Jo men visst är jag gravid
_0601 Januaribarn
  1. anonymt namn
    #1

    Jo men visst är jag gravid

    och det med blandade känslor. Jag hoppas att ingen kommer ta illa vid sig av mina tankar nu. Vet att detta område kan vara känsligt för många ang abort.
    Vi har inte bestämt oss alls. Igår kväll pratade vi om det ifall jag nu skulle vara gravid. Så sa vi båda nej inga fler barn. Men nu såklart så är känslorna lite annorlunda. Alla som fött barn vet ju hur underbart det är och man vet vad som sker vecka för vecka i magen. Ett svårare beslut då att göra abort. Man undrar tänk om....
    Eller vem som bor i min mage .... är det en tjej ? är det en kille ?
    När kommer den födas ? Hur kommer den se ut ?
    Ju mer jag tänker så desto svårae för ett beslut. Vi har redan 3 barn känns som om det räcker nu. Varför är jag så seg med att skaffa preventivmedel ? Ska vi stå vårt kast nu och ta vårt ansvar ? Vad ska vi göra ? Klarar vi av ett barn till ? Kommer jag bli en bra mamma till alla 4 ? Känner redan nu att tiden inte räcker till alla. Ja det kan ju bara vi veta och känna. Men det är jobbigt att behöva ta ett sånt här beslut. Jag vill verkligen inte ta det här beslutet.
    Gör jag ett ingrepp nu så behöver jag bara ta en tablett (bara och bara) annars blir det skrapning. Men det är som att välja mellan pest eller kolera.

    Åhhhhh vad jobbigt det blev nu ..
  2. 1
    Jo men visst är jag gravid och det med blandade känslor. Jag hoppas att ingen kommer ta illa vid sig av mina tankar nu. Vet att detta område kan vara känsligt för många ang abort.
    Vi har inte bestämt oss alls. Igår kväll pratade vi om det ifall jag nu skulle vara gravid. Så sa vi båda nej inga fler barn. Men nu såklart så är känslorna lite annorlunda. Alla som fött barn vet ju hur underbart det är och man vet vad som sker vecka för vecka i magen. Ett svårare beslut då att göra abort. Man undrar tänk om....
    Eller vem som bor i min mage .... är det en tjej ? är det en kille ?
    När kommer den födas ? Hur kommer den se ut ?
    Ju mer jag tänker så desto svårae för ett beslut. Vi har redan 3 barn känns som om det räcker nu. Varför är jag så seg med att skaffa preventivmedel ? Ska vi stå vårt kast nu och ta vårt ansvar ? Vad ska vi göra ? Klarar vi av ett barn till ? Kommer jag bli en bra mamma till alla 4 ? Känner redan nu att tiden inte räcker till alla. Ja det kan ju bara vi veta och känna. Men det är jobbigt att behöva ta ett sånt här beslut. Jag vill verkligen inte ta det här beslutet.
    Gör jag ett ingrepp nu så behöver jag bara ta en tablett (bara och bara) annars blir det skrapning. Men det är som att välja mellan pest eller kolera.

    Åhhhhh vad jobbigt det blev nu ..
  3. Medlem sedan
    Sep 2005
    #2
    Om du inte känner dig 110% säker på att du vill göra abort, vänta då och se hur du känner om ca 2 veckor. Är du fortfarande inte helt säker så är det kanske meningen att ni ska ha detta barn?

    Kram och lycka till!
  4. 2
    Om du inte känner dig 110% säker på att du vill göra abort, vänta då och se hur du känner om ca 2 veckor. Är du fortfarande inte helt säker så är det kanske meningen att ni ska ha detta barn?

    Kram och lycka till!
  5. Medlem sedan
    Apr 2005
    #3
    Åh gumman, jag vet inte vad jag skall säga riktigt.
    Något som ska vara så glädjefyllt kan också vara otroligt jobbigt och förvirrande.
    Det ÄR inte alltid självklart för alla att man ska behålla och det måste få vara så.
    Jag har själv erfarenhet från både skrapning och piller, du får gärna fråga om det är något du undrar, men visst är det smärtsamt ända in i själen oavsett vad man väljer.
    Om ni ändå bestämmer er för att behålla liten i magen så är jag övertygad om att du kommer vara den bästa mamman som dina då 4 barn kan ha och tiden kommer att räcka till, många gånger tror jag att det är vi som mår sämre än som i det här fallet barnen, och huvudsaken är ju att dom mår bra och det tror jag att de skulle kunna göra med en liten 4:a också.
    En stor kram från mig!
  6. 3
    Åh gumman, jag vet inte vad jag skall säga riktigt.
    Något som ska vara så glädjefyllt kan också vara otroligt jobbigt och förvirrande.
    Det ÄR inte alltid självklart för alla att man ska behålla och det måste få vara så.
    Jag har själv erfarenhet från både skrapning och piller, du får gärna fråga om det är något du undrar, men visst är det smärtsamt ända in i själen oavsett vad man väljer.
    Om ni ändå bestämmer er för att behålla liten i magen så är jag övertygad om att du kommer vara den bästa mamman som dina då 4 barn kan ha och tiden kommer att räcka till, många gånger tror jag att det är vi som mår sämre än som i det här fallet barnen, och huvudsaken är ju att dom mår bra och det tror jag att de skulle kunna göra med en liten 4:a också.
    En stor kram från mig!
  7. Medlem sedan
    May 2005
    #4
    Det är inte lätt. Men eftersom det väl (?) är rätt tidigt är det ju inte någon panik att bestämma sig heller.

    Nu har jag ju bara två egna riktiga barn, men vi har ju fyra tillsammans. Och från min synvinkel blir man inte en sämre mamma ju fler barn man har. Tiden blir inte mindre för att det är ytterligare ett barn med. Här har vi pratat om ett femte barn faktiskt. Så antalet ska inte skrämma dig tycker jag. Låt känslan kring just en till bebis vara det som styr, inte att det blir fjärde barnet, om du förstår.

    Oavsett är vi här som stöd som vanligt! *kram*
  8. 4
    Det är inte lätt. Men eftersom det väl (?) är rätt tidigt är det ju inte någon panik att bestämma sig heller.

    Nu har jag ju bara två egna riktiga barn, men vi har ju fyra tillsammans. Och från min synvinkel blir man inte en sämre mamma ju fler barn man har. Tiden blir inte mindre för att det är ytterligare ett barn med. Här har vi pratat om ett femte barn faktiskt. Så antalet ska inte skrämma dig tycker jag. Låt känslan kring just en till bebis vara det som styr, inte att det blir fjärde barnet, om du förstår.

    Oavsett är vi här som stöd som vanligt! *kram*
  9. Medlem sedan
    May 2005
    #5

    stor kram gumman!

