Alltså blir tokig på julia snart!! Idag har inget passat, gnäll, gnäll och gnäll. (har varit så nu någon vecka). Gnäll-skor på gnäll- skor av gnäll- skor på osv.....med allt, strumpor, dockans mössa, saker i burkar, ja allt möjligt. Idag bröt hon ihop för att man inte kunde köra pulka på asfalt. Vill kunna och göra allt, men det går ju bara inte. Älskar att vara ute helst flera timmar varje dag nu i detta vädret men skriker och vrålar och ålar sig när man tar på henne. Ska inte borsta tänderna, jag får hålla fast hennes huvud, hon gallskriker och snurrar hela kroppen. Ja suck listan är lång.
Tänderna spökar ju säkert och ställer till det, men kan inte vara hela orsaken.
Är bara hemma 2 veckor till och skulle vilja ha tillbaks min goa lilla tös (fast det är hon ju givetvis fortfarande) så vi kan njuta sista veckorna innan jobbdags. Sedan ska hon vara hos farmor och farfar en månad innan dagis och dom orkar väl kanske inte riktigt med ett sådant kinkigt barn.
Annars är det full fart på henne!! Går och springer som bara den, klättrar och har sig, leker med dockor och idag lekte hon med bilar med tillhörande ljud,haha!! Mamma, pappa, bampa (lampa), katten (och dess läte) och tacktack har ordförrådet blivit, så sött!!
Fler som har det såhär??
1
Blir tokig snart!!! Alltså blir tokig på julia snart!! Idag har inget passat, gnäll, gnäll och gnäll. (har varit så nu någon vecka). Gnäll-skor på gnäll- skor av gnäll- skor på osv.....med allt, strumpor, dockans mössa, saker i burkar, ja allt möjligt. Idag bröt hon ihop för att man inte kunde köra pulka på asfalt. Vill kunna och göra allt, men det går ju bara inte. Älskar att vara ute helst flera timmar varje dag nu i detta vädret men skriker och vrålar och ålar sig när man tar på henne. Ska inte borsta tänderna, jag får hålla fast hennes huvud, hon gallskriker och snurrar hela kroppen. Ja suck listan är lång.
Tänderna spökar ju säkert och ställer till det, men kan inte vara hela orsaken.
Är bara hemma 2 veckor till och skulle vilja ha tillbaks min goa lilla tös (fast det är hon ju givetvis fortfarande) så vi kan njuta sista veckorna innan jobbdags. Sedan ska hon vara hos farmor och farfar en månad innan dagis och dom orkar väl kanske inte riktigt med ett sådant kinkigt barn.
Annars är det full fart på henne!! Går och springer som bara den, klättrar och har sig, leker med dockor och idag lekte hon med bilar med tillhörande ljud,haha!! Mamma, pappa, bampa (lampa), katten (och dess läte) och tacktack har ordförrådet blivit, så sött!!
Till och från, men inga längre perioder tack och lov! Förstår att du blir trött! Vissa dagar pallar man ju mer än andra, men ibland räcker det med en tandborstningsstrejk för att man själv får lust att lägga sig på golvet och skrika... Hoppas hon blir gladare snart och myser med mamma!
2
Till och från, men inga längre perioder tack och lov! Förstår att du blir trött! Vissa dagar pallar man ju mer än andra, men ibland räcker det med en tandborstningsstrejk för att man själv får lust att lägga sig på golvet och skrika... Hoppas hon blir gladare snart och myser med mamma!
Japp!!!
Maja accepterar inte ett nej, utan skall argumentera och skälla på mamman (oftast) som enligt henne har fel. Stampar med fötterna, "skriker" och håller på!" VAR är vår fina lilla goa tjej?! Visst kommer hon fram, men det här "jobbiga" (för maja) är den största delen av hennes personlighte just nu. Hemma. Träffar vi andra eller är ute är hon en solstråle!!!!!!
De är svåra att förstå sig på våra små skatter! Jobbigast är det för henne eftersom det händer så mycket i hennes kropp som gör att hon är såhär, och visst blir jag själv lite frustrerad, och börjar kolla på klockan när det börjar närma sig att pappsen skall komma hem!
Maja har ett enormt ordförråd, och det är så kul! Hon har tom börjat "räkna", sitter koncentrerat och flyttar saker och "räknar"!!!!
Du är inte ensam!!!!
Kram C
3
Japp!!!
Maja accepterar inte ett nej, utan skall argumentera och skälla på mamman (oftast) som enligt henne har fel. Stampar med fötterna, "skriker" och håller på!" VAR är vår fina lilla goa tjej?! Visst kommer hon fram, men det här "jobbiga" (för maja) är den största delen av hennes personlighte just nu. Hemma. Träffar vi andra eller är ute är hon en solstråle!!!!!!
De är svåra att förstå sig på våra små skatter! Jobbigast är det för henne eftersom det händer så mycket i hennes kropp som gör att hon är såhär, och visst blir jag själv lite frustrerad, och börjar kolla på klockan när det börjar närma sig att pappsen skall komma hem!
Maja har ett enormt ordförråd, och det är så kul! Hon har tom börjat "räkna", sitter koncentrerat och flyttar saker och "räknar"!!!!
Skönt att höra att man inte är ensam. Salma har så extremt bestämda uppfattningar om hur saker och ting ska vara så det är bara inte klokt!
Varje morgon när hon vaknar går hon direkt ut i hallen och hämtar sina skor, hon ska ut på gården och leka direkt! Men endast skorna ska på, i övrigt ska hon vara naken. Totalt sammanbrott vid VARJE påklädning.
Att borsta tänderna är otänkbart.
Hon har bestämt sig för två favoriträtter och ALLT annat kastas på golvet.
Hon "låtsas-skriker" i världens falsett varje gång hon vill ha något, istället för att bara peka på det och göra något trevligt litet ljud som förut.
Hon vrålskriker, tårarna sprutar, hon kastar sig på golvet, sparkar omkring sig och drar sig själv i håret när man säger "nej" till något.
Håhåjajaaaaa säger jag bara. Men det är bara att andas djuupa andetag och tänka på att det säkert inte är lätt att vara liten. Så mycket vilja och så många hinder. Så många saker man vill säga men inte kan.
Jag försöker att alltid vara lugn och konsekvent, och jag ger aldrig med mig bara för att Salma skriker. Det är inte farligt att låta ett barn vara argt en stund, jag tycker inte att man behöver trösta jämt jämt.
Men eftersom Salma är i en period då hon tycker att det känns jättejobbigt att få ett nej och hon fortfarande är för liten för att jag ska kunna förklara för henne VARFÖR hon inte får göra ditt eller datt så undviker jag så mycket som möjligt att säga nej. Plockar man undan alla saker som man inte vill att barnet kastar i golvet så blir det genast mycket mindre "nej" i vardagen. Alla saker som Salma får ha förvarar jag i sådan höjd att hon kan nå dem själv. Genast mindre skrik.
Gör hon något hon inte får så försöker jag alltid AVLEDA istället för att säga nej. Har hon fått tag i min finaste blomvas så lockar jag med en rolig pekbok istället för att skrika nej och ta ifrån henne vasen. Och så vidare. Hon har även fått känna på varmt te och bränt sig lite (sen var tekoppen INTE intressant längre) och undersöka farliga saxen grundligt (under uppsikt såklart) bara för att stilla hennes brinnande nyfikenhet. Men som sagt - funkar det inte att avleda henne eller ta sig ur en situation på ett trevligt sätt så tar jag på mig mina osynliga öronproppar (alltid vid alla påklädningar) och låter henne vara arg som ett bi. Det går ju över.
Jodå jodå.... Skönt att höra att man inte är ensam. Salma har så extremt bestämda uppfattningar om hur saker och ting ska vara så det är bara inte klokt!
Varje morgon när hon vaknar går hon direkt ut i hallen och hämtar sina skor, hon ska ut på gården och leka direkt! Men endast skorna ska på, i övrigt ska hon vara naken. Totalt sammanbrott vid VARJE påklädning.
Att borsta tänderna är otänkbart.
Hon har bestämt sig för två favoriträtter och ALLT annat kastas på golvet.
Hon "låtsas-skriker" i världens falsett varje gång hon vill ha något, istället för att bara peka på det och göra något trevligt litet ljud som förut.
Hon vrålskriker, tårarna sprutar, hon kastar sig på golvet, sparkar omkring sig och drar sig själv i håret när man säger "nej" till något.
Håhåjajaaaaa säger jag bara. Men det är bara att andas djuupa andetag och tänka på att det säkert inte är lätt att vara liten. Så mycket vilja och så många hinder. Så många saker man vill säga men inte kan.
Jag försöker att alltid vara lugn och konsekvent, och jag ger aldrig med mig bara för att Salma skriker. Det är inte farligt att låta ett barn vara argt en stund, jag tycker inte att man behöver trösta jämt jämt.
Men eftersom Salma är i en period då hon tycker att det känns jättejobbigt att få ett nej och hon fortfarande är för liten för att jag ska kunna förklara för henne VARFÖR hon inte får göra ditt eller datt så undviker jag så mycket som möjligt att säga nej. Plockar man undan alla saker som man inte vill att barnet kastar i golvet så blir det genast mycket mindre "nej" i vardagen. Alla saker som Salma får ha förvarar jag i sådan höjd att hon kan nå dem själv. Genast mindre skrik.
Gör hon något hon inte får så försöker jag alltid AVLEDA istället för att säga nej. Har hon fått tag i min finaste blomvas så lockar jag med en rolig pekbok istället för att skrika nej och ta ifrån henne vasen. Och så vidare. Hon har även fått känna på varmt te och bränt sig lite (sen var tekoppen INTE intressant längre) och undersöka farliga saxen grundligt (under uppsikt såklart) bara för att stilla hennes brinnande nyfikenhet. Men som sagt - funkar det inte att avleda henne eller ta sig ur en situation på ett trevligt sätt så tar jag på mig mina osynliga öronproppar (alltid vid alla påklädningar) och låter henne vara arg som ett bi. Det går ju över.
Jag har ju som tur var inte problemet att julia gör saker som hon inte får. Storebror är ju "bara" 3½ så här är ganska barnanpassat fortfarande och farliga saker har jag inte framme. Lådor och skåp går hon gärna i i köket men jag har bara saker som hon kan ha i dom.
Julias problem är mer att i huvudet så kan hon allt, men rent fysiskt så kan hon kanske 1 av 1000 saker som hon vill göra. Det måste ju vara frukstansvärt jobbig period för dom små och precis som du säger är det bara att ta ett djupt andetag och hålla ut.
5
Hej Jag har ju som tur var inte problemet att julia gör saker som hon inte får. Storebror är ju "bara" 3½ så här är ganska barnanpassat fortfarande och farliga saker har jag inte framme. Lådor och skåp går hon gärna i i köket men jag har bara saker som hon kan ha i dom.
Julias problem är mer att i huvudet så kan hon allt, men rent fysiskt så kan hon kanske 1 av 1000 saker som hon vill göra. Det måste ju vara frukstansvärt jobbig period för dom små och precis som du säger är det bara att ta ett djupt andetag och hålla ut.
Precis som jag skrev här nere så tror jag att Julia känner i huvudet att hon kan tusen saker, men i praktiken så behärskar hon bara 1 sak och det måste ju vara fruktansvärt frustrerande.
Nej säger jag inte alls mycket till henne faktiskt, låter henne prova och hållas med det mesta så länge det inte rör sig om typ att leka med knivar o dyl,haha! Nu har vi ganska bra barnanpassat eftersom storebror precis kommit över den där gränsen när man inte behöver akta saker eller ha skydd i trappan och så.
7
Jo Precis som jag skrev här nere så tror jag att Julia känner i huvudet att hon kan tusen saker, men i praktiken så behärskar hon bara 1 sak och det måste ju vara fruktansvärt frustrerande.
Nej säger jag inte alls mycket till henne faktiskt, låter henne prova och hållas med det mesta så länge det inte rör sig om typ att leka med knivar o dyl,haha! Nu har vi ganska bra barnanpassat eftersom storebror precis kommit över den där gränsen när man inte behöver akta saker eller ha skydd i trappan och så.
Ett nej tycker jag att ett barn "skall tåla" (även om man inte gör det som liten ettåring!!) om det handlar om saker de inte får hålla på med. Vi har också barnsäkrat med barnspärr på spisen osv, men är hon där och pillar ändå så är absolut ett nej på sin plats. Maja får också hålla på med mycket men är det något hon inte får så är det nej som gäller! Hos oss i alla fall!
8
Ett nej tycker jag att ett barn "skall tåla" (även om man inte gör det som liten ettåring!!) om det handlar om saker de inte får hålla på med. Vi har också barnsäkrat med barnspärr på spisen osv, men är hon där och pillar ändå så är absolut ett nej på sin plats. Maja får också hålla på med mycket men är det något hon inte får så är det nej som gäller! Hos oss i alla fall!
jag förstår vad du menar. Tänk vilka fantastiska små världar de lever i, våra små! Där är ingenting omöjligt och ingenting farligt kan hända dem. Vilken besvikelse det måste vara att bli stoppad och begränsad när man är liten och har så stora planer!
Hoppas ni får en mysig sista tid av föräldraledigheten, trots lite humörsvängningar
jo... jag förstår vad du menar. Tänk vilka fantastiska små världar de lever i, våra små! Där är ingenting omöjligt och ingenting farligt kan hända dem. Vilken besvikelse det måste vara att bli stoppad och begränsad när man är liten och har så stora planer!
Hoppas ni får en mysig sista tid av föräldraledigheten, trots lite humörsvängningar
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
