Skrivet: 2007-04-07, 15:10
#1
Carolina har blivit storasyste
Storasyster
Kopierar in från ankomst 2007/04:
emma med bebis
Nu har jag kommit hem, eller jag har vart hemma en liten stund nu i alla fall, fick åka från BB strax efter 13 och 13:20 kom sambon och hämtade mig och lillpyret!
Det som kikade ut var en liten pojke, eller liten och liten, han vägde 4090 g, var 51 cm lång och hade 36 cm i hattmått.
Kan ju dra lite kort hur det gick till när lilleman (som än så länge är namnlös) kom med en fart
Skrev ju tidigt imorse/inatt att vattnet nog gått, mycket riktigt, det gick vid 03:00 typ, var hemma ett tag till och ringde taxi strax efter 04:00, blev inskriven på förlossningen 04:20.
Jag åkte alltså själv till förlossningen, när jag åkte så ringde sambon sina föräldrar och sa att det nog var dags för de att börja åka hit, de åkte på en gång (bor 20 mil härifrån...)
Blev mottagen av en jättegullig uska först och så kom barnmorskan och satte CTG-kurva och undrade hur värkarna vart hemma... Mjae, de kom vär med ca 10-15 minuters mellanrum svarade jag.
Låg med CTG-kurvan och när värkarna väl kom gjorde det ONT!! Jösses, jag var nära tårarna när de kom (värkarna alltså).
Barnmorskan kommer in efter en stund och påpekar att mina värkar kommer med 2-3 minuters mellanrum och förklarar att hon helst inte vill göra någon undersökning då vattnet gått pga infektionsrisk osv. Men när hon ser att jag får en värk strax efter hon sagt det så ville hon ändå undersöka mig.
Klockan var då 05:10 tror jag (orkar inte hämta journalen just nu) och hon säger att jag är öppen 5 centimeter men att vattnet troligen gått långt upp i magen eftersom det finns glatta hinnor vid barnets huvud längst ned.
Precis innan har vi diskuterat smärtlindring och jag har sagt att jag nog vill försöka med bara lustgasen men om det drar ut på tiden så kan jag diskutera annat senare.
När hon undersökt mig så frågar hon om jag vill börja med lustgasen och det vill jag, för nu gör det rätt rejält ont.
In på förlossningsrummet och får lustgasmasken, känner mig lite dissy i skallen men klarar ändå av att prata med barnmorskan när hon frågar något.
Vid 05:25 frågar barnmorskan om jag vill krysta (har börjat svammla om att det trycker på och sådär i lustgasmasken), svarar att jag vill det och hon ropar in undersköterskan och jag får börja krysta.
Plötsligt säger hon åt mig att ta bort masken (nej, jag vill faktiskt ha den tänker jag...) och jag lyder ju givetvis, hon talar om att det är en liten kant kvar så jag måste hålla igen och inte krysta, det tar säkert bara några sekunder så säger hon att jag får krysta igen om jag vill för kanten är försvunnen.
Krystar på och 05:33 är pojken ute!
Jag får upp han på magen och lagom groggy men hör på en gång att han låter ju inte! Säger det, Han låter inte, han låter inte...
Barnmorskan masserar våldsamt men får inte igång pojken och säger snabbt, tillkalla läkaren och så springer hon och undersköterskan med bebis... Kvar ligger jag själv i förlossningsrummet och tårarna forsar...
Undersköterskan kommer tillbaka snabbt och pratar lugnande med mig och säger bara lyssna, lyssna...
Jag förstår inte vad jag ska lyssna efter men sen så fattar jag, bebisen som skriker är min!
Tårar av lättnad- sen kommer en annan sköterska/barnmorska med bebisen och då först får jag se att det är en pojke!
Moderkakan tar en stund att få ut, var på väg att få en extra dos av sprutan man får i armen bara för att den inte kom först, men tillslut kom den och var jättefin och sådär.
Blir tillbakarullad till inskrivningsrummet/vanliga rummet av undersköterskan som frågar om jag vill ha champagnen på en gång eller om jag vill vänta på min sambo (ja, han hade ju inte hunnit komma...), när undersköterskan går ut ur rummet hör jag sambon i korridoren fråga efter mig och usk visar in han i rummet och han ser lagom chockad ut- där ligger jag med bebis!!
Sköterskan frågar om han (sambon) är chockad och han svarar: Ja, det kan man nog säga
Sköterskan skojar och säger det: Ja, vi kom överens om att vi skulle vänta på dig men det var någon som hade väldigt bråttom ut i världen så det sprack
Så, förlossningen gick fort och lätt igen, hade knappt ont när jag kom in 04:20 och 05:33 är pojken ute med krystvärkar från 05:25.
Anledningen till att han inte skrek och så direkt var för att han var alldeles för medtagen av den snabba förlossningen, det kunde tydligen lätt bli så då.
Kan ju säga att det var nog de värsta minuterna i mitt liv- när de tog bebis och bara sprang iväg... en miljon tankar flög genom huvudet under tiden... men sen blev ju allt bra
Blev sen uppslussad på BB och fick stanna där till läkarronden efter lunch eftersom jag ville ha tidig hemgång!
Allt såg fint ut och vi fick åka hem *skönt*
Det första jag fick göra när jag kommit hem var att svara i telefon och köra sonen till en kompis (jag hade ju lovat de att leka idag) och nu ska jag väl åka och hämta hem han om en liten stund tänkte jag.
Ja, det blev kanske lite långt inlägg det här
Nu ska jag ta det lugnt och vänta på att maten blir klar (skönt att alla andra gör allt idag *skratt*)
Skriver mer sen och hojtar när jag fått in bilderna i vårt galleri- det tar nog inte alltför lång tid skulle jag tro
Kram på er
//Cesse
Cesse ~stolt mamma till Simon -01, Carolina -04, Daniel -07 och Victoria -10~
http://gallery.ccps.se (Vårt galleri/fotoalbum på webben där man kan beskåda våra underbara trollungar)
(kolla på gallery.ccps.se/carolina under 0-3 månader så ser ni *ler*)
Och så säger hon att det sa tjoff så kom bebisen *haha* (tror det var farmor som sa så *skratt*)
