamma! Skulle det vara så att jag hittar ett annat arbete så kanske det blir dagis ändå,,det får framtiden utvisa!!

    Tack än en gång för ditt svar!!

    Kramar..
  34. 17
    Tack så jättemycket för att du delar med dig av dina tankar och erfarenheter!!!! Det är skönt att få höra de positiva sidorna om dagmamma ifrån dig och samtidigt ha dina erfarenheter av de sämre slaget i bakhuvudet.. Jag hoppas bara att det ska bli bra när Cornelia ska börja hos en dagmamma! Skulle det vara så att jag hittar ett annat arbete så kanske det blir dagis ändå,,det får framtiden utvisa!!

    Tack än en gång för ditt svar!!

    Kramar..
  35. Medlem sedan
    Dec 2002
    #18
    Åh, fy vad jobbigt. Har ni talat med personalen på separat inbokat möte? Eller vid hämtning/lämning?

    Jag hade en sak att ta upp med vår stora killes personal, men kände inte heller att de förstod vad vi menade. Då bad jag att få boka ett em/kvälls samtal med den som är "hans" fröken. Då var det lugn och ro, vi samtalade jättebra och det gick äntligen fram. Nu trivs storkillen jättebra på dagis och jag får nästintill släpa honom därifrån, men så var det inte innan.

    Lycka till, ge inte upp, det är din dotters bästa som är det viktigaste, det ska det vara för personalen också!!!
  36. 18
    Åh, fy vad jobbigt. Har ni talat med personalen på separat inbokat möte? Eller vid hämtning/lämning?

    Jag hade en sak att ta upp med vår stora killes personal, men kände inte heller att de förstod vad vi menade. Då bad jag att få boka ett em/kvälls samtal med den som är "hans" fröken. Då var det lugn och ro, vi samtalade jättebra och det gick äntligen fram. Nu trivs storkillen jättebra på dagis och jag får nästintill släpa honom därifrån, men så var det inte innan.

    Lycka till, ge inte upp, det är din dotters bästa som är det viktigaste, det ska det vara för personalen också!!!

Liknande trådar

  1. Nya dagisproblem!
    By Lova med tre in forum _0609 Septemberbarn
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2011-06-06, 23:07
  2. OT dagisproblem
    By annsi82 in forum _1101 Januaribarn
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2010-10-20, 21:26
  3. Dagisproblem
    By Eva,Hampus & Matilda in forum _0611 Novemberbarn
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2007-11-17, 12:01
  4. Dagisproblem
    By Anso W med 3 in forum Föräldraskap
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2006-05-07, 09:37
  5. dagisproblem
    By singoalla in forum Småbarn
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2006-04-19, 17:17
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar