Är det nån mer än jag som oroar sig heeeela tiden? Jag tycker att jag oroar mig konstant och har därför svårt att njuta av graviditeten. Jag är orolig över att jag ska föda för tidigt, att det ska hända nåt med bebisen i magen. Nu är jag i vecka 25 och jag vet att man inte kan påverka så mycket om vad som händer det är väl det som känns såå frustrerande. Detta är min första graviditet och jag är så lycklig över det lilla livet i magen. Men huuur gör man för att slippa denna oro, är det nån mer som känner som jag? Nån som har nåt uppmuntrande att säga till mig, snälla!
1
Denna konstanta oron! Är det nån mer än jag som oroar sig heeeela tiden? Jag tycker att jag oroar mig konstant och har därför svårt att njuta av graviditeten. Jag är orolig över att jag ska föda för tidigt, att det ska hända nåt med bebisen i magen. Nu är jag i vecka 25 och jag vet att man inte kan påverka så mycket om vad som händer det är väl det som känns såå frustrerande. Detta är min första graviditet och jag är så lycklig över det lilla livet i magen. Men huuur gör man för att slippa denna oro, är det nån mer som känner som jag? Nån som har nåt uppmuntrande att säga till mig, snälla!
Uppmuntrande vet jag inte ;o) men JA, jag käner precis som dig!! Exakt det du skrev skulle kunna ha kommit ifrån mig! Det enda jag vet ÄR dock att man INTE ska oroa sig för mycket, och jag är "trots allt" en enormt POSITIV person, men... Hopas du oxå är det, för då AFFIRMERAR vi att det INTE ska hända nåt! Hi hi.. Kram/C
2
Uppmuntrande vet jag inte ;o) men JA, jag käner precis som dig!! Exakt det du skrev skulle kunna ha kommit ifrån mig! Det enda jag vet ÄR dock att man INTE ska oroa sig för mycket, och jag är "trots allt" en enormt POSITIV person, men... Hopas du oxå är det, för då AFFIRMERAR vi att det INTE ska hända nåt! Hi hi.. Kram/C
Nja,inte så uppmuntrande ord har jag egentligen. jag väntar ju mitt tredje barn och har oroat mig mer under denna graviditet än innan av någon anledning. Fast sen är det ju all oro för barnen som kmmer som ett brev på posten tillsammans med bebisen. Kanske är oron under graviditeten ett sätt att vänja sig vid att vara orolig? Om man nu är lagd åt det hållet.
3
Nja,inte så uppmuntrande ord har jag egentligen. jag väntar ju mitt tredje barn och har oroat mig mer under denna graviditet än innan av någon anledning. Fast sen är det ju all oro för barnen som kmmer som ett brev på posten tillsammans med bebisen. Kanske är oron under graviditeten ett sätt att vänja sig vid att vara orolig? Om man nu är lagd åt det hållet.
Jag väntar oxå mitt tredje och är mer orolig nu änb med de andra två. Jag vågade inte ens tro att hjärtat skulle slå på UL eller att det ens fanns något barn. Nu är jag mest rädd för att något ska hända att föda för tidigt.
4
Jag väntar oxå mitt tredje och är mer orolig nu änb med de andra två. Jag vågade inte ens tro att hjärtat skulle slå på UL eller att det ens fanns något barn. Nu är jag mest rädd för att något ska hända att föda för tidigt.
Jag oroade mig första och andra graviditeten,nu ingenting nästan.Jag tänker inte på det,och det är skönt.Man får kanske försöka hålla tankarna på annat,och lita på naturen,bli lite fatalist.
Det går ju oftast jättebra.Försök tänka på positiva saker(gärna som inte har med graviditeten att göra också) och undvik att grubbla,det är mitt råd.
5
Jag oroade mig första och andra graviditeten,nu ingenting nästan.Jag tänker inte på det,och det är skönt.Man får kanske försöka hålla tankarna på annat,och lita på naturen,bli lite fatalist.
Det går ju oftast jättebra.Försök tänka på positiva saker(gärna som inte har med graviditeten att göra också) och undvik att grubbla,det är mitt råd.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
