Skrivet: 2007-05-28, 13:05
#1
Gentester av syskonembryon
När ett nytt syskon kan rädda livet på det barn du redan har blir frågan om gentest brännande aktuell.
Läs i DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=654486
Ja.
Ibland, vid mycket speciella omständigheter.
Nej.
När ett nytt syskon kan rädda livet på det barn du redan har blir frågan om gentest brännande aktuell.
Läs i DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=654486
När ett nytt syskon kan rädda livet på det barn du redan har blir frågan om gentest på embryot brännande aktuell.
Gentester av syskonembryon kommer nu att genomföras i Sverige efter beslut av Socialstyrelsen. En lag som trädde i kraft i juli möjliggör att använda teknken som kallas PGH/HLA i vissa specifika fall. Det handlar om att gentesta provrörsbefruktade embryon.
Förenklat går det till så att ett antal ägg från mamman provrörsbefruktas med pappans spermier. Sedan analyseras embryonas vävnad och om det finns ett embryo med identisk vävnad som det sjuka syskonet, väljs det ut och återinförs i mammas livmoder. När det nya barnet föds tappas navelsträngen på blodstamceller som kan rädda det sjuka syskonet.
Läs i DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=654486
Vad tycker du om gentester på embryon?
Hur ska man välja vilket provrörsembryon som ska återinföras i livmodern?
I bland undrar jag om hur det framodlade syskonet kommer att reagera i då det blir stort nog att förstå hur o varför det blivit till. Även om det "bara" är navelsträngen som tappas på blod så kanke det inte är vad barnet vill, man kan väl inte tvinga någon att donera något mot sin vilja. Jag undar också hur syskonens framtida relation påverkas kanke inte då bara på gott, hoppas föräldrarna kan hantera detta.
Sen är det ju dilemmat med embryon, vem är god nog att få födas? Hoppas att det inte är första steget till skäddarsydda specialdesignade elitmänniskor i dagens koltrollfixerade samhälle. Kanske embryon vars gener leder till missbruk o kriminalitiet , pyskisksjukdom, fetma, låg prestations förmåga och andra oönskade egenskaper väljs bort.
...av så många anledningar och en del är inte ens önskade då de blir till men blir ändå älskade då de kommer. Jag har svårt att tro att föräldrarna till ett sådant här barn bara kommer att se på det som endast en räddning för det äldre barnet då det väl är fött, då blir han/hon troligen en älskad individ som kan känna sig stolt över att han/hon hjälpte ett syskon.
Hur barnet uppfattar och känner inför situationen när det blir gamalt nog att förstå beror nog till stor del på hur och vad föräldrarna berättar för barnen om det hela.
Jag tror inte att det skulle bli några större problem för ett sådant syskon rent psykiskt och känslomässigt, däremot så måste självklart anledningen till varför man vill "välja barn" i varje enskilt fall bedömas noggrant.
JJ
Jag förstår hur folk resonerar om att "Tänk sedan när barnet är tillräckligt gammalt att förstå varför det blev till" men jag råkar veta att jag blev till av misstag och har inte tagit någon skada av det. Jag har varit precis lika älskat som mina båda *planerade* äldre syskon. Jag vet att jag inte var planerad och att mina föräldrar inte skulle ha fler barn, men jag känner mig inte det minsta ovälkommen för det.
Jag hade kännt mig extremt speciell om min mamma hade sagt att "Du kom till för att rädda livet på din syster, men du är inte mindre välkommen för det".
Jag tycker det är bra att vi är så uppfinningsrika att vi kan finna metoder att rädda barn.
Vad är problemet?? Redan idag görs fostervattensprov och liknande. I det fall där socialstyrelsen givit sitt tillstånd handlar det, om jag förstått det rätt om en familj vars ena barn inte kommer att gå att rädda och inte det andra heller om man inte hittar en donator. En gentestning garanterar ju också det tredje barnet från att lida av en dödlig sjukdom. Alla barn kommer till av en anledning hos föräldrarna och kärleken till dem beror inte på den anledningen. Och vadå det barnet får inte välja?? Om det ska födas?? Låt den som fått välja det , kasta första stenen! Eller om den navesträng som skulle ha kastats får användas för att försöka rädda storebrors liv?? Hm den var knepig, Vad skulle man ha valt själv?? Ett minderårigt syskon som av slumpen råkar vara HLA identisk får ju inte heller välja, utan det gör syskonets läkare, föräldrarna och socialstyrelsen. Och då handlar det om en operation och att ta benmärg från syskonet.
Jag blir så ledsen när argumenten skapa ett elitsamhälle, sålla bort oönskade individer och leka gud kommer upp i samband med ordet gen. Det här handlar om att rädda livet på dödssjuka människor. Jag är övertygad om att föräldrarna i dessa fall är lika väl medvetna om orsakerna och konsekvenserna till sina beslut, som andra föräldrar som väljer att skaffa barn. Skulle gärna vilja få litet vettiga argument för varför man inte ska tillåta detta!
Det kanske bara dom kan svara på som upplevt det. Jag tror man gör vad som helst för att rädda livet på sitt barn! Faktiskt. Och gäller det att skaffa ett till för att göra det till donator så tror jag man gör t o m det, men det känns inte rätt och ska jag ställa mej helt känslolös i frågan så säger jag nej..., men när jag tänker på mina söner och på hur mycket jag älskar dom och vill att dom ska leva så säger jag "ja"....
