en annan sak som hände med dottern igår. Just nu så är det hon som styr o ställer här hemma. Iallafall med sitt eget liv. Vill hon inte till skolan på morgonen så går hon bara inte dit. Säger att det är bättre att hon stannar hemma än att gå dit o slå ner folk. (Just detta med att slåss kör hon med. Skrev det även i ett test hon svarade på. " Hur ofta slår du andra+" Alltid, svarade hon. Vi har dock ALDRIG fått något klagomål från någon om att hon slagits, så varför hon uttrycker sig så vet jag inte. GHon säger att det känns som att hon gör det. ) Börjar vi stå på oss o säga att hon måste till skolan får hon bara utbrott som förstör för alla, inte minst henne själv. Så visst försöker vi till varje pris undvika dessa utbrott. Sist slog hon ju sönder sin dörr, så nu har hon ingen, och kastade saker nerför trappan.
Igår var hon inte i skolan. Hon har tjatat om att få pierca sig i ögonbrynet som sin idol som hon kan allt om. Dyrkan!!!! Självklart ( iallafall för oss ) har vi sagt nej, hon är för ung. Ja, vad kommer hon ner med?? En säkerhetsnål i ögonbrynet! Trodde hon skämtade först men inte...."ni kan inte stoppa mig", " jag gör det jag vill". Javisst gör hon det. Helt plötsligt så är det hon som bestämmer. JAG ÄR RÄDD FÖR HENNES REAKTIONER, MEN UNDRAR HUR MYCKET HON UTNYTTJAR SITT HUMÖR. kAN HON DET?? Kan ju inte gå omkring o vara rädd för min egen dotter, men vill verkligen inte ha de här utbrotten. Allt blir bara värre o värre känns det. Hon har aldrig varit hemma från skolan förut o nu är hon det jämt o samt. Hon vill ju pierca tungan också, men det hoppas jag verkligen inte att hon försöker själv. Förklarade hur farligt det var at ta själv så nära ögat o sa till henne att hon får inte gå utanför dörren med det där hängande där. Hon tog ut det när hennes pappa pratat med en kompis som piercar o han skulle titta på det. Kanske kan han ta ett riktigt på henne. Ja, men då har hon ju vunnit iallafall!! Eller hur!? Vet inte hur vi ska hantera henne med gränser o annat.
Mannen säger att vi måste vara bestämda även om hon får sina utbrott o som Explosiva barn såäger så får man välja sina konflikter. Men det är inte accepterat att sticka hål i sig själv o det är inte accepterat att "skita" i skolan!? Eller??
Svammel igen....
Mamma i familjen A-Ö
1
Måste också berätta... en annan sak som hände med dottern igår. Just nu så är det hon som styr o ställer här hemma. Iallafall med sitt eget liv. Vill hon inte till skolan på morgonen så går hon bara inte dit. Säger att det är bättre att hon stannar hemma än att gå dit o slå ner folk. (Just detta med att slåss kör hon med. Skrev det även i ett test hon svarade på. " Hur ofta slår du andra+" Alltid, svarade hon. Vi har dock ALDRIG fått något klagomål från någon om att hon slagits, så varför hon uttrycker sig så vet jag inte. GHon säger att det känns som att hon gör det. ) Börjar vi stå på oss o säga att hon måste till skolan får hon bara utbrott som förstör för alla, inte minst henne själv. Så visst försöker vi till varje pris undvika dessa utbrott. Sist slog hon ju sönder sin dörr, så nu har hon ingen, och kastade saker nerför trappan.
Igår var hon inte i skolan. Hon har tjatat om att få pierca sig i ögonbrynet som sin idol som hon kan allt om. Dyrkan!!!! Självklart ( iallafall för oss ) har vi sagt nej, hon är för ung. Ja, vad kommer hon ner med?? En säkerhetsnål i ögonbrynet! Trodde hon skämtade först men inte...."ni kan inte stoppa mig", " jag gör det jag vill". Javisst gör hon det. Helt plötsligt så är det hon som bestämmer. JAG ÄR RÄDD FÖR HENNES REAKTIONER, MEN UNDRAR HUR MYCKET HON UTNYTTJAR SITT HUMÖR. kAN HON DET?? Kan ju inte gå omkring o vara rädd för min egen dotter, men vill verkligen inte ha de här utbrotten. Allt blir bara värre o värre känns det. Hon har aldrig varit hemma från skolan förut o nu är hon det jämt o samt. Hon vill ju pierca tungan också, men det hoppas jag verkligen inte att hon försöker själv. Förklarade hur farligt det var at ta själv så nära ögat o sa till henne att hon får inte gå utanför dörren med det där hängande där. Hon tog ut det när hennes pappa pratat med en kompis som piercar o han skulle titta på det. Kanske kan han ta ett riktigt på henne. Ja, men då har hon ju vunnit iallafall!! Eller hur!? Vet inte hur vi ska hantera henne med gränser o annat.
Mannen säger att vi måste vara bestämda även om hon får sina utbrott o som Explosiva barn såäger så får man välja sina konflikter. Men det är inte accepterat att sticka hål i sig själv o det är inte accepterat att "skita" i skolan!? Eller??
förlåt för att jag idag väljer att vara anonym! Men det svammel som jag snabbt skriver ner, känns pågrännsen till för personligt, men vill ändå skriva...
Jag var ett barn som stack mig själv, jag var ett barn som slogs mot alla...
När jag inte fick pierca mig, stack jag själv, någonstans trodde jag att bara jag fick det där hålet, skulle allt bli bra, då skulle jag bli som alla andra... så blev det aldrig... när jag tagit hålet, så var det alltid något annat som saknades för att jag skulle bli en riktig människa.
Man kan slåss på så många sätt, jag slogs visserligen en hel del fysiskt, men varje dag var en kamp, så alla slagen var inte med knytnävar eller sparkar...
Kämpa på med er dotter, och visa att ni alltid finns där för henne, oavsett vad hon gör, så älskar ni hnne..
Som förälder själv, vet jag hur barnen kan driva en till vansinne... men jag vet oxå att kärleken till barnet är så stark, det är vanmakten att inte kunna hjälpa, att inte riktigt förstå hur man ska lösa situationen som tar knäcken på en, kärleken finns där!
2
förlåt! förlåt för att jag idag väljer att vara anonym! Men det svammel som jag snabbt skriver ner, känns pågrännsen till för personligt, men vill ändå skriva...
Jag var ett barn som stack mig själv, jag var ett barn som slogs mot alla...
När jag inte fick pierca mig, stack jag själv, någonstans trodde jag att bara jag fick det där hålet, skulle allt bli bra, då skulle jag bli som alla andra... så blev det aldrig... när jag tagit hålet, så var det alltid något annat som saknades för att jag skulle bli en riktig människa.
Man kan slåss på så många sätt, jag slogs visserligen en hel del fysiskt, men varje dag var en kamp, så alla slagen var inte med knytnävar eller sparkar...
Kämpa på med er dotter, och visa att ni alltid finns där för henne, oavsett vad hon gör, så älskar ni hnne..
Som förälder själv, vet jag hur barnen kan driva en till vansinne... men jag vet oxå att kärleken till barnet är så stark, det är vanmakten att inte kunna hjälpa, att inte riktigt förstå hur man ska lösa situationen som tar knäcken på en, kärleken finns där!
Måste bara fråga hur gammal dottern är? Vår äldsta vill pierca sig men vi säger nej. Hon ska bli 18 innan hon får göra det har vi lite skämtsamt sagt, hon är nu snart 16. Vem vet vi kanske låter henne göra det om 1 år eller nåt, men just nu känns det som att det är ett tillfälligt ryck hon fått och jag vill inte att hon gör en sån permanent sak om hon inte är helt 100 på att hon vill och det tror inte vi att hon är. Hon har inget npf uten är normalstörd
3
Måste bara fråga hur gammal dottern är? Vår äldsta vill pierca sig men vi säger nej. Hon ska bli 18 innan hon får göra det har vi lite skämtsamt sagt, hon är nu snart 16. Vem vet vi kanske låter henne göra det om 1 år eller nåt, men just nu känns det som att det är ett tillfälligt ryck hon fått och jag vill inte att hon gör en sån permanent sak om hon inte är helt 100 på att hon vill och det tror inte vi att hon är. Hon har inget npf uten är normalstörd
Vår dotter är 13. Hon vill på alla sätt likna sin idol. Har klippt sig som han, klär sig som han etc....vi hindrar henne inte, hon får gärna ha sin egen stil. Tror det bara blir värre om man ska förbjuda hela tiden. Men piercing var en annan sak! Hon har fått ta fler hål i örat, men tycker hon kan bli lite större för att ta någon annanstans.
4
Vår dotter är 13. Hon vill på alla sätt likna sin idol. Har klippt sig som han, klär sig som han etc....vi hindrar henne inte, hon får gärna ha sin egen stil. Tror det bara blir värre om man ska förbjuda hela tiden. Men piercing var en annan sak! Hon har fått ta fler hål i örat, men tycker hon kan bli lite större för att ta någon annanstans.
Tack för ditt svar. Ja, vi kämpar för vår dotter. Hon är så älskad. Visst är det viktigt och jag hoppas det ska följa med henne i svåra stunder, vår kärlek till henne!!
5
Tack för ditt svar. Ja, vi kämpar för vår dotter. Hon är så älskad. Visst är det viktigt och jag hoppas det ska följa med henne i svåra stunder, vår kärlek till henne!!
Jag kommer inte ihåg vart jag såg det, men någonstans fanns det en massa olika smycken, som inte krävde ett hål, men som ändå såg ut som piercing-smycken.
Antingen så limmades smycket fast, eller så var det typ ett klistermärke man klistrade fast på önskat ställe, det fanns oxå en variant med magneter och yterligare en sort som man liksom "nöp" fast, som typ klips.
Jag förstår mycket väl, att det för dottern din inte är det samma som en "äkta" piercing, men kanske det ändå kan vara ett alternativ, någonstans?
Jag hoppas att hennes ögonbryn läker ihop fint och inte blir inflammerat om hon glömde att göra ren nålen innan hon stack.
kram
7
smycken Jag kommer inte ihåg vart jag såg det, men någonstans fanns det en massa olika smycken, som inte krävde ett hål, men som ändå såg ut som piercing-smycken.
Antingen så limmades smycket fast, eller så var det typ ett klistermärke man klistrade fast på önskat ställe, det fanns oxå en variant med magneter och yterligare en sort som man liksom "nöp" fast, som typ klips.
Jag förstår mycket väl, att det för dottern din inte är det samma som en "äkta" piercing, men kanske det ändå kan vara ett alternativ, någonstans?
Jag hoppas att hennes ögonbryn läker ihop fint och inte blir inflammerat om hon glömde att göra ren nålen innan hon stack.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
