Skrivet: 2007-04-16, 19:33
#1
Det känns inte bra...
Hej!
För snart en månad sedan (19/3) började mina två pojkar sin inskolning på en uteförskola som var alldeles nystartad (startade i januari). Mina pojkar är nu 2,5 år resp 1,5 år gamla. Förskolan var tills idag inhyst i vår orts pråstgård, en vanlig villa, som de även delade med Öppna Kyrkis och konfirmander och det var trångt och jobbigt att dela med de andra. Så idag fick de flytta till sina permanenta lokaler som är nya hyrda moduler.
Redan i januari fick jag dåliga vibbar då en annan mamma som jag är vän med tog sin flicka därifrån då hon blivit dåligt behandlad, men jag tänkte att det var bättre att jag bildade min egen uppfattning. Träffade personalen pga oro och allt verkade bra. Inskolningen började bra och mina pojkar tyckte det var roligt. Efter en vecka (andra måndagen) så är inte deras inskolningsfröken där alls när de kommer och de blir lite osäkra och jag tycker inte det känns bra. Inser även att de använder samma handduk till ALLA barnen att torka händer och ansikten med. Där är bland annat en liten flicka som är ordentligt förkyld och dagen därpå får min äldste son falsk krupp som en vecka senare har utvecklats till lunginflammation och lillebror får öroninflammation. Så de är ifrån förskolan i två veckor och har inte avslutat sin inskolning.
När de är friska igen följer min man med för att inskola dem och då är deras inskolningsfröken knappt med alls och pojkarna känner knappt den förkollärare som nu tar hand om dem. De är båda oroliga och upprörda, men den lille hanterar det bra efter ett tag och trivs. 2,5-åringen är gnällig och blir fullkomligt hysterisk när pappa går. Idag när de hade sin första "riktiga" dag så kommer vi till deras nya lokaler istället för de i prästgården som pojkarna är välbekanta med. Där välkomnas min äldste son med att han INTE ska få hänga sina kläder bredvid lillebror som är hans stora trygghet utan att han ska hänga bland de stora barnen vid den andra ingången. Han ska heller inte få vara med de små barnen som han har varit under hela inskolningen utan med de stora barnen som han inte alls känner och som annan personal arbetar med.
Jag blev oerhört chockad över att få detta besked en måndagsmorgon när jag kommer för första gången för att lämna mina pojkar. Vi har flera gånger bett om att få ha våra pojkar tillsammans då de finner en stor trygghet i varandra och det känns väldigt viktigt nu när förskolan är ny för dem. Givetvis ska storebror få vara med de större barnen sen när han har vant sig vid förskolan och lärt känna alla i personalen och barnen men inte nu. Jag blev väldigt upprörd och sade till om detta. När jag sedan skulle gå hade min äldste gnällt ända sedan vi klev innanför dörren och när jag skulle gå blev han hysterisk och då slet en av förskollärarna honom från mig vilket kändes helt fel. Han fick ju inte chansen att säga hejdå.
Han hade under dagen varit upprörd flera gånger och vid lunchen hade han blivit helt hysterisk igen. Han är en mycket lugn och känslig pojke och jag har länge vetat att han inte är ett "typiskt dagisbarn". Lillebror är ivrig och älskar när det händer mycket så han fixar det bra, men storebror har varit nedstämd och ledsen hela dagen efter att jag hämtade dem. Han vill ha nappen och sin hund hela tiden och det brukar han aldrig ha förutom när han ska sova...
Är det så här det kan vara? Är det okej att min son ska vara hysterisk? Jag tycker att personalen har schabblat med inskolningen där pojkarna inte har fått riktig kontakt med någon personal och sedan detta med att min äldste inte ska få vara med de barn och personal som han känner. Jag känner mig inte trygg med att lämna min äldste son på förskolan och det faktum att det är en uteförskola är jag inte så förtjust i heller (det var den enda plats kommunen kunde erbjuda) då speciellt den äldste älskar att få sitta i lugn och ro och lägga pussel osv.
Kanske är jag bara nojjig....