Hjälp ingen aning? Svårt för mig som har en 2-åring som inte trotsar men om du beskriver lite så kanske man kan komma med synpunkter eller tala om hur vi gör hos oss..
Vet att många 2-åringar är frustrerade över att inte alltid kunna göra sig förstådda då de förstår mycket, vill mycket men inte alltid kan förklara eller uttrycka i ord vad de vill så vi förstår..
2
Hjälp ingen aning? Svårt för mig som har en 2-åring som inte trotsar men om du beskriver lite så kanske man kan komma med synpunkter eller tala om hur vi gör hos oss..
Vet att många 2-åringar är frustrerade över att inte alltid kunna göra sig förstådda då de förstår mycket, vill mycket men inte alltid kan förklara eller uttrycka i ord vad de vill så vi förstår..
Mina teorier är att det finns framför allt två saker som styr vid tvåårs trotset. Den ena är att ditt barn tränar sig på att lösa konflikter, det är en viktig kunskap och den behöver tränas i situationer där barnet kan känna sig helt säker. Därför tar barnet bara konflikter med de närmaste, de den litar på att älskar en oavsett. Den andra delen är att trotset ofta kommer vid 1,5-2 års ålder eftersom livet förändrar sig då. Man går från en hemmatillvaro med gott om tid för det mesta till en tillvaro där de vuxna är mer stressade och har fler saker som styr deras liv. Barnet hänger inte riktigt med och sätter sig därför på tvären. Min erfarenhet säger att när man inte har tid att ta konflikter så löser man allt genom att stoppa upp i 23 sekunder (de sekunderna får amn ta sig) och kramas med barnet. Har man tid att ta konflikter så gör amn det så att barnet lär sig konflikthantering och då får amn som vuxen komma i håg att det är det man gör så att man lär barnet att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt.
3
Mina teorier är att det finns framför allt två saker som styr vid tvåårs trotset. Den ena är att ditt barn tränar sig på att lösa konflikter, det är en viktig kunskap och den behöver tränas i situationer där barnet kan känna sig helt säker. Därför tar barnet bara konflikter med de närmaste, de den litar på att älskar en oavsett. Den andra delen är att trotset ofta kommer vid 1,5-2 års ålder eftersom livet förändrar sig då. Man går från en hemmatillvaro med gott om tid för det mesta till en tillvaro där de vuxna är mer stressade och har fler saker som styr deras liv. Barnet hänger inte riktigt med och sätter sig därför på tvären. Min erfarenhet säger att när man inte har tid att ta konflikter så löser man allt genom att stoppa upp i 23 sekunder (de sekunderna får amn ta sig) och kramas med barnet. Har man tid att ta konflikter så gör amn det så att barnet lär sig konflikthantering och då får amn som vuxen komma i håg att det är det man gör så att man lär barnet att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt.
Hej
Jag vet inte hur ni har det eller vad det är som gör dig galen. Däremot har jag några generella tankar om "trots". Jag tror att man som föräldrar förenklar för sig själv om man kallar barns "utbrott" för trots. Man väljer också att lägga en negativ värdering i barnets beteende om man kallar det trots, istället för att se vad som ligger bakom beteendet, nämligen utveckling.
Det finns några åldrar som är känsligare för barn, generellt sett. Dessa åldrar brukar ligga runt 3, 6 och 9 år. När barn är 2 utvecklas de också mycket, bl a utvecklas talet. En del barn upplever en stor frustration precis innan talet lossnar och har inga bra sätt att få ur sig frustrationen, förutom utbrott.
En två-åring är oftast fortfarande i stort behov av regelbundna mat- och sovrutiner. Missar man detta är det lätt att de ballar ur och de har ännu inte riktigt utvecklat sin sociala förmåga och kan därför inte förväntas "uppföra sig".
En två-åring håller också precis på att lära sig hur världen fungerar. Deras kunskap är dyrköpt och viktig för dem för att livet överhuvudtaget ska kunna bli hanterbart, förståeligt och möjligt att förutse. De håller därför fast vid sin kunskap som om de var besatta och blir därmed väldigt fyrkantiga. De är därför känsliga för förändringar och reagerar starkt på saker som för oss vuxna kan te sig som skitsaker.
