Vad ska jag göra???
_0610 Oktoberbarn
  1. Medlem sedan
    Jan 2006
    #1

    Vad ska jag göra???

    Jag har blivit kallad på intervju till ett jobb jag verkligen vill ha och dessutom tror jag har goda chanser till att få. Började diskutera med mannen när han kan tänka sig att vara pappaledig. Frågar om det skulle vara okej till september.

    Han säger då att jag kanske skulle tänkt på lite tidigare innan vi behöll barnet om jag hade velat göra karriär! För mig handlar det inte om att göra karriär utan att jag vill ha ett nytt jobb då jag vantrivs något så fruktansvärt där jag är nu. Och jag hade aldrig kunnat välja bort Milton!!!

    Så, nu vet jag inte alls vad jag ska göra OM jag skulle bli erbjuden jobb. Jag tänkte att det hade varit bra om jag började i aug/sept och att mannen då var ledig några månader. Nu visar det sig att han max vill vara hemma två månader. Vi har sökt dagis från jan, men jag funderar på att söka tidigare eftersom det är lång kö dit vi sökt.
  2. 1
    Vad ska jag göra??? Jag har blivit kallad på intervju till ett jobb jag verkligen vill ha och dessutom tror jag har goda chanser till att få. Började diskutera med mannen när han kan tänka sig att vara pappaledig. Frågar om det skulle vara okej till september.

    Han säger då att jag kanske skulle tänkt på lite tidigare innan vi behöll barnet om jag hade velat göra karriär! För mig handlar det inte om att göra karriär utan att jag vill ha ett nytt jobb då jag vantrivs något så fruktansvärt där jag är nu. Och jag hade aldrig kunnat välja bort Milton!!!

    Så, nu vet jag inte alls vad jag ska göra OM jag skulle bli erbjuden jobb. Jag tänkte att det hade varit bra om jag började i aug/sept och att mannen då var ledig några månader. Nu visar det sig att han max vill vara hemma två månader. Vi har sökt dagis från jan, men jag funderar på att söka tidigare eftersom det är lång kö dit vi sökt.
  3. Marmelad
    #2
    Eh ursäkta men ni är väl TVÅ föräldrar? Det var verkligen konstigt sagt, ag skulle bli rejält förbannad om jag vore du. Hur har ni pratat om det här innan? Har han tidigare sagt att han ska vara hemma mer än två månader?

    Jobbig sits hur som helst, jag tycker som sagt att det var riktigt dumt att säga något sådant. Milton är ju ert gemensamma barn.

    Kram
  4. 2
    Eh ursäkta men ni är väl TVÅ föräldrar? Det var verkligen konstigt sagt, ag skulle bli rejält förbannad om jag vore du. Hur har ni pratat om det här innan? Har han tidigare sagt att han ska vara hemma mer än två månader?

    Jobbig sits hur som helst, jag tycker som sagt att det var riktigt dumt att säga något sådant. Milton är ju ert gemensamma barn.

    Kram
  5. Medlem sedan
    Aug 2002
    #3
    Ahg!!! Så kan han väl inte säga heller:
    citat "Han säger då att jag kanske skulle tänkt på lite tidigare innan vi behöll barnet om jag hade velat göra karriär! " Hoppas att du ursäktar men det tycker jag var väldigt dumt sagt.

    Som jag uppfattar det handlar det inte om att göra karriär (varför man inte kan göra det som mamma, eller pappa?) utan att du har fått en bra chans till att få göra något du vill och som kan få dig att må bra. Att ha ett jobb man trivs med är jätteviktigt!!!

    Klart att det går att förena jobb och barn men det underlättar om man är TVÅ om det...

    Tror att ni måste fortsätta att diskutera med varandra om hur ni ser på era roller.

    Om mannen verkligen inte vill ta ut mer än de två pappa-månaderna så kanske det ändå går att ordna någon bra lösning för dig på det nya jobbet, om du får det?
    Håller tummarna för att ni kommer överens!
  6. 3
    Ahg!!! Så kan han väl inte säga heller:
    citat "Han säger då att jag kanske skulle tänkt på lite tidigare innan vi behöll barnet om jag hade velat göra karriär! " Hoppas att du ursäktar men det tycker jag var väldigt dumt sagt.

    Som jag uppfattar det handlar det inte om att göra karriär (varför man inte kan göra det som mamma, eller pappa?) utan att du har fått en bra chans till att få göra något du vill och som kan få dig att må bra. Att ha ett jobb man trivs med är jätteviktigt!!!

    Klart att det går att förena jobb och barn men det underlättar om man är TVÅ om det...

    Tror att ni måste fortsätta att diskutera med varandra om hur ni ser på era roller.

    Om mannen verkligen inte vill ta ut mer än de två pappa-månaderna så kanske det ändå går att ordna någon bra lösning för dig på det nya jobbet, om du får det?
    Håller tummarna för att ni kommer överens!
  7. Medlem sedan
    Feb 2006
    #4
    Jag tycker för det första att du ska gå på intervjun! Det är för mig stor skillnad att vilja satsa på en karriär eller att vilja ha ett jobb där man trivs och mår bra. Är din man medveten om att du inte trivs på ditt nuvarande jobb?
    Du kanske skulle ta en diskussion med maken om när och hur länge han skulle vilja vara hemma, annars är det ju hopplöst svårt för dig att planera både din tillvaro och ev dagisstart.

    Hoppas ni kommer fram till något bra!
  8. 4
    Jag tycker för det första att du ska gå på intervjun! Det är för mig stor skillnad att vilja satsa på en karriär eller att vilja ha ett jobb där man trivs och mår bra. Är din man medveten om att du inte trivs på ditt nuvarande jobb?
    Du kanske skulle ta en diskussion med maken om när och hur länge han skulle vilja vara hemma, annars är det ju hopplöst svårt för dig att planera både din tillvaro och ev dagisstart.

    Hoppas ni kommer fram till något bra!
  9. Medlem sedan
    Jan 2006
    #5
    Jag känner mig mest besviken, att han inte kan inse att Milton är HANS SON också. Utan jag upplever det fortfarande som att eftersom det var jag som ville behålla Milton så är det jag som har största ansvaret. Känns lite grand som om jag är ensamstående emellanåt. Skönt att vi bor nära mina föräldrar iaf.
  10. 5
    Jag känner mig mest besviken, att han inte kan inse att Milton är HANS SON också. Utan jag upplever det fortfarande som att eftersom det var jag som ville behålla Milton så är det jag som har största ansvaret. Känns lite grand som om jag är ensamstående emellanåt. Skönt att vi bor nära mina föräldrar iaf.
  11. Medlem sedan
    Jan 2006
    #6
    Jag önskar inget hellre än att han ska förstå att det kan vara en möjlighet för mig att komma till ett nytt jobb. Hoppas verkligen att jag kan få honom att förstå och att Milton är en del av oss båda.
  12. 6
    Jag önskar inget hellre än att han ska förstå att det kan vara en möjlighet för mig att komma till ett nytt jobb. Hoppas verkligen att jag kan få honom att förstå och att Milton är en del av oss båda.
  13. Medlem sedan
    Jan 2006
    #7
    Jo, jag hoppas och tror att jag tydligt uttryckt att jag inte trivs på mitt nuvarande jobb. Han vet att jag söker andra jobb. Jo, vi måste ju komma överens om något, börjar bli trött på att inte kunna ge något besked någonstans.
  14. 7
    Jo, jag hoppas och tror att jag tydligt uttryckt att jag inte trivs på mitt nuvarande jobb. Han vet att jag söker andra jobb. Jo, vi måste ju komma överens om något, börjar bli trött på att inte kunna ge något besked någonstans.
  15. Medlem sedan
    Sep 2001
    #8
    Åh, vad arg jag blir när jag läser ditt inlägg! Det är klart att du måste få ha ett jobb du trivs med! Det är klart att Miltons pappa måste sköta honom på heltid under en period för att verkligen lära känna honom! Det låter ju dessutom som att han inte varit så duktig på att avlasta dig hittills heller. Och vad är det som säger att HAN har rätt att välja hur mycket han ska vara hemma eller inte?

    Jag brukar ju klaga på min gubbe ibland, men i det här fallet är han juste. Han ska vara hemma från september -07 till augusti -08. Det är skönt för oss mammor om vi kan få jobba en period när pappan är hemma, så vi slipper lämna och hämta på dagis, bara kan ta hand om oss själva om mornarna och jobba tills man är klar istället för att stressa till dagis. Det unnar jag dig också! Jag blir lite arg på din man!

    Du får ursäkta mig!
  16. 8
    Åh, vad arg jag blir när jag läser ditt inlägg! Det är klart att du måste få ha ett jobb du trivs med! Det är klart att Miltons pappa måste sköta honom på heltid under en period för att verkligen lära känna honom! Det låter ju dessutom som att han inte varit så duktig på att avlasta dig hittills heller. Och vad är det som säger att HAN har rätt att välja hur mycket han ska vara hemma eller inte?

    Jag brukar ju klaga på min gubbe ibland, men i det här fallet är han juste. Han ska vara hemma från september -07 till augusti -08. Det är skönt för oss mammor om vi kan få jobba en period när pappan är hemma, så vi slipper lämna och hämta på dagis, bara kan ta hand om oss själva om mornarna och jobba tills man är klar istället för att stressa till dagis. Det unnar jag dig också! Jag blir lite arg på din man!

    Du får ursäkta mig!
  17. Medlem sedan
    Oct 2002
    #9

    Alltså det där verkar

    väldigt korkat sagt! En sak om han inte vill vara pappaledig men att du vill ha nytt jobb har ju ingenting att göra med huruvida du vill ha barn eller inte?!
    Ta du och sök både jobb och dagisplats tidigare tycker jag, är jobbet på heltid?
    Barn klarar att börja å dagis från 1 år, även om jag personligen vill vänta lite, men Meja började när hon var 13 mån och det gick utmärkt.
    Mannen jobber väl dessutom skift om jag inte minns fel? Då blir det ju inte så mycket tid på dagis de flesta veckorna. Kanske ni har mormor och morfar som kan hämta lite tidigare ibland också.
    Klart du ska ta jobbet om du får! Föräldradagarna har du ju dessutom kvar ända tills han fyller 8 så du kan t ex ta långsemestrar på somrarna om du har dagar kvar.
    Kram
  18. 9
    Alltså det där verkar väldigt korkat sagt! En sak om han inte vill vara pappaledig men att du vill ha nytt jobb har ju ingenting att göra med huruvida du vill ha barn eller inte?!
    Ta du och sök både jobb och dagisplats tidigare tycker jag, är jobbet på heltid?
    Barn klarar att börja å dagis från 1 år, även om jag personligen vill vänta lite, men Meja började när hon var 13 mån och det gick utmärkt.
    Mannen jobber väl dessutom skift om jag inte minns fel? Då blir det ju inte så mycket tid på dagis de flesta veckorna. Kanske ni har mormor och morfar som kan hämta lite tidigare ibland också.
    Klart du ska ta jobbet om du får! Föräldradagarna har du ju dessutom kvar ända tills han fyller 8 så du kan t ex ta långsemestrar på somrarna om du har dagar kvar.
    Kram
  19. Medlem sedan
    Aug 2006
    #10
    Något sdom slår mig är at det är extremt korkat sagt, ett barn är båda föräldrarnas ansvar! Sen kommer det i bakhuvudet...

    Du tror inte att han känner sig hotad att du vill ut o jobba? Att han bara slänger ut att Milton är "ditt ansvar" när han blir rädd? (Jag kan bara slänga ur mig orimliga saker när jag är riktigt arg eller rädd)
    Han kanske känner konkurrens, att hans "plats" är att försörja och inte "hemmafru" som det gärna blir när man går hemma? Hur är hans/ert umgängeskrets? Finns där andra pappor som är fl?

