Jag ringer till mina barns far då och då. I bland går det veckor mellan gångerna andra gånger kan det bli ett par ggr per vecka. Allt oftare mailar då jag märker att styvmamman blir SÅ irriterad när jag ringer.
Det är så många här som som gnäller över jobbiga biomammor som ringer "hela tiden" men styvmammorna är inte så lätta alla gånger de heller. Många skriver om biomammans "onödiga" telefonsamtal. Hur vet dom att samtalen är onödiga? Redovisar pappan i detalj vad som sägs under samtalet då eller? Dessa samtal är inget som bara kan upphöra efter ett visst antal år efter separationen. Så länge barnen bor hemma så har vi som föräldrar ansvar för dem. Gemensamt och/eller på varsitt håll.
Har man barn tillsammans så FINNS det saker att diskutera. Barnen är viktiga. Många gånger tror jag svartsjuka ligger till grund hos styvmamman. För mig finns inget som intresse av att prata om något som helst annat än barnen med deras pappa. Han verkar heller inte tycka att det är jobbigt att jag ringer. Han ringer mig när han behöver prata om något och min sambo säger aldrig något.
1
Gnälliga styvmammor? Jag ringer till mina barns far då och då. I bland går det veckor mellan gångerna andra gånger kan det bli ett par ggr per vecka. Allt oftare mailar då jag märker att styvmamman blir SÅ irriterad när jag ringer.
Det är så många här som som gnäller över jobbiga biomammor som ringer "hela tiden" men styvmammorna är inte så lätta alla gånger de heller. Många skriver om biomammans "onödiga" telefonsamtal. Hur vet dom att samtalen är onödiga? Redovisar pappan i detalj vad som sägs under samtalet då eller? Dessa samtal är inget som bara kan upphöra efter ett visst antal år efter separationen. Så länge barnen bor hemma så har vi som föräldrar ansvar för dem. Gemensamt och/eller på varsitt håll.
Har man barn tillsammans så FINNS det saker att diskutera. Barnen är viktiga. Många gånger tror jag svartsjuka ligger till grund hos styvmamman. För mig finns inget som intresse av att prata om något som helst annat än barnen med deras pappa. Han verkar heller inte tycka att det är jobbigt att jag ringer. Han ringer mig när han behöver prata om något och min sambo säger aldrig något.
Håller med dig om att det säkert finns många som har svårt att ta samtalen eftersom de känner avundsjuka. Men i många fall är det nog så att den relationen som föräldrarna haft innan en ny partner kommer in i bilden måste förändras, för att ge plats för den nya relationen.
Det ska inte gå ut över samarbetet med barnen, men jag tror att det är många som haft rätt tighta relationer som kanske inte varit helt hälsosamma för någon part. Man kan inte dra alla över en kam förstås.
I mitt eget fall så _vet_ jag vad mamman ringer och pratar om, och jag _vet_ att maken inte har ngt intresse av dessa samtal. Alla samtal är inte onödiga och det förstår jag, men att styra upp samtalen tror jag kan vara nödvändigt ibland.
Jag ringer t.ex. aldrig mitt ex hemma hos honom, jag respekterar deras familjeliv och ringer hellre hans mobil under arbetstid. Ibland ringer jag förstås dottern, men då pratar jag bara med henne.
Sen om det vore akut så skulle jag såklart ringa även hem, men ibland känns det som att exen inte har ngn respekt för det nya, utan tycker att de alltid har all rätt på sin sida eftersom hon (oftast som det verkar) är barnens _mamma_.
Men jag vet också vilka känslor man kan få av att mamman ringer och _stör_, och som kanske inte alltid är en helt korrekt tolkning. Tror att det är viktigt att man har en bra dialog med sin partner och att han vågar stå på sig om han tycker att samtalen behövs. Ibland känns det som att det är strider mellan den gamla och nya kvinnan, med en man i mitten som inte säger sin åsikt....
2
Håller med dig om att det säkert finns många som har svårt att ta samtalen eftersom de känner avundsjuka. Men i många fall är det nog så att den relationen som föräldrarna haft innan en ny partner kommer in i bilden måste förändras, för att ge plats för den nya relationen.
Det ska inte gå ut över samarbetet med barnen, men jag tror att det är många som haft rätt tighta relationer som kanske inte varit helt hälsosamma för någon part. Man kan inte dra alla över en kam förstås.
I mitt eget fall så _vet_ jag vad mamman ringer och pratar om, och jag _vet_ att maken inte har ngt intresse av dessa samtal. Alla samtal är inte onödiga och det förstår jag, men att styra upp samtalen tror jag kan vara nödvändigt ibland.
Jag ringer t.ex. aldrig mitt ex hemma hos honom, jag respekterar deras familjeliv och ringer hellre hans mobil under arbetstid. Ibland ringer jag förstås dottern, men då pratar jag bara med henne.
Sen om det vore akut så skulle jag såklart ringa även hem, men ibland känns det som att exen inte har ngn respekt för det nya, utan tycker att de alltid har all rätt på sin sida eftersom hon (oftast som det verkar) är barnens _mamma_.
Men jag vet också vilka känslor man kan få av att mamman ringer och _stör_, och som kanske inte alltid är en helt korrekt tolkning. Tror att det är viktigt att man har en bra dialog med sin partner och att han vågar stå på sig om han tycker att samtalen behövs. Ibland känns det som att det är strider mellan den gamla och nya kvinnan, med en man i mitten som inte säger sin åsikt....
Jag tror att det många gånger ligger någon form av svartsjuka/avundsjuka i grund för hur man känner inför biomamman. Kanske inte alltid svartsjuka för deras relation just, eller att man tror att det är något på G. Det kan lika gärna vara osäkerheten att man själv inte har barn tillsammans ( =dom har något som vi inte har. Ingen kul känsla kring ett ex som han faktiskt måste ha kontakt med), kanske att hon kan påverka honom på sätt som man själv inte kan iom att der är deras barn och inte vårat.
Kanske är det att hon ringer för mkt, beter sig som om dom fortfarande vore tillsammans eller att hon försöker kontrollera ens nya familj också.
Kanske är det att hon alltid kommer att vara mamma till barnen som även du har ansvar för och älskar. Hon kan besluta saker som du tycker är helt uppåt väggarna, bara för att hon är mamman osv.
Det finns nog mängder med orsaker till varför man som bonusmamma känner sig obekväm och besvärad av biomamman. Många bonusmammor (precis som biomammor) agerar nog på helt fel sätt och stökar till relationen ännu mer. Tyvärr!
I vissa fall är det nog bonusmamman som ställer till mest trassel och i andra är det biomamman. I många fall är det säkert en kombination av de båda.
Det är en märklig sitution egentligen, att någon annan sedan tidigare har barn tillsammans med personen man älskar. Och att ens barn ska tas omhand av sin pappas nya tjej. Det är nog inte några naturliga situationer för oss människor egentligen... *min teori* Och det gäller att försöka vara öppen och tillmötesgående och visa tillit mot varandra. Men när känslor och barn är inblandade, så kompliserar det till en hel del!!
3
Jag tror att det många gånger ligger någon form av svartsjuka/avundsjuka i grund för hur man känner inför biomamman. Kanske inte alltid svartsjuka för deras relation just, eller att man tror att det är något på G. Det kan lika gärna vara osäkerheten att man själv inte har barn tillsammans ( =dom har något som vi inte har. Ingen kul känsla kring ett ex som han faktiskt måste ha kontakt med), kanske att hon kan påverka honom på sätt som man själv inte kan iom att der är deras barn och inte vårat.
Kanske är det att hon ringer för mkt, beter sig som om dom fortfarande vore tillsammans eller att hon försöker kontrollera ens nya familj också.