Ditt barn håller på att kämpa med sig själv och behöver ha dig som en trygg bas. Du är jätteviktig och det är viktigt att barnet lär sig att du och barnet själv kan ha dessa svåra, frustrerande känslor inom sig utan att gå sönder. Det är helt enkelt ok, som det ska vara. Du gör ett bra jobb bara genom att stå ut.
Misströsta inte, det går över!
4
Hej
Jag vet inte hur ni har det eller vad det är som gör dig galen. Däremot har jag några generella tankar om "trots". Jag tror att man som föräldrar förenklar för sig själv om man kallar barns "utbrott" för trots. Man väljer också att lägga en negativ värdering i barnets beteende om man kallar det trots, istället för att se vad som ligger bakom beteendet, nämligen utveckling.
Det finns några åldrar som är känsligare för barn, generellt sett. Dessa åldrar brukar ligga runt 3, 6 och 9 år. När barn är 2 utvecklas de också mycket, bl a utvecklas talet. En del barn upplever en stor frustration precis innan talet lossnar och har inga bra sätt att få ur sig frustrationen, förutom utbrott.
En två-åring är oftast fortfarande i stort behov av regelbundna mat- och sovrutiner. Missar man detta är det lätt att de ballar ur och de har ännu inte riktigt utvecklat sin sociala förmåga och kan därför inte förväntas "uppföra sig".
En två-åring håller också precis på att lära sig hur världen fungerar. Deras kunskap är dyrköpt och viktig för dem för att livet överhuvudtaget ska kunna bli hanterbart, förståeligt och möjligt att förutse. De håller därför fast vid sin kunskap som om de var besatta och blir därmed väldigt fyrkantiga. De är därför känsliga för förändringar och reagerar starkt på saker som för oss vuxna kan te sig som skitsaker.
Ditt barn håller på att kämpa med sig själv och behöver ha dig som en trygg bas. Du är jätteviktig och det är viktigt att barnet lär sig att du och barnet själv kan ha dessa svåra, frustrerande känslor inom sig utan att gå sönder. Det är helt enkelt ok, som det ska vara. Du gör ett bra jobb bara genom att stå ut.
Misströsta inte, det går över!
Var tydlig i din kommunikation vill du att barnet ska göra något så säger du just exakt det, inte ludda till det med " skulle du vilja" när det egentligen inte finns nån valmöjlighet. Var inte rädd för vatt visa dina känslor, är du arg så visar du det så lär sig barnet var gränserna går och det behöver inte ödsla energi på att ständigt testa det. Var inte heller rädd för barnets starka reaktioner, det är ok för barnet att bli rasande, elda inte på under utbrottet , låt barnet rasa,man kan kortfattat prata om det när barnet är klart, men lämna det inte var närvarande! Krymp valmöjligheterna. 2 åringarna har svårt att välja, en röd eller grön tröja kan de välja mellan, det är på den nivån de klarar av val. Förbered, förbered och förvarna barn hatar att bli uppryckta ur sin lek gå in å förvarna ett par ggr innan ni tex ni ska gå nånstans, så barnet hinner avsluta. Berätta innan vad du förväntar dig av barnet vad man FÅR göra, tänk på språket dra ner på nej, fy, inte fokusera alltid allltid på det positiva barnet gör!! Det är jobbigt men det går över. Våga vara vuxen! Lycka till!
5
Var tydlig i din kommunikation vill du att barnet ska göra något så säger du just exakt det, inte ludda till det med " skulle du vilja" när det egentligen inte finns nån valmöjlighet. Var inte rädd för vatt visa dina känslor, är du arg så visar du det så lär sig barnet var gränserna går och det behöver inte ödsla energi på att ständigt testa det. Var inte heller rädd för barnets starka reaktioner, det är ok för barnet att bli rasande, elda inte på under utbrottet , låt barnet rasa,man kan kortfattat prata om det när barnet är klart, men lämna det inte var närvarande! Krymp valmöjligheterna. 2 åringarna har svårt att välja, en röd eller grön tröja kan de välja mellan, det är på den nivån de klarar av val. Förbered, förbered och förvarna barn hatar att bli uppryckta ur sin lek gå in å förvarna ett par ggr innan ni tex ni ska gå nånstans, så barnet hinner avsluta. Berätta innan vad du förväntar dig av barnet vad man FÅR göra, tänk på språket dra ner på nej, fy, inte fokusera alltid allltid på det positiva barnet gör!! Det är jobbigt men det går över. Våga vara vuxen! Lycka till!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