    Svårt att finna de rätta stödjande orden, inte för att jag inte vill, utan för att jag inte varit i din situation själv. gå på magkänslan, den brukar ha rätt. Känner ni båda att det här inte är aktuellt, så _är_ det inte så. Ni hinner ju fundera ett tag till. Finns det ingen du kan få komma och prata med? Tror att du behöver det.
    Sen tror jag absolut att ni kommer klara av fyra barn, men det ska ju kännas rätt också.
    Många styrkekramar till er, ni kommer fixa det här vad ni än bestämmer er för
  10. 5
    stor kram gumman! Svårt att finna de rätta stödjande orden, inte för att jag inte vill, utan för att jag inte varit i din situation själv. gå på magkänslan, den brukar ha rätt. Känner ni båda att det här inte är aktuellt, så _är_ det inte så. Ni hinner ju fundera ett tag till. Finns det ingen du kan få komma och prata med? Tror att du behöver det.
    Sen tror jag absolut att ni kommer klara av fyra barn, men det ska ju kännas rätt också.
    Många styrkekramar till er, ni kommer fixa det här vad ni än bestämmer er för
  11. Medlem sedan
    Apr 2005
    #6
    Galen? Nejdå, men du kan nog förstå att ditt inlägg kan såra..
  12. 6
    Galen? Nejdå, men du kan nog förstå att ditt inlägg kan såra..
  13. Medlem sedan
    Apr 2005
    #7
    Kram!! Förstår att det är en jobbig sists att bli oplanerat gravid. Hur ni vill och tänker göra är bara något du och din partner får fundera på själva. Vänd på för och nackdelar och ta inga förhastade beslut!
    Lösningen ni kommer fram till blir säkert den som är allra bäst för er
    Försök få ensam tid med mannen och prata prata prata!
    Kram!!
    Vi finns här oavsett vilka beslut ni än fattar.
  14. 7
    Kram!! Förstår att det är en jobbig sists att bli oplanerat gravid. Hur ni vill och tänker göra är bara något du och din partner får fundera på själva. Vänd på för och nackdelar och ta inga förhastade beslut!
    Lösningen ni kommer fram till blir säkert den som är allra bäst för er
    Försök få ensam tid med mannen och prata prata prata!
    Kram!!
    Vi finns här oavsett vilka beslut ni än fattar.
  15. Medlem sedan
    Jul 2003
    #8
    Ja, det förstår jag mkt väl. Men det är min åsikt och jag tycker att det är en STOR grej att göra abort så om jag kan få denne anonym att tänka till lite så tar jag såklart chansen! sen om folk anser sig sårade av att höra sanningar så är deten sak för sig.
  16. 8
    Ja, det förstår jag mkt väl. Men det är min åsikt och jag tycker att det är en STOR grej att göra abort så om jag kan få denne anonym att tänka till lite så tar jag såklart chansen! sen om folk anser sig sårade av att höra sanningar så är deten sak för sig.
  17. Medlem sedan
    Nov 2001
    #9

    Skickar

    en massa styrkekramar och hoppas att ni kommer fram till ett beslut som ni båda känner er tillfreds med. Det är inga enkla lösningar - många känslor att brottas med, ett livslångt beslut - men som sagt det är bara ni som kan bestämma och som ska bestämma!
    Stor kram
    Lisa med Klara & Linus
    Välkommen till min blogg: http://flisas.blogg.se/
  18. 9
    Skickar en massa styrkekramar och hoppas att ni kommer fram till ett beslut som ni båda känner er tillfreds med. Det är inga enkla lösningar - många känslor att brottas med, ett livslångt beslut - men som sagt det är bara ni som kan bestämma och som ska bestämma!
    Stor kram
  19. Medlem sedan
    May 2005
    #10

    Men åh!!!

    Jag förstår att det är många tankar som virvlar hos er, särskilt med tanke på att ni som jag redan har tre barn. Det finns inga bra ord för mig att säga mer än att det är ett stort och livslångt beslut ni måste ta. Man måste väga alla för och nackdelar åt bägge hållen. Det finns inget rätt eller bra beslut, utan bara ett beslut som är det bästa för er. Jag var precis i samma sits när jag fick reda på att jag väntade 3:an. Det var inget själklart beslut. Men att gå från 3 till fyra barn är ett Jättebeslut och som du skriver att iblnad är det svårt att finna tillräckligt med tid för dom 3 man redan har. Ingen dömer dig för det du väljerr, utan använd oss som ditt stöd åt vilket håll det än blir. Jag finns här och många fler med mig!!

    Kram Vannen
    Mamma till Emil-00, Robin-02 och Lovisa-06
  20. 10
    Men åh!!! Jag förstår att det är många tankar som virvlar hos er, särskilt med tanke på att ni som jag redan har tre barn. Det finns inga bra ord för mig att säga mer än att det är ett stort och livslångt beslut ni måste ta. Man måste väga alla för och nackdelar åt bägge hållen. Det finns inget rätt eller bra beslut, utan bara ett beslut som är det bästa för er. Jag var precis i samma sits när jag fick reda på att jag väntade 3:an. Det var inget själklart beslut. Men att gå från 3 till fyra barn är ett Jättebeslut och som du skriver att iblnad är det svårt att finna tillräckligt med tid för dom 3 man redan har. Ingen dömer dig för det du väljerr, utan använd oss som ditt stöd åt vilket håll det än blir. Jag finns här och många fler med mig!!

