Skrivet: 2007-04-01, 19:08
#1
Dagisstart
Hej!
Jag vet att här finns någon eller några härinne som har sina små januaribarn på dagis och gissningsvis också ett gäng som har äldre syskon på dagis som kanske har lite tankar att komma med.
Mina killar började inskolning på dagis för två veckor sen på en uteförskola som jag inte har varit så positivt inställd till (det var de enda platserna kommunen hade att erbjuda). Visst är det jättebra att de är ute mycket, men mina killar tycker om att sitta lugnt och stilla och köra med bilar, bygga med klossar och sådant. Speciellt Elmer känns lite liten för att vara ute från kl 9.00 till 15.00 varje dag. De är heller inte vana vid att sova utomhus vilket de gör på dagis där de får dela en syskonvagn (trångt!!). Dessutom fick jag väldigt negativa vibbar från en annan mamma som varit mycket missnöjd även ifall jag själv upplevt personalen som mycket engagerad och trevlig. Men en detalj som jag tycker är rent ut sagt snuskig är att de använder samma handduk till ALLA barnen!! Så jag ska ta med egna handdukar till mina och hoppas att de låter dem använda dem.
Så i tisdags när de haft en vecka med inskolning fick Vigor (2,5-åringen) falsk krupp och fortsatte att hosta något fruktansvärt så vi sjukanmälde oss till dagis och gick inte dit på resten av veckan så hela inskolningen blev ju avbruten. Igår fick vi konstaterat att Vigor har lunginflammation så nu kommer han inte gå på dagis under veckan som kommer heller och inte Elmer heller då jag vill att de ska vara tillsammans nu i början på dagis. Jag börjar studera igen imorgon så det blir min man som får vara hemma med barnen med lite assistans av min mor.
Efter allt detta så har jag fått en mycket tveksam inställning till dagis. Att Vigor blivit så sjuk känns jättejobbigt och jag fasar för att sjukdomarna bara ska fortsätta att avlösa varandra iom dagis. Elmer har blivit rejält förkyld också, men som tur är så har han än så länge inte utvecklat någon lunginflammation i alla fall. Jag har bara fått sådan fruktansvärd ångest inför hela dagisgrejjen! Om jag bara kunde så hade jag velat ha dem hemma ett år till och låta dem få växa till sig mer, men det går ju inte.
Har ni också haft ångest eller är det bara jag som är känslig? Jag vill ju ta hand om mina barn själv! Kanske ska vi prova dagmamma, är det någon som har dagmamma och tycker det funkar bra? det finns bara två dagmammor i vår kommun så det är ju inte så stort urval precis och jag har själv funderat på att bli privat dagmamma för att kunna ha mina pojkar hemma. Men tex matlagning är inte min starka sida och om jag har dagbarn måste jag ju laga ordentligt med mat åt dem varje dag och vara lite mer organiserad än vad jag nu är... dessutom bor vi lite på vischan och det är långt till de andra dagmammorna och öppna förskolan.
Jag ska kanske tillägga att pojkarna tycker att det är kul på dagis och verkar tycka om personalen, så i stort sett är det ju bara jag som är problemet.