    Detta är bara några tankar ur det blå... rätta mig gärna om jag har fel.
  20. 10
    Något sdom slår mig är at det är extremt korkat sagt, ett barn är båda föräldrarnas ansvar! Sen kommer det i bakhuvudet...

    Du tror inte att han känner sig hotad att du vill ut o jobba? Att han bara slänger ut att Milton är "ditt ansvar" när han blir rädd? (Jag kan bara slänga ur mig orimliga saker när jag är riktigt arg eller rädd)
    Han kanske känner konkurrens, att hans "plats" är att försörja och inte "hemmafru" som det gärna blir när man går hemma? Hur är hans/ert umgängeskrets? Finns där andra pappor som är fl?

    Detta är bara några tankar ur det blå... rätta mig gärna om jag har fel.
  21. Medlem sedan
    Feb 2002
    #11

    Men ärligt talat

    "tänkt på tidigare innan vi behöll barnet" - Är han inte riktigt klok, eller? Så kan man ju bara inte säga om sitt eget barn! Ursäkta... blir hemskt upprörd, då kan man bara inte tänka! Älskar han inte sitt lilla barn och vill ha det hellre än allt annat? Jag fattar bara inte... Klart pappan ska vara hemma ett bra tag för den delen. Men att uttrycka sig så..!

    *Kramar om*
  22. 11
    Men ärligt talat "tänkt på tidigare innan vi behöll barnet" - Är han inte riktigt klok, eller? Så kan man ju bara inte säga om sitt eget barn! Ursäkta... blir hemskt upprörd, då kan man bara inte tänka! Älskar han inte sitt lilla barn och vill ha det hellre än allt annat? Jag fattar bara inte... Klart pappan ska vara hemma ett bra tag för den delen. Men att uttrycka sig så..!

    *Kramar om*
  23. Medlem sedan
    Jan 2006
    #12
    Jo jobbet är heltid och tillsvidare och det känns som jag har goda möjligheter att få det eftersom jag haft mkt kontakt i mitt nuvarande jobb med de som anställa.
  24. 12
    Jo jobbet är heltid och tillsvidare och det känns som jag har goda möjligheter att få det eftersom jag haft mkt kontakt i mitt nuvarande jobb med de som anställa.
  25. Medlem sedan
    Jan 2006
    #13
    Jag tror att mkt har att göra med att han är rädd för att förlora sitt eget jobb. Han arbetar genom ett bemanningsföretag och är nog rädd att är han borta för länge så kommer hans jobb att ersättas med någon annan.

    Tyvärr så är det inte några andra pappor i vår umgängeskrets heller som är hemma, men det känns lite grand som om han inte ens försöker lära känna andra pappor.
  26. 13
    Jag tror att mkt har att göra med att han är rädd för att förlora sitt eget jobb. Han arbetar genom ett bemanningsföretag och är nog rädd att är han borta för länge så kommer hans jobb att ersättas med någon annan.