    Kram Vannen
  21. Medlem sedan
    Sep 2000
    #11

    Sanningen?

    Jo, sanningen är den att vi har laglig rätt till abort i Sverige, vare sig du gillar det eller ej!

    Sen har vi även åsiktsfrihet, så du har ju all rätt att uttrycka DIN åsikt, men att kalla det sanning är väl att ta i anser jag.

    När någon står inför det jobbiga valet som inläggsskrivaren står i så tycker jag nog att man kan uttrycka sig lite mer empatiskt än vad du gjorde. Fördömmanden lär du inte nå särskilt långt med.
  22. 11
    Sanningen? Jo, sanningen är den att vi har laglig rätt till abort i Sverige, vare sig du gillar det eller ej!

    Sen har vi även åsiktsfrihet, så du har ju all rätt att uttrycka DIN åsikt, men att kalla det sanning är väl att ta i anser jag.

    När någon står inför det jobbiga valet som inläggsskrivaren står i så tycker jag nog att man kan uttrycka sig lite mer empatiskt än vad du gjorde. Fördömmanden lär du inte nå särskilt långt med.
  23. Medlem sedan
    Apr 2005
    #12
    Jag tycker faktiskt att det är en stor skillnad på att ha en åsikt och på vart man väljer att placera den.
    Om det här hade varit ett opersonligt ämne där man kunde debattera hade det varit en annan sak.
    Jag känner flertalet människor både irl och på nätet som är emot abort- men de är tillräckligt smidiga för att inte gå på en enskild individ som just i detta nuet med all sannolikhet går igenom något som du i din vildaste fantasi inte ens kan föreställa dig.
    De argumenterar däremot vitt och brett i ämnen där personer inte kan ta illa vid sig i ett läge där de redan är otroligt sårbara och utsatta.

    Vad menar jag då? Jo, givetvis att du är berättigad till din åsikt, bara det att jag i vissa lägen kan tycka att man bör hålla dem för sig själv om man vet att det kan göra ont för skribenten att höra, eller uttrycka sig på ett smidigare sätt.
  24. 12
    Jag tycker faktiskt att det är en stor skillnad på att ha en åsikt och på vart man väljer att placera den.
    Om det här hade varit ett opersonligt ämne där man kunde debattera hade det varit en annan sak.
    Jag känner flertalet människor både irl och på nätet som är emot abort- men de är tillräckligt smidiga för att inte gå på en enskild individ som just i detta nuet med all sannolikhet går igenom något som du i din vildaste fantasi inte ens kan föreställa dig.
    De argumenterar däremot vitt och brett i ämnen där personer inte kan ta illa vid sig i ett läge där de redan är otroligt sårbara och utsatta.

    Vad menar jag då? Jo, givetvis att du är berättigad till din åsikt, bara det att jag i vissa lägen kan tycka att man bör hålla dem för sig själv om man vet att det kan göra ont för skribenten att höra, eller uttrycka sig på ett smidigare sätt.
  25. Medlem sedan
    May 2005
    #13

    Fast nu håller jag inte....

    ...med dig faktiskt. Varför finns det bara ett val för att man varit lite "lat" med att skaffa skydd??? Skall man straffas för det. Jag tycker det är väldigt hårda ord som du väljer i en redan jobbig situation.
    Lovisa blev till på samma sätt, men jag valde inte att behålla henne för att jag skulle stå mitt kast. Även hon var inte ett självklart beslut, men det var av annan anledning vi valde att fortsätta graviditeten än dör att jag skulle stå för det ev "misstag/missöde" som jag själv råkat orsaka.

