*tittar in* jag komemr från majgruppen och läste just ditt inlägg. Jag blev igångsatt med mitt andra barn, för mig var det en positiv upplevelse och jag kände det inte som svårare än den första (då förlossningen kom igång spontant).
Det jag vill säga dig är att jag tror de är restriktiva med igångsättningar med första barnet eftersom det ofta leder till utdragna förlossningar. Har man fött barn tidigare, "känner" kroppen vad som är på gång och det brukar gå ganska smidigt. Men det är tuffare för en förstagångsföderska då kroppen inte "vet" vad som händer. Har man börjat öppna sig är det enklare att sätta igång, men det anses fortfarande svårare om man är förstagångsföderska.
Om jag var dig skulle jag hoppas att det kommer igång själv, inte på igångsättning. Jag har ingen aning om hur länge det kan ta för tappen att mogna, men du kanske kan hjälpa till med färdknäppen
? Färdknäppen drog igång min första förlossning, förvisso hade jag börjat öppna mig och färdknäppen blev väl liksom sista knuffen för att det skulle starta. Hinnsvepning, kan din bm göra det?
Tålamod är det svåraste i slutet av graviditeten, men det är värt det
Lycka till.
är 40+1. Någon med efarenhet av hur snabbt snabbt det tar från det den känns tills den är mogen och borta? Kan man komma igång ändå? Tydligen var det en anledning tillsammans med att det är första barnet som gör att de inte vill sätta igång mig. (Fyller en hel del kriterier för att sättas igång) Ni som blivit igångsatta/planerade snitt vad gjorde ni?