Kanske är det att hon alltid kommer att vara mamma till barnen som även du har ansvar för och älskar. Hon kan besluta saker som du tycker är helt uppåt väggarna, bara för att hon är mamman osv.
Det finns nog mängder med orsaker till varför man som bonusmamma känner sig obekväm och besvärad av biomamman. Många bonusmammor (precis som biomammor) agerar nog på helt fel sätt och stökar till relationen ännu mer. Tyvärr!
I vissa fall är det nog bonusmamman som ställer till mest trassel och i andra är det biomamman. I många fall är det säkert en kombination av de båda.
Det är en märklig sitution egentligen, att någon annan sedan tidigare har barn tillsammans med personen man älskar. Och att ens barn ska tas omhand av sin pappas nya tjej. Det är nog inte några naturliga situationer för oss människor egentligen... *min teori* Och det gäller att försöka vara öppen och tillmötesgående och visa tillit mot varandra. Men när känslor och barn är inblandade, så kompliserar det till en hel del!!
Vad är det för saker som ni behöver avhandla flera gånger i veckan?
Inser självklart att det kan se olika ut, tex om man har någon form av bekymmer eller oro kring barnen... men för egen del har jag extremt sällan behov av att prata med exet om vår gemensamma dotter under de veckor som hon bor hos honom. Jag kan inte ens minnas när det senast var som jag ringde honom för att prata. De praktiska saker vi behöver avhandla går på 2 minuter vid överlämningen, eller via sms.
4
Vad är det för saker som ni behöver avhandla flera gånger i veckan?
Inser självklart att det kan se olika ut, tex om man har någon form av bekymmer eller oro kring barnen... men för egen del har jag extremt sällan behov av att prata med exet om vår gemensamma dotter under de veckor som hon bor hos honom. Jag kan inte ens minnas när det senast var som jag ringde honom för att prata. De praktiska saker vi behöver avhandla går på 2 minuter vid överlämningen, eller via sms.
...jag som biomamma förstår inte alls varför man som styvmamma ska se det som en strid. Att man ringer för saker som gäller barnen. Blir styvmamman månne lika upprörd när pappan pratar i telefon med sina vänner eller vem det månne vara, för det torde rimligen också uppta familjens tid?
För min del skulle jag lika gärna ta vissa "snack" med styvmamman när det gäller en del saker men det känns helt fel med tanke på hennes "resta ragg".
Jag pratar självklart inte om extremsituationer där det finns öppna gräl eller bimammor som ringer varje dag.
5
strider? ...jag som biomamma förstår inte alls varför man som styvmamma ska se det som en strid. Att man ringer för saker som gäller barnen. Blir styvmamman månne lika upprörd när pappan pratar i telefon med sina vänner eller vem det månne vara, för det torde rimligen också uppta familjens tid?
För min del skulle jag lika gärna ta vissa "snack" med styvmamman när det gäller en del saker men det känns helt fel med tanke på hennes "resta ragg".
Jag pratar självklart inte om extremsituationer där det finns öppna gräl eller bimammor som ringer varje dag.
som jag skrev så kan det vid vissa tillfällen bli flera gånger per vecka och andra gånger går det flera veckor emellan.
Varför behöver styvmamman veta vad vi pratar om? Behöver styvmamman veta vad samtalen pappan har med andra personer också?
För min (vår) del handlar det oftast om lappar som kommer från skolan, träningstider som ändras, matchtider, utetider, problem i skolan, mobbning och en hel del annat. Inga märkliga saker att diskutera som två föräldrar enligt mig, separerade eller ej. Jag ringer verkligen inte för att småprata utan framför mitt ärende och sedan är det klart.
6
inte alltid så ofta som jag skrev så kan det vid vissa tillfällen bli flera gånger per vecka och andra gånger går det flera veckor emellan.
Varför behöver styvmamman veta vad vi pratar om? Behöver styvmamman veta vad samtalen pappan har med andra personer också?
För min (vår) del handlar det oftast om lappar som kommer från skolan, träningstider som ändras, matchtider, utetider, problem i skolan, mobbning och en hel del annat. Inga märkliga saker att diskutera som två föräldrar enligt mig, separerade eller ej. Jag ringer verkligen inte för att småprata utan framför mitt ärende och sedan är det klart.
Det jag vänder mig mot är att (iaf här på AFF) så skriver så många att biomammor ringer och trakasserar. Det kanske handlar om olika toleranströsklar helt enkelt, åt båda håll. Säkert en hel del svartsjuka. Samtidigt måste man nästan förstå att sådana situationer kommer att uppstå när man flyttar ihop med en man med barn sedan tidigare.
7
så sant det kan säkert vara precis som du skriver!
Det jag vänder mig mot är att (iaf här på AFF) så skriver så många att biomammor ringer och trakasserar. Det kanske handlar om olika toleranströsklar helt enkelt, åt båda håll. Säkert en hel del svartsjuka. Samtidigt måste man nästan förstå att sådana situationer kommer att uppstå när man flyttar ihop med en man med barn sedan tidigare.
pappans ansvar
En klok pappa skapar kanaler som gör att
konfrontationen bio och styv mamma inte behöver bli
så stor. Tex öppnar han en mailkanal eller har en mobil där biomamman kan sms:a. Då kan det upplevas mindre störande.
Sedan kan biomamman minska "svartsjukan" genom att direkt ge besked om neutrala saker typ
" jag fick en lapp om föräldramöte den 3/3" kan du meddela nn detta" (naturligtvis behöver inte biomamman ta upp tonårsfylla eller liknade med styvmamma men allt är väl så dramatiskt utan många frågor är väl av gympapåsekaraktär)
Styvmamman kan å andra sidan underlätta genom att
glatt hälsa på biomamma och självmant utan strul överlämma telefonen till biopappan typ
"Hej NN jag ska ropa på XX" och inte på något agera som en broms var nyfiken eller lägga sig kontakten mellan biosarna.
Om alla visar sin goda vilja så fungerar det bättre.
8
pappans ansvar
En klok pappa skapar kanaler som gör att
konfrontationen bio och styv mamma inte behöver bli
så stor. Tex öppnar han en mailkanal eller har en mobil där biomamman kan sms:a. Då kan det upplevas mindre störande.
Sedan kan biomamman minska "svartsjukan" genom att direkt ge besked om neutrala saker typ
" jag fick en lapp om föräldramöte den 3/3" kan du meddela nn detta" (naturligtvis behöver inte biomamman ta upp tonårsfylla eller liknade med styvmamma men allt är väl så dramatiskt utan många frågor är väl av gympapåsekaraktär)
Styvmamman kan å andra sidan underlätta genom att
glatt hälsa på biomamma och självmant utan strul överlämma telefonen till biopappan typ
"Hej NN jag ska ropa på XX" och inte på något agera som en broms var nyfiken eller lägga sig kontakten mellan biosarna.
Om alla visar sin goda vilja så fungerar det bättre.
Bra tips fast för min del känns det lite fånigt att man inte ska kunna ringa för att inte störa styvmamman. Att man istället ska sms'a eller maila.
9
jovisst Bra tips fast för min del känns det lite fånigt att man inte ska kunna ringa för att inte störa styvmamman. Att man istället ska sms'a eller maila.
Sen får man nog inte glömma bort, att de flesta här har hittat hit av en anledning. Om allt funkar bra och biomamman ringer lagom mkt, man är sams på alla plan osv... då kommer man kanske inte ens på tanken att söka sig till ett internetforum för att diskutera sin styvfamiljssituation.
Så jag kan tänka mig att de flesta här faktiskt inte överdriver alltför mkt men visst finns de fallen säkert också.
Man måste vara beredd att ta en del smällar när man ger sig i lag med en som redan har barn... men när man släpper sina barns pappa, måste man också vara beredd på att stå ut med en del och faktiskt backa en bit. It goes both ways!
Att ringa dagligen och prata med barnets andra förälder, känns helt överflödigt när man är separerade tycker jag. Kanske kan man göra det så länge man är singel... och inte har någon annan att diskutera och kommentera vardagssaker med/till. Men så fort man träffar en annan måste man styra om sitt sätt jämtemot varandra tycker jag. Iaf om man nu haft en väldigt nära relation till varandra innan. För annars kommer inte det nya förhållandet att funka.
10
Sen får man nog inte glömma bort, att de flesta här har hittat hit av en anledning. Om allt funkar bra och biomamman ringer lagom mkt, man är sams på alla plan osv... då kommer man kanske inte ens på tanken att söka sig till ett internetforum för att diskutera sin styvfamiljssituation.
Så jag kan tänka mig att de flesta här faktiskt inte överdriver alltför mkt men visst finns de fallen säkert också.
Man måste vara beredd att ta en del smällar när man ger sig i lag med en som redan har barn... men när man släpper sina barns pappa, måste man också vara beredd på att stå ut med en del och faktiskt backa en bit. It goes both ways!
Att ringa dagligen och prata med barnets andra förälder, känns helt överflödigt när man är separerade tycker jag. Kanske kan man göra det så länge man är singel... och inte har någon annan att diskutera och kommentera vardagssaker med/till. Men så fort man träffar en annan måste man styra om sitt sätt jämtemot varandra tycker jag. Iaf om man nu haft en väldigt nära relation till varandra innan. För annars kommer inte det nya förhållandet att funka.
Jag sa inte att man inte ska kunna ringa MEN svara ärligt , är det väldigt viktigt att RINGA för att tex påminna om gympapåse eller föräldramöte eller andra kortmeddelande och om det är viktigt att RINGA varför fungerar det inte lika bra med mail eller sms. Alla frågor mellan biosar är kan väl inte vara av allvarlig diskussionskaraktär. Och jag tycker fortfarande att styvmamman ska vara vänlig tillmötesgående och smidigt lämna över telefonen till biopappan så jag är ingen anhängare av sura portvaktarstyvmorsor.
11
Jag sa inte att man inte ska kunna ringa MEN svara ärligt , är det väldigt viktigt att RINGA för att tex påminna om gympapåse eller föräldramöte eller andra kortmeddelande och om det är viktigt att RINGA varför fungerar det inte lika bra med mail eller sms. Alla frågor mellan biosar är kan väl inte vara av allvarlig diskussionskaraktär. Och jag tycker fortfarande att styvmamman ska vara vänlig tillmötesgående och smidigt lämna över telefonen till biopappan så jag är ingen anhängare av sura portvaktarstyvmorsor.
Generellt så finns det ju rätt ofta en maktkamp (enligt min erfarenhet). Dvs den relation som pappan och biomamman haft innan den nya partern kommit in behöver ofta förändras. Detta är inte alltid helt lätt för biomamman att ta. Sen är inte alla så, men i en sådan situation kan det lätt bli många små kontakter från mamman för att hålla kontrollen, vilket hon kunnat göra innan utan problem, men när det finns en ny kvinna i bilden vill hon ofta styra upp kontakten och då kan det blir strider.
Men jag håller med dig att det du pratar om i din situation låter helt normalt och inget jag som styvmamma skulle ta strid för. Men de som skriver här har ofta lite värre exempel. Sen får man ju försöka inse att en viss kontakt måste de ha oavsett vad man kan tycka om mamman ifråga, det ingår liksom i dealen när man bilder ny familj med ngn som har barn sedan innan.
12
Generellt så finns det ju rätt ofta en maktkamp (enligt min erfarenhet). Dvs den relation som pappan och biomamman haft innan den nya partern kommit in behöver ofta förändras. Detta är inte alltid helt lätt för biomamman att ta. Sen är inte alla så, men i en sådan situation kan det lätt bli många små kontakter från mamman för att hålla kontrollen, vilket hon kunnat göra innan utan problem, men när det finns en ny kvinna i bilden vill hon ofta styra upp kontakten och då kan det blir strider.
Men jag håller med dig att det du pratar om i din situation låter helt normalt och inget jag som styvmamma skulle ta strid för. Men de som skriver här har ofta lite värre exempel. Sen får man ju försöka inse att en viss kontakt måste de ha oavsett vad man kan tycka om mamman ifråga, det ingår liksom i dealen när man bilder ny familj med ngn som har barn sedan innan.
Håller med, det är nog många som har väldigt tät kontakt i början, men detta kan behöva ändras när en ny part kommer in.
I mitt fall så ringde mamman om deklaration, öppettider i affärer, och en massa andra praktiskt ting som kan frågar sin partner om, men inte sitt ex (anser jag). Hon har dessutom sedan länge haft en ny sambo, men har litat mer på sitt ex antagligen. Men den "rätten" att fråga om ditt och datt tycker jag man förverkat när man tagit steget att skilja sig, i alla fall om pappan inte är intresserad av att ställa upp på det längre.
13
Håller med, det är nog många som har väldigt tät kontakt i början, men detta kan behöva ändras när en ny part kommer in.
I mitt fall så ringde mamman om deklaration, öppettider i affärer, och en massa andra praktiskt ting som kan frågar sin partner om, men inte sitt ex (anser jag). Hon har dessutom sedan länge haft en ny sambo, men har litat mer på sitt ex antagligen. Men den "rätten" att fråga om ditt och datt tycker jag man förverkat när man tagit steget att skilja sig, i alla fall om pappan inte är intresserad av att ställa upp på det längre.
Jag vet inte varför styvmamman behöver veta vad samtalen handlar om. Kan det vara för att sakerna kan påverka hennes vardag också? Om min mans ex ringer frågar jag också vad det gällde, eftersom det tex kan handla om ändring av umgängesdagar eller liknande som påverkar mig med. Men ärligt sagt så frågar jag nog vem det än är som ringer "vad ville hon/han, var det något särskilt?", av ren nyfikenhet. Vi delar med oss till varann jag och min man.
Jag ser det inte som något problem om min exmakes nya sambo undrar vad vi pratar om han och jag, det är alltid såna saker som jag lika gärna kan informera henne om, om det är hon som tar emot dottern vid överlämningen. Jag tror inte hon upplever mig som något "hot" så därför blir all konversation helt oladdad.
Jag vet inte riktigt vad det är som är ditt problem. Om styvmamman till dina barn tycker att du tar mycket "plats" i deras vardag genom att ofta ringa dem, så kanske du kan fundera över om det går att samla informationen och höra av dig via mejl emellanåt tex, så behöver inte styvmamman känna sig invaderad. Det skulle kanske göra läget mindre spänt mellan er om styvmamman känner att du visar hänsyn och tar hennes upplevelse i beaktande - även om DU SJÄLV inte tycker att du hör av dig för mycket eller för ofta.
14
Jag vet inte varför styvmamman behöver veta vad samtalen handlar om. Kan det vara för att sakerna kan påverka hennes vardag också? Om min mans ex ringer frågar jag också vad det gällde, eftersom det tex kan handla om ändring av umgängesdagar eller liknande som påverkar mig med. Men ärligt sagt så frågar jag nog vem det än är som ringer "vad ville hon/han, var det något särskilt?", av ren nyfikenhet. Vi delar med oss till varann jag och min man.
Jag ser det inte som något problem om min exmakes nya sambo undrar vad vi pratar om han och jag, det är alltid såna saker som jag lika gärna kan informera henne om, om det är hon som tar emot dottern vid överlämningen. Jag tror inte hon upplever mig som något "hot" så därför blir all konversation helt oladdad.
Jag vet inte riktigt vad det är som är ditt problem. Om styvmamman till dina barn tycker att du tar mycket "plats" i deras vardag genom att ofta ringa dem, så kanske du kan fundera över om det går att samla informationen och höra av dig via mejl emellanåt tex, så behöver inte styvmamman känna sig invaderad. Det skulle kanske göra läget mindre spänt mellan er om styvmamman känner att du visar hänsyn och tar hennes upplevelse i beaktande - även om DU SJÄLV inte tycker att du hör av dig för mycket eller för ofta.
Håller med att det ibland är bra att veta vad de pratat om. Jag och maken pratar ju mkt om hans barn och då är det intressant att veta vad de har pratat om, vad hon har för bild av saker och ting, t.ex. Så det är nog inte så konstigt precis som du skriver.
Sen tycker jag också att man som biomamma får ta sig en funderare på vilken kontakt man ska ha till pappan. Det handlar ju om ömsesidg respekt och jag kan ju aldrig veta hur deras vardag ser ut och hur styvmamman känner om jag skulle ringa mitt i maten, i ett TV-program, under en diskussion, etc. Jag inser ju att jag antagligen inte är en helt neutral person för henne, inte att jämföra med ngn kompis till pappan.
Så jag skulle nog kunna tänka mig styra upp kontakten med pappan en del ifall styvmammn uppfattade den som ett problem. Självklart inte i absurdum, men jag får ju respektera deras liv och vanor och anpassa mina kontakter till när det passar dem. Då menar jag inte samtal _till_ barnen, utan samtal _om_ barnen.
Det är ju sällan akuta saker som behöver avhandlas och är det så kan man ju lätt skicka ett mess för att få ett snabbt svar.
15
Håller med att det ibland är bra att veta vad de pratat om. Jag och maken pratar ju mkt om hans barn och då är det intressant att veta vad de har pratat om, vad hon har för bild av saker och ting, t.ex. Så det är nog inte så konstigt precis som du skriver.
Sen tycker jag också att man som biomamma får ta sig en funderare på vilken kontakt man ska ha till pappan. Det handlar ju om ömsesidg respekt och jag kan ju aldrig veta hur deras vardag ser ut och hur styvmamman känner om jag skulle ringa mitt i maten, i ett TV-program, under en diskussion, etc. Jag inser ju att jag antagligen inte är en helt neutral person för henne, inte att jämföra med ngn kompis till pappan.
Så jag skulle nog kunna tänka mig styra upp kontakten med pappan en del ifall styvmammn uppfattade den som ett problem. Självklart inte i absurdum, men jag får ju respektera deras liv och vanor och anpassa mina kontakter till när det passar dem. Då menar jag inte samtal _till_ barnen, utan samtal _om_ barnen.
Det är ju sällan akuta saker som behöver avhandlas och är det så kan man ju lätt skicka ett mess för att få ett snabbt svar.
att ringa och surra och ditt och datt, när xet har en ny partner verkar inget vidare.
Sen finns det faktiskt de bioföräldrar som HAR en bra kontakt och vill fortsätta att ha det ÄVEN om det kommer in nya partners. Jag pratar inte om att klampa in och s a s stalka den andre utan att man faktiskt har så pass bra kontakt att man då och då vill prata med varandra. Det kan man väl inte förbjuda en annan människa att ha? Det verkar inskränkt enligt mig.
16
håller absolut med att ringa och surra och ditt och datt, när xet har en ny partner verkar inget vidare.
Sen finns det faktiskt de bioföräldrar som HAR en bra kontakt och vill fortsätta att ha det ÄVEN om det kommer in nya partners. Jag pratar inte om att klampa in och s a s stalka den andre utan att man faktiskt har så pass bra kontakt att man då och då vill prata med varandra. Det kan man väl inte förbjuda en annan människa att ha? Det verkar inskränkt enligt mig.
Det är ju en gräns även där vad man orkar med. Jag har själv lättare att ta "vanliga" ex-relationer, än där det är barn inblandat. Just för att när det gäller en biomamma så har hon så stor makt över ens egen vardag på ett ibland väldigt påtagligt sätt. Är väl främst ett problem när samarbetet inte funkar.
Men jag tycker att det är skillnad på exrelationer och relationer med barnens förälder. Men att förstöra en bra kontakt bara för att, är ju bara dumt. Men just för att personen har så stor makt så kan det vara svårt att ta en annan relation än den om barnen ibland...
17
Det är ju en gräns även där vad man orkar med. Jag har själv lättare att ta "vanliga" ex-relationer, än där det är barn inblandat. Just för att när det gäller en biomamma så har hon så stor makt över ens egen vardag på ett ibland väldigt påtagligt sätt. Är väl främst ett problem när samarbetet inte funkar.
Men jag tycker att det är skillnad på exrelationer och relationer med barnens förälder. Men att förstöra en bra kontakt bara för att, är ju bara dumt. Men just för att personen har så stor makt så kan det vara svårt att ta en annan relation än den om barnen ibland...
Det är helt okej, så till vida man då även bjuder in den nya partnern att delta i den bra kontakten. För ska man vara "kompisar", så borde man även vilja lära känna och umgås med kompisens nya.
Det är väl ofta där som problemet uppstår, att biomamman då vill bibehålla en nära kontakt med sitt ex, men är inte vidare villig att släppa in den nya tjejen i den gemenskapen. Vill man ringa och prata och ha en bra kontakt med sitt ex, så borde man vara minst lika intresserad av att höra hur bonusmamman mår, småprata lite med henne också.
Förstår du hur jag tänker?? Men vill man skärma av och behålla exet för sig själv... då börjar det kännas fel tycker jag.
Som någon svarade i den här tråden, så kan man ju egentligen lika gärna meddela rutinsaker till bonusmamman som till exet. Typ vilken tid som träningen slutar, när föräldrarmötet är osv. Ingen av min sambos kompisar låter iaf bli att småprata lite lätt med mig innan han får luren. Så vill man vara kompis, då får man agera som det fullt ut också och inte bara hålla fast vid fördelarna som kommer med det.
18
Det är helt okej, så till vida man då även bjuder in den nya partnern att delta i den bra kontakten. För ska man vara "kompisar", så borde man även vilja lära känna och umgås med kompisens nya.
Det är väl ofta där som problemet uppstår, att biomamman då vill bibehålla en nära kontakt med sitt ex, men är inte vidare villig att släppa in den nya tjejen i den gemenskapen. Vill man ringa och prata och ha en bra kontakt med sitt ex, så borde man vara minst lika intresserad av att höra hur bonusmamman mår, småprata lite med henne också.
Förstår du hur jag tänker?? Men vill man skärma av och behålla exet för sig själv... då börjar det kännas fel tycker jag.
Som någon svarade i den här tråden, så kan man ju egentligen lika gärna meddela rutinsaker till bonusmamman som till exet. Typ vilken tid som träningen slutar, när föräldrarmötet är osv. Ingen av min sambos kompisar låter iaf bli att småprata lite lätt med mig innan han får luren. Så vill man vara kompis, då får man agera som det fullt ut också och inte bara hålla fast vid fördelarna som kommer med det.
Hon har makt att sätta sig på tvären om schema, skola, etc. Detta sker ofta i vårt fall, vilket gör att vår stress och oro ökas och detta hade inte funnit i en kärnfamilj på samma sätt. På så sätt har biomamman makt över ens egen familjs situation som ingen annan har, och det är tufft ibland...
20
Hon har makt att sätta sig på tvären om schema, skola, etc. Detta sker ofta i vårt fall, vilket gör att vår stress och oro ökas och detta hade inte funnit i en kärnfamilj på samma sätt. På så sätt har biomamman makt över ens egen familjs situation som ingen annan har, och det är tufft ibland...
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
