Barn och tv

[FinlandsSofia]

Här kommer en renodlad "kristet föräldraskap"-fråga Vad har ni för restriktioner för vad barnen får se på tv/dator? Jag förstår att det förstås beror på åldern på barnet, men...
Vår fyraåring ser väldigt gärna på tv och spelar dator. Han tittar varje kväll på Buu-klubben som är ett finlandssvenskt barnprogram där det bara kommer "snälla" saker. Sen får han också på lördag och söndagsmorgnarna se Lattjo Lajban, men där har vi vissa restriktioner. T.ex. får han inte se Pokemon. I morse märkte jag inte att det kom och han sa inget, och jag märkte genast när han kom ner att han var alldeles överspelad och lekte våldsamma lekar och sen kom det ju fram att han tittat på Pokemon. Tycker det kommer så mycket SKRÄP för barn på tv, speciellt från fyran. Hur tänker ni kring barnprogram?

[Valerina]

Vi var mycket restriktiva när barnen var små både när det gällde barnprogram och vilka program de fick se ihop med oss,,,,,alltså om vi tittade på serier/filmer som egentligen är till för vuxna. Finns ju mycket som inte spelar barnen nån roll om de sitter där ihop med föräldern och ser men där gjorde vi alltså aktiva val.
Vi gjorde också aktiva val vad de fick ha för leksaker,,,,våra barn fick t.ex inte ha pokemonkort då när de kom och blev poppis.
Nu är vi inte alls lika restriktiva eftersom barnen är större och vet vad som är fantasi och verklighet på ett annat sätt än när de är små.

[Ganza]

I början övervägde vi om vi skulle ha TV över huvud taget. I dag, 15 år senare har vi en 42-tummare - man håller mer på principerna när barnen är små, men samtidigt är det ju den känsligaste tiden.
Jag försökte tidigt lära barnen vad som var ok att se på och vad som var skräp. Det var makalöst hur snabbt de fattade detta och lärde sig när det var dags att stänga av burken.
Och de stora uppfostrade de mindre i samma anda och lär dem att stänga av när det kommer kommer "skräp", typ Pokémon och annat japanskt dravel.
4-åringen ser gärna på Bolibompa, vilket för det mesta känns ganska harmlöst. Är det på gränsen försöker jag sitta med och förklara. Dinseys gamla klassiker är tillåtna, men det nya känns ibland lite väl uppskruvat.
När det gäller dataspel på nätet blir det svårare när de kommer upp i åldern och kan surfa själva. Kan inte bevaka jämt, men försöker hålla koll så det inte blir för våldsamt eller rent av demoniskt.
TV-spel har vi inte, inte Gameboy heller.

[FinlandsSofia]

Hur gamla är barnen om jag får fråga? Hur gör ni med dataspel? Vi var hemma hos makens kusin häromdagen, han är 14 år och hade enbart krigsspel. När vi kom in i rummet satt han och spelade ett sånt och vår fyraåring stod och såg på med tefatsstora ögon... Maken och jag konstaterade direkt att det där kommer att bli jättesvårt när barnen kommer upp i åldern. Visst kan de kanske skilja mellan fantasi och verklighet, men hur mycket skräp ska man tillåta att deras hjärnor proppas med? Fast får de inte spela hemma går de väl ändå till kompisen. Gaaah, jag vill att mina barn ska fortsätta vara små!

[FinlandsSofia]

Hur har du förklarat vad som är "skräp" och varför de inte får se på det? Låter som ni har ett bra system!

[Valerina]

Nu är våra barn 11, 14 och 16. 11-åringen begränsas fortfarande i sitt val av dataspel, men inte de andra. Min man gillar nämligen krigsspel själv så vi har ju sådana spel hemma. 11-åringen (sonen) spelar helst bilspel så detta med krigsspel har inte varit en stor diskussion. 16-åringen (dotter) spelar ibland krigsspel, men inte så ofta. 14-åringen spelar mest Sims.

[kaza]

vi har samma regler som er de får inte se pokemon och digemon .. och allt det där utan det är bollimopa & disney kanalen som gäller n så är det playhouse disney som gäller rent av ! som tur,,,, carton network har vi inte,.. pga av allt skräp. Till ps2 har vi snälla spel som jag har hittat på ginza och passar våra barn. Jag trot att om de har en bra bas från början så tror jag att de senare automatiskt väljer bort det som inte är "rätt". Det är klart att våran stora fråga mycket om varför hon inte får se harry potter men det har vi löst på så sätt vi har försökt att förklara att Jesus tycker inte om det. Och hon tog den förklarningen. Men det kommer ju att bli svårare ju större det blir och då de inte nöjer sig med enkare svar.... ja det var några tankar från mig kram

[Aimo]

Undrar bara lite om vad det är med just pokemon och digimon som alla tycker så illa om och andledningen till att de förbjuds. Obs, det här är inte menat som kritik, bara nyfiken till anledningarna av att vissa barnprogram förbjuds, jag känner ju inte till programmen på svensk tv så jag kan ju inte ha en ordentlig uppfattning. Är det för att ni känner era barn och vet att de blir rädda, dåligt påverkade etc, eller är det moraliska anledningar.
Min son tittar inte på just pokemon eftersom jag tror att det är lite "ute" här, så vi har inte behövt ta ställning än, vet inte ens om det visas på tv just nu. Jag vet att ett barn i klassen älskar det och tittar på en gammal video av det, så de leker pokemon lekar på rasten. Det fungerar utmärkt för de barn som inte får titta på olika saker här. En kille får tex bara titta på riktiga småbarnsprogram som är gjorda för 1-3 åringar egentligen, men han blir inte retad eller utesluten från leken, de berättar bara för honom hur man leker. En annan får inte titta på power rangers eller leka power rangers lekar, så han blir ofta ledsen och står och tittar på, eftersom han vet att han får skäll hemma om han leker det, men han fick titta på Star Wars filmer på bio, utan att de sett filmen själv först redan vid 3 års ålder. Det tycker jag är lite dubbelmoral. I Star Wars dödar man ju på riktigt!
Så hur bestämmer man vilka som är okej och vilka som inte är det, går på känsla eller har du regler om vad det får och inte får innehålla? Hur ser du det, blir du upprörd om ditt barn leker lekar som är baserade på pokemon på dagis/skola eller är det okej eftersom de ändå inte vet vad innehållet är?
Visst har vi regler också, men jag och min man har väldigt olika uppfattning om vad som är okej och inte, så fasta regler blir det inte, det blir mer en bedömningssak vid varje olika tillfälle.
Har många vänner med bestämd uppfattning om att vissa program är hemska för barn, men de har inte tittat på dem själva, så jag vet ju inte vad det är de tycker är hemskt! De har mao litat på andras omdöme. Jag hoppas alltså få lite mer uppfattning om vad valen baseras på från alla här, riktar inte frågan speciellt till dig Sofia, egentligen till alla. Jag tycker det här är en väldigt intressant fråga som jag ofta diskuterar med vänner, men jag kan ju inte jämföra eftersom vi har andra program än er. Långt och rörigt som vanligt från mig...

[space]

men våra barn (4 och 2) får titta på DVD-filmer på datorn. Det har den fördelen att vi alltid vet vad de ser och att de inte får så mycket nya intryck eftersom de ser samma filmer om och om igen. När vi introducerar en ny film sitter vi alltid med och kollar de första gångerna så att vi lär oss filmen och kan prata om det som barnen reagerar på. Det är också bra att kunna så att vi kan hänga med i det äldre barnets fantasilekar som i mångt och mycket har sin grund i filmerna.

Det sitter ganska långt inne att vi skulle skaffa TV (vi hade ingen innan vi fick barn heller, vi vill inte ha en) men när barnen blir äldre vet man ju inte vad som händer. Vi kör den här linjen så länge det går, jag ser bara fördelar. Än så länge kan de inte heller sätta på själva heller så det är ju helt upp till oss när och vad de får se.

[Aimo]

Det låter ju ganska sunt, vi tittar inte mycket på tv men har en. När vi kommer hem till Sverige tittar han aldrig på tv, det är så kul att ha den här friheten och stora ytor att springa på som vi inte har så mycket av här, så han saknar det inte alls. Vad är det som avgör när ni väljer vilka filmer de får se?

[space]

Våra barn älskar ju också att vara ute och går nästan alltid hellre ut och leker än att de ser på film. Problemet är ju bara att vi inte orkar gå ut halv sex på morgonen och vi bor i lägenhet så grannarna blir störda om de får leka fritt inne så tidigt. Är de väldigt trötta eller sjuka så vill de också hellre se på film än gå ut.

Urvalskriterier? Vi har inga men vi utgår från barnens intressen. Vår äldsta har tidigare lekt väldigt mycket med ladugårdsdjur och då blev det att vi köpte några filmer med ladugårdsdjur som huvudrollsinnehavare. Disneys Bilar var vi också säkra på att de skulle gilla och det blev mycket riktigt en stor succé.

Det är mest tecknade filmer vi har. Vi försöker t.ex välja äldre Disneyfilmer eftersom de har ett lugnare tempo och är kortare än nyare filmer (det är ju annars ett problem med att bara se på film, de ser ju så länge i sträck). Bambi är jättebra, både kort och lugnt tempo och mina barn älskar den. Just med Bambi har vi också gjort tvärtom, de gillade filmen och pga det köpte vi plasthjortdjur så att de kunde leka Bambi utan att behöva filmen. Det funkade bra.

Nu är den äldsta väldigt inne på Mose som vi har läst om och vi har köpt bokversionen av Prinsen av Egypten för att hon ska få en introduktion. Om kanske ett år eller så tänker vi introducera filmen Prinsen av Egypten. Jag tycker att den är lite för läskig än men eftersom hon nu är familjär med själva berättelsen går det nog ändå att visa filmen så småningom.

Ja, det är nog kriterierna: filmerna ska handla om något barnen kan relatera till (dvs Pokemon och Transformers går fetbort. Jag tror inte de fattar handlingen) och det ska inte vara för högt tempo.

[kaza]

annledning till att mina barn inte får pokemon och digemon är att pokemon betyder lilla djävul eller liknande och det handlar om små demoner som kan förvandlas. det är grunden som den är gjord på likadant med potter det handlar om saker som inte passar in i vårat kristna liv. lite svar från mig

[Aimo]

Tack så mycket för svar, det visste jag inte att det betydde det. Usch, det gillar jag inte, och jag är övertygad om att min son inte skulle vilja se det om jag berättade det för honom. Han är väldigt känslig för allt som har med djävulen att göra eftersom han så gärna vill leva hur Gud vill att han ska leva. Vi har haft alla frågor om tre-enigheten, hur det funkar och alla svåra teologiska frågor redan, hur ska det bli när han blir äldre om jag tycker frågorna är svåra nu? Igår hade han en fråga i söndagsskolan om Jesus helande krafter etc, och de kunde inte svara honom utan skickade honom vidare till prällen...
Tillbaka till ämnet...Pokemon har ju som sagt inte varit aktuellt. Hur ser du på om de leker lekarna på dagis eller skolgården?

[Aimo]

Tack, då förstår jag hur ni tänker. Ja, pokemon vet jag som sagt inte så mycket om, men väldigt få 4 åringar förstår ju vad transformers handlar om. Det är väldigt populärt att leka transformers i skolan just nu. Min son vill hemskt gärna se transformers filmen som kommer ut på bio snart här, men vi tror inte han får det än. Pappa vill gärna se den så han får gå själv först för att kolla. Han har visserligen inga problem med att förstå handlingen och har inga problem med fantasi, det är svårare med mer verklighetstrogna saker då han kan bli rädd och ha svårt att förstå skillnaden, så de måste vi vara hårdast på.
Tex har de flesta av hans kompisar sett Jurassic Park, men vi vet att inte skulle klara det och när vi förklarar så vill han inte heller se den.
Skulle inte heller vilja gå upp halv sex på morgonen...I de fallen tycker jag filmer är en utmärkt barnvakt....

[kaza]

Jag vet inte om de leker pokemon, Men det som jag inte gillat är att det finns ett sådan kraft "dolt" budskap för är dom "fina" och gullliga och sedan blir de små monster.
Vad skoj att han intresserar sig =) jag gör så här att om det är något som jag inte kan svara på så letar jag reda på det i biblen. eller i ett bibiellexion =)

[FinlandsSofia]

För mig är det samma orsak, det dolda budskapet i just pokemon och digimon. Dessutom märker jag genast på min fyråring när han sett något som inte är lämpligt, han börjar leka jätte våldsamma lekar och blir alldeles "vild".
Kusinerna har haft pokemon-kort och gett bort dom till min fyraåring och då har jag låtit honom leka med dem tills han tröttnat, sen har jag slängt dom Tack o lov verkar de vara ute nu. Men jo, jag tillåter honom leka sådana lekar. Han har gått omkring och sjungit "Hard rock hallelujah" också, även om jag aldrig skulle låta honom se på Lordi.
Visst är det jättesvårt att dra gränsen, men jag tycker att vi måste skydda våra barn från demoniskt inflytande, och det finns så mycket av det där ute

[Ganza]

Skräp är det som är bara är en massa våld, magi, onda varelser etc. Men var gränsen ska dras är inte alltid lätt att veta. När jag tänker efter har mina barn inte ifrågasatt min uppfattning särskilt mycket, det är som de fattat galoppen ganska snart och kan ofta själva se om en ny serie på tv är sk skräp eller inte.
Tyckte länge att Svampbob var skräp också men det hade jag ingeting för eftersom maken gärna tittade på det också...

[FinlandsSofia]

Jag tycker Svampbob är ett gränsfall! Först lät jag inte fyraåringen titta på det, men nu vet jag inte...Han har fått se det några gånger och verkar inte reagera på det iaf.

[Ganza]

Tänk om vi kunnat vara lika ståndaktiga i den uppfattningen också. Tyvärr föll vi ganska tidigt i videofällan - vi skyllde på att de var praktsikt att visa barnfilmen för barnen när de var sjuka. Konstigt egentligen - när jag var liten och låg sjuk i sängen fick jag läsa en tidning...

[*Tovan 1]

Nu kryper jag till korset (vart skall man annars krypa? ) och säger så här: Vi har ont om förbud, men vi försöker hålla Tv- och datortiden rimlig och låter inte barnen se sådant som vi tror kan vara skrämmande för dem.

Vi tycker om alla slags böcker själva, och vill låta barnen upptäcka litteraturen. Vi läser Narnia och har läst första Harry Potter men kommer att vänta med de övriga. Bibel för barn är jättepopulär hemma. Jag är inte rädd för fantasy. Gud är större.

Det är mitt ansvar, och min mans, att låta våra värderingar och min (!) tro genomsyra vardagen och huset och ungarna. Och det gör vi, tror jag. Kramar, förklaringar och konkret aftonbön är min melodi. Och att vara med vid TV:n och datorn.