    Linnie
    Mamma till Emil-00, Robin-02 och Lovisa-06
  26. 13
    Fast nu håller jag inte.... ...med dig faktiskt. Varför finns det bara ett val för att man varit lite "lat" med att skaffa skydd??? Skall man straffas för det. Jag tycker det är väldigt hårda ord som du väljer i en redan jobbig situation.
    Lovisa blev till på samma sätt, men jag valde inte att behålla henne för att jag skulle stå mitt kast. Även hon var inte ett självklart beslut, men det var av annan anledning vi valde att fortsätta graviditeten än dör att jag skulle stå för det ev "misstag/missöde" som jag själv råkat orsaka.

    Linnie
  27. Medlem sedan
    Jul 2003
    #14
    Oki, man ska inte behöva straffas för man är slarvig med skydd men det framtida barnet ska straffas? mmm, låter ju vettigt....
    Och ja, jag använder hårda ord men som ni alla säger så ÄR det en jobbig situation, och jag tänker inte dalta med ngn och säga att denne lugnt kan göra abort och det är heeeeelt förlåtligt och förståeligt! Jag tycker tvärtom att det är skrämmande att så många daltar med och verkar tycka att det är sak samma hur man gör?
    Om inte annat så kan jag ju säga att man oftast 99.9% av fallen INTE ångrar barn man låtit leva, medans man vid abort kan ångra sig resten av livet. Och det är väl ganska tänkvärt tycker jag.
    Eftersom denne anonym inte verkar ha ngt större problem med att behålla barnet heller, bara att det skulle bli lite obekvämt. Vilket jag inte anser vara en godtagbar ursäkt för abort....
  28. 14
    Oki, man ska inte behöva straffas för man är slarvig med skydd men det framtida barnet ska straffas? mmm, låter ju vettigt....
    Och ja, jag använder hårda ord men som ni alla säger så ÄR det en jobbig situation, och jag tänker inte dalta med ngn och säga att denne lugnt kan göra abort och det är heeeeelt förlåtligt och förståeligt! Jag tycker tvärtom att det är skrämmande att så många daltar med och verkar tycka att det är sak samma hur man gör?
    Om inte annat så kan jag ju säga att man oftast 99.9% av fallen INTE ångrar barn man låtit leva, medans man vid abort kan ångra sig resten av livet. Och det är väl ganska tänkvärt tycker jag.
    Eftersom denne anonym inte verkar ha ngt större problem med att behålla barnet heller, bara att det skulle bli lite obekvämt. Vilket jag inte anser vara en godtagbar ursäkt för abort....
  29. Medlem sedan
    Jul 2003
    #15
    som jag skrivit nedan så ser jag ingen som helst anledning till att dalta med skribenten. Tål hon att göra abort så borde hon även tåla att höra mina åsikter....
  30. 15
    som jag skrivit nedan så ser jag ingen som helst anledning till att dalta med skribenten. Tål hon att göra abort så borde hon även tåla att höra mina åsikter....
  31. Medlem sedan
    Jan 2003
    #16

    Jag förstår hur du tänker men.

    ...jag tycker man i det här läget oxå måste se till barnet som ligger i magen. Ett barn som har rätt att va önskat. Att behålla ett barn enbart för att man råkat tabba sej med preventivmedel tycker jag är ett dåligt beslut. Man ska "skaffa" det för att man vill och önskar!

    Självklart ångrar man sällan de barn man skaffar och när man står där med bebisen i famnen så önskar man ju inte bort det. Men ändå, varför behålla ett barn om man känner att man egentligen inte orkar och vill ha det? Jag kan lätt förstå att tre barn känns övermäktigt många gånger och att då få ett till kan säkert göra att man tippar över. Efter det här året vi haft med Tilde så får jag ren panik av tanken på ännu en graviditet och spädbarntid. Jag tror ärligt talat jag skulle klappat ihop alldeles.
  32. 16
    Jag förstår hur du tänker men. ...jag tycker man i det här läget oxå måste se till barnet som ligger i magen. Ett barn som har rätt att va önskat. Att behålla ett barn enbart för att man råkat tabba sej med preventivmedel tycker jag är ett dåligt beslut. Man ska "skaffa" det för att man vill och önskar!