    Tyvärr så är det inte några andra pappor i vår umgängeskrets heller som är hemma, men det känns lite grand som om han inte ens försöker lära känna andra pappor.
  27. Medlem sedan
    Jan 2006
    #14
    Eftersom mannen jobbar tvåskift så brukar jag vara iväg och jobba lite vissa veckor så att han ska få vara lite mer med sonen
  28. 14
    Eftersom mannen jobbar tvåskift så brukar jag vara iväg och jobba lite vissa veckor så att han ska få vara lite mer med sonen
  29. Medlem sedan
    Feb 2006
    #15
    Sök jobbet och sök dagisplats tidigare. Det handlar som sagt inte om att du behöver välja barn eller karriär. Hoppas att han sa det för att han blev arg eller kände sig "hotad" av att du vill arbeta... (Det är hans rädsla som kommer fram) Berätta fördelarna för honom. Du kanske t.ex. kommer tjäna mer pengar... och sen berättar du att du inte accpeterar att säger sådant och att ni är två om ansvaret. För så är det och han vet säkert det oxå. Och inte skulle väl han välja bort Milton... Men stå på dig om du vill ha jobbet och det låter som att du vill det. Sätt gränser, jag tror det är viktigt att man gör det från början så man inte glider in i en skev ansvarsfördelning...
  30. 15
    Sök jobbet och sök dagisplats tidigare. Det handlar som sagt inte om att du behöver välja barn eller karriär. Hoppas att han sa det för att han blev arg eller kände sig "hotad" av att du vill arbeta... (Det är hans rädsla som kommer fram) Berätta fördelarna för honom. Du kanske t.ex. kommer tjäna mer pengar... och sen berättar du att du inte accpeterar att säger sådant och att ni är två om ansvaret. För så är det och han vet säkert det oxå. Och inte skulle väl han välja bort Milton... Men stå på dig om du vill ha jobbet och det låter som att du vill det. Sätt gränser, jag tror det är viktigt att man gör det från början så man inte glider in i en skev ansvarsfördelning...
  31. Medlem sedan
    Mar 2003
    #16
    Åh vad arg jag blir! Så kan han bara inte säga. Vadå skulle han inte vilja att Milton fanns? Han är er bådas barn och ansvar. Han har en mamma och i PAPPA! Och då ska pappa finnas där också, punkt och slut! Såklart du ska få gå på intervju och byta jobb, vill han inte att du ska må bra?
    Skickar massor av kramar.
    P.S. Låt honom läsa dessa svar, så hoppas han inser att han inte kan resonera så.
  32. 16
    Åh vad arg jag blir! Så kan han bara inte säga. Vadå skulle han inte vilja att Milton fanns? Han är er bådas barn och ansvar. Han har en mamma och i PAPPA! Och då ska pappa finnas där också, punkt och slut! Såklart du ska få gå på intervju och byta jobb, vill han inte att du ska må bra?
    Skickar massor av kramar.
    P.S. Låt honom läsa dessa svar, så hoppas han inser att han inte kan resonera så.
  33. Medlem sedan
    Sep 2001
    #17
    Hej! Skriver igen idag, lite mindre arg

    Men det låter ju lite som att han menar att "eftersom du fick bestämma att behålla barnet så skall du stå i evig skuld till mig och jag ska inte anpassa mig till föräldralivet mer än jag har lust med".
    När man väl är förälder så är man det fullt ut, anser jag. Jag hoppas han mognar och börjar ta sitt fulla ansvar för Milton.
    Det måste verkligen vara jättetråkigt att höra mannen du älskar säga såna saker. Det kanske tar längre tid för honom att ta till sig Milton och känna djup kärlek. För känner man det så är man nog beredd att låta sitt yrkesliv påverkas också.

    Hoppas ni orkar hålla ihop ändå och att ni reder ut era framtidsplaner! Det är svårt att prata om sånt där i neutrala och sansade tonlägen, jag vet.

    *kram*
  34. 17
    Hej! Skriver igen idag, lite mindre arg

    Men det låter ju lite som att han menar att "eftersom du fick bestämma att behålla barnet så skall du stå i evig skuld till mig och jag ska inte anpassa mig till föräldralivet mer än jag har lust med".
    När man väl är förälder så är man det fullt ut, anser jag. Jag hoppas han mognar och börjar ta sitt fulla ansvar för Milton.
    Det måste verkligen vara jättetråkigt att höra mannen du älskar säga såna saker. Det kanske tar längre tid för honom att ta till sig Milton och känna djup kärlek. För känner man det så är man nog beredd att låta sitt yrkesliv påverkas också.

    Hoppas ni orkar hålla ihop ändå och att ni reder ut era framtidsplaner! Det är svårt att prata om sånt där i neutrala och sansade tonlägen, jag vet.

    *kram*
  35. Medlem sedan
    Dec 2000
    #18
    Du ska absolut söka jobbet och jag hoppas helhjärtat att du får det. Mannen får elt enkelt börja ta sitt ansvar och ta pappaledigt så du kan komma in i ditt nya jobb.Det är jätteviktigt att ha ett jobb man trivs med och har du nu möjligheten till det så måste du ta den.

    _Varför_vill han inte vara hemma? Är det hans egen "karriär" som är viktigare?Jag tycker det var taskigt av honom att ens nämna att du kunde gjort abort .Milton är ju här och det går ju inte att tänka bort ett barn som man älskar över allt på jorden.

    Sök dagis tidigare tycker jag och hoppas det löser sej!Mannen behöver gå på uppfostringskurs (han kan nog få sällskap med flera av våra gubbar här tvärr,*morr* )
  36. 18
    Du ska absolut söka jobbet och jag hoppas helhjärtat att du får det. Mannen får elt enkelt börja ta sitt ansvar och ta pappaledigt så du kan komma in i ditt nya jobb.Det är jätteviktigt att ha ett jobb man trivs med och har du nu möjligheten till det så måste du ta den.

    _Varför_vill han inte vara hemma? Är det hans egen "karriär" som är viktigare?Jag tycker det var taskigt av honom att ens nämna att du kunde gjort abort .Milton är ju här och det går ju inte att tänka bort ett barn som man älskar över allt på jorden.

    Sök dagis tidigare tycker jag och hoppas det löser sej!Mannen behöver gå på uppfostringskurs (han kan nog få sällskap med flera av våra gubbar här tvärr,*morr* )
  37. Medlem sedan
    Jan 2006
    #19
    Nu har jag ringt och ändrat om dagisplatsen, men känner genast att jag fick lite ångest. Måste nog ringa och höra igen hur mkt de måste gå på dagis om man vill behålla platsen.

    Har sökt från oktober och mannen så igår att han kan tänka sig att vara hemma typ nov-dec. Dock blir det ju fortfarande lite problematiskt om när jag skulle kunna börja ett nytt jobb. Vill ju inte att Milton ska bli lidande, han är absolut nr ett för mig.
  38. 19
    Nu har jag ringt och ändrat om dagisplatsen, men känner genast att jag fick lite ångest. Måste nog ringa och höra igen hur mkt de måste gå på dagis om man vill behålla platsen.

    Har sökt från oktober och mannen så igår att han kan tänka sig att vara hemma typ nov-dec. Dock blir det ju fortfarande lite problematiskt om när jag skulle kunna börja ett nytt jobb. Vill ju inte att Milton ska bli lidande, han är absolut nr ett för mig.
  39. Medlem sedan
    Dec 2000
    #20
    Ja, man vill ju inte gå med en klump av ångest i halsen, det finns det _inget_jobb som är värt (finns så mycket annat man kan få ångest över ändå).

    Hoppas det löser sej på något bra sätt.Det kanske hinner "mogna" hos mannen.
    Kram!!!
  40. 20
    Ja, man vill ju inte gå med en klump av ångest i halsen, det finns det _inget_jobb som är värt (finns så mycket annat man kan få ångest över ändå).

    Hoppas det löser sej på något bra sätt.Det kanske hinner "mogna" hos mannen.
    Kram!!!
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. göra nu eller göra sen ??
    By xaramia in forum Ordet är fritt
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2012-03-04, 10:53
  2. Kan han göra så?
    By Anonym mamma in forum Vårdnad - gemensam/enskild
    Svar: 15
    Senaste inlägg: 2011-01-05, 11:12
  3. Att göra eller inte göra
    By HiB. in forum Utlandsföräldrar
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2007-06-20, 11:30
  4. 8-åringar - göra o icke göra -
    By Inem2 in forum Mammasnack
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2006-10-31, 22:19
  5. vad får man göra å inte göra?
    By madicken in forum _0704 Aprilbarn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2006-08-15, 16:06
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar