Rädd för allt?

[S-JJ]

Ja det verkar min son vara just nu, eller han säger att han är det. Rädd för gräsklipparen (fast han älskar att leka gräsklippare och älskar att se på när pappa klipper på riktigt), rädd för motorcyklar (men fascinerad), rädd för flugor (han tror nog de är getingarm han blev stucken i somras), rädd för vatten (men han ÄLSKAR vatten), rädd för bubblorna i oboyen *s*, rädd för datorn (katten heller)... ja han "är" rädd för allt. T o m för mamma *s*

Feber har han fortfarande, för minst 3.e dagen. Även om han inte har feber imorgon får jag gå på konfirmationen själv, vi tar inte dit honom där det är bebisar och så... Sen får vi se hur det blir med kvällens fest. Ja gå ska vi, är Simon inte frisk så passar mamma honom här hemma (vi är lite extra rädda om pappa sen han var sjuk för ett tag sedan), men skönast hade varit om han är frisk så han kan sova hemma hos dem. Skönast för mamma som kan göra "vad hon vill", skönast för oss som kan sova ut... Vi håller tummarna.

[feather]

Det var min son ett tag när han var ungefär 4 år.
Ett tag vågade han inte gå ut och leka i trädgården för han var rädd för myror och maskar.

Ha det så trevligt i kväll, man behöver komma ut ibland..*S*

[~Trixie~]

Nu vet inte jag exakt hur gammal din son är men han är rätt liten va? Skulle tro att han börjar förstå vad ordet rädd står för och då vill han testa det, hela tiden. Oavsett om han ÄR rädd, vilket jag knappast tror att han är vare sig för dig eller bubblor i oboy.

[S-JJ]

Inte ikväll, imorgon "Kvällens" fest tillhör också imorgon, jag var otydlig

Hmm, kanske 4-årssyndrom då? Simon blir 4 i augusti... Han brukar vilja gå ut i trädgården, sen kan han komma in efter 2 minuter för att han är rädd för fåglarna. En gång när han var rädd för en fluga föröskte vi visa för honom att flugan är mer rädd för honom, att den ju flyger iväg så fort vi kommer och att han skulle försöka fånga en fluga så fick vi se det höll honom sysselsatt en kvart *s*

[myzpyz]

vet vad som rör sig i deras små huvuden, intressant skulle det vara att kunna "tjuvlyssna".
mina killar säger oxå nu o då att dom e rädda för si eller så. min tjej e för liten än (bara 2 år) men jag tror att alla kids går igenom denna fasen.
det är väl nån form av utveckling osv. dom ska liksom lära sig om en massa *svammel*
bäst att återgå till fingeravtrycken
håller iaf tummarna för att sonen din kryar på sig så ni kan festa "i lugn o ro" imon!
kram

[S-JJ]

Han blir 4 i sommar *s* nej viss rädsla kan jag köpa, motorcyklarna t ex (jag var livrädd för helikoptrar *s*), men rädd för mig eller bubblorna lär han inte vara nej. Utan det är bara nåt han säger stup i kvarten...

[S-JJ]

Tack för tumhållning Att gå på konfirmation utan vild 4-åring låter egentligen rätt skönt men det är såklart trist att han är sjuk.
Skönt att höra att det är normalt med en rädd-period

[MegaVega]

Min dyraåring är rädd för allt möjligt just nu som hon tidigare inte brytt sig om alls. Det är allt ifrån att åka hiss till monster under sängen, för att inte tala om de jääääteläskiga myrorna som ibland råkar befinna sig i hennes sandlåda.
Det är en helt normal fas som jag hoppas går över snart.
Fast det är jobbigt att behöva se sitt barn bli rädd.

Tålamod och förklaringar tror jag på som metod att hjälpa dem över sina rädslor.

Hoppas att febern ger sig!

[Nissa]

Min 4-åring är också rädd för allt, men bara om det är något hon kan vinna något på. "Mamma, jag är RÄDD för att borsta tänderna". LIkadant har hon ont både här och var:
-Kan du skicka mjölken, tack
-Neeeej, jag har ONT i händerna!

Tror det tyder på att hon börjat räkna ut vilka ursäkter som är godtagbara och vilka som inte är det!

2-åringen är hysteriskt rädd för småkryp. Kan vakna mitt i natten och stirra hysteriskt på kudden och ropa: "Ta bort! Ta bort spindeln!!!". Då måste man skaka kudden utanför sängen och lägga tillbaka den. Sedan somnar han sött igen.