    Självklart ångrar man sällan de barn man skaffar och när man står där med bebisen i famnen så önskar man ju inte bort det. Men ändå, varför behålla ett barn om man känner att man egentligen inte orkar och vill ha det? Jag kan lätt förstå att tre barn känns övermäktigt många gånger och att då få ett till kan säkert göra att man tippar över. Efter det här året vi haft med Tilde så får jag ren panik av tanken på ännu en graviditet och spädbarntid. Jag tror ärligt talat jag skulle klappat ihop alldeles.
  33. Medlem sedan
    Jan 2003
    #17

    Vilken jättejobbig sits! :(

    Önskar verkligen ingen att hamna i det läge du är i nu. Jag är ingen abortmotståndare, absolut inte, men samtidigt är det ett jättesvårt beslut att slutgiltigt ta bort det liv som växer inom en. Skulle själv få ren panik i samma situation. Jag vill verkligen inte ha fler barn men samtidigt känns en abort jättejobbig att gå igenom.

    Usch, det är ursvårt att råda. Bara du och din man kan ta detta beslut. Hoppas ni pratar igenom detta ordentligt och inte gör något förhastat nu bara.

    Kram i en svår sits!
  34. 17
    Vilken jättejobbig sits! :( Önskar verkligen ingen att hamna i det läge du är i nu. Jag är ingen abortmotståndare, absolut inte, men samtidigt är det ett jättesvårt beslut att slutgiltigt ta bort det liv som växer inom en. Skulle själv få ren panik i samma situation. Jag vill verkligen inte ha fler barn men samtidigt känns en abort jättejobbig att gå igenom.

    Usch, det är ursvårt att råda. Bara du och din man kan ta detta beslut. Hoppas ni pratar igenom detta ordentligt och inte gör något förhastat nu bara.

    Kram i en svår sits!
  35. Medlem sedan
    Jul 2003
    #18
    ja, men när du känner så så är jag tvärsäker på att du skyddat dig mkt väl? Jag vill inte heller gärna ha fler barn just nu och skyddar mig väldigt väl därför.... Skulle det dock bli så så blir det och då är denna så välkommen iaf....
  36. 18
    ja, men när du känner så så är jag tvärsäker på att du skyddat dig mkt väl? Jag vill inte heller gärna ha fler barn just nu och skyddar mig väldigt väl därför.... Skulle det dock bli så så blir det och då är denna så välkommen iaf....
  37. Medlem sedan
    Apr 2005
    #19
    Ja och det enda jag kan säga är att, shit vilka okänsliga och totalt empatilösa människor det finns.
  38. 19
    Ja och det enda jag kan säga är att, shit vilka okänsliga och totalt empatilösa människor det finns.
  39. Medlem sedan
    Apr 2005
    #20
    Om man skyddar sig då? Och ändå blir gravid? Trots preventivmedel.
    Har man större 'rätt' att göra abort enligt dig så?
  40. 20
    Om man skyddar sig då? Och ändå blir gravid? Trots preventivmedel.
    Har man större 'rätt' att göra abort enligt dig så?
Sidan 1 av 3 123 SistaSista

Liknande trådar

  1. Hon e visst gravid......
    By Mackan in forum Ordet är fritt
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2009-07-29, 09:27
  2. Jo visst är jag gravid!!
    By LenaA in forum Försöker bli med barn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2009-03-01, 12:54
  3. Jag är visst gravid!!!
    By B väntar 4:an in forum _0906 Junibarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-10-23, 20:57
  4. Jag är visst gravid!!!!
    By Gravid!!!! in forum _0510 Oktoberbarn
    Svar: 27
    Senaste inlägg: 2006-10-23, 12:05
  5. Jag är visst gravid!!
    By Anonym idag in forum _0211 Novemberbarn
    Svar: 14
    Senaste inlägg: 2005-10-28, 10:00
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar