och biomamman vill att barnen ska komma hit och vara här en vecka. Jag är stressad och trött och har ont och jag ORKAR INTE. I natt var jag uppe nästan hela natten med barnet pga magont.
Vi har aldrig lovat ha dom just nu men bara för att pappan är hemma nu och hon haft dom under sin semester så vill hon ha hit dom NU. Vi har sagt nej och sagt att dom får komma till helgen som är vår helg. Biomamman vägrar o säger att då kör hon hit dom helt enkelt och lämnar av dom här för hon vill vara ensam.
Vi har sagt att dom kan vara här mer senare men inte nu första veckan när allt är upp o ner.
I natt när han skrek i flera timmar o jag gick omkring blödande i sjukhusets sexiga trosor o inget annat tänkte jag på om dom varit här nu. Jag hade blivit så stressad av det så... av att väcka dom, av att dom kanske kommer upp och jag måste klä på mej o få honom tyst osv.
Det känns som det räcker ändå liksom. Ge mej några dagar att få LANDA i att jag fått ett barn till!
Hon har aldrig någon förståelse för oss om hon vill annorlunda.
Sina semesterveckor med barnen bestämde hon själv utan att diskutera. Vi kunde haft sbarnen då men det fick vi ju inte utan nu vill hon "bli av med dom" och då spelar det ingen roll att vi inte pallar just denna vecka.
Jag är så stressad över att hon bara ska stå här utanför med dom i morgon så jag är rädd att det både påverkar mitt höga blodtryck och min krångliga amning.
1
Har precis fött barn och biomamman vill att barnen ska komma hit och vara här en vecka. Jag är stressad och trött och har ont och jag ORKAR INTE. I natt var jag uppe nästan hela natten med barnet pga magont.
Vi har aldrig lovat ha dom just nu men bara för att pappan är hemma nu och hon haft dom under sin semester så vill hon ha hit dom NU. Vi har sagt nej och sagt att dom får komma till helgen som är vår helg. Biomamman vägrar o säger att då kör hon hit dom helt enkelt och lämnar av dom här för hon vill vara ensam.
Vi har sagt att dom kan vara här mer senare men inte nu första veckan när allt är upp o ner.
I natt när han skrek i flera timmar o jag gick omkring blödande i sjukhusets sexiga trosor o inget annat tänkte jag på om dom varit här nu. Jag hade blivit så stressad av det så... av att väcka dom, av att dom kanske kommer upp och jag måste klä på mej o få honom tyst osv.
Det känns som det räcker ändå liksom. Ge mej några dagar att få LANDA i att jag fått ett barn till!
Hon har aldrig någon förståelse för oss om hon vill annorlunda.
Sina semesterveckor med barnen bestämde hon själv utan att diskutera. Vi kunde haft sbarnen då men det fick vi ju inte utan nu vill hon "bli av med dom" och då spelar det ingen roll att vi inte pallar just denna vecka.
Jag är så stressad över att hon bara ska stå här utanför med dom i morgon så jag är rädd att det både påverkar mitt höga blodtryck och min krångliga amning.
Det kunde varit min sits, för så var det för mig, men det räckte med att jag var hemma ansåg hon.
Eftersom exetfullständigt struntar i vad ni än säger, finns det inte någon möjlighet att fly fältet några dagar
Eller helt fräckt.
Barnets pappa kan spara sina dagar och du tar din lilla och åker till din mamma och pappa för att få det lugnt.
Jag tycker det är bättre att syskonen får träffa sitt syskon under lugna och mindre stressade former, det tror jag ger bättre start för samtliga.
2
Det kunde varit min sits, för så var det för mig, men det räckte med att jag var hemma ansåg hon.
Eftersom exetfullständigt struntar i vad ni än säger, finns det inte någon möjlighet att fly fältet några dagar
Eller helt fräckt.
Barnets pappa kan spara sina dagar och du tar din lilla och åker till din mamma och pappa för att få det lugnt.
Jag tycker det är bättre att syskonen får träffa sitt syskon under lugna och mindre stressade former, det tror jag ger bättre start för samtliga.
Jag tycker det i så fall är bättre om pappan åker bort med barnen. Jag hade velat vara hemma i min hemmiljö med en liten nyfödd.
Oavsett så är det grymt! "dontknow" borde få en chans att landa.
Jag var lite i samma sits men tur för mig sa min man till på skarpen. Ja, det blev sura miner. Och visst är det sb syskon och bla, bla, bla. Men det är inte pappan som just fött. För mig och som ovan är/var det första gången. Och sb är inte mina och ingen ska kräva att jag samtidigt som jag precis går igenom det största en kvinna kan göra ska behöva ta hand om andras barn! Aldrig...
Min ss mamma upptäckte samma sak när hon fick sin lilla, även om detta då var hennes andra och då hade vi ss mer...
I alla fall. Jag tycker att, om det går, pappan igen försöker övertala mamman om några dagars "dispans". Känner med "dontknow"...
3
Jag tycker det i så fall är bättre om pappan åker bort med barnen. Jag hade velat vara hemma i min hemmiljö med en liten nyfödd.
Oavsett så är det grymt! "dontknow" borde få en chans att landa.
Jag var lite i samma sits men tur för mig sa min man till på skarpen. Ja, det blev sura miner. Och visst är det sb syskon och bla, bla, bla. Men det är inte pappan som just fött. För mig och som ovan är/var det första gången. Och sb är inte mina och ingen ska kräva att jag samtidigt som jag precis går igenom det största en kvinna kan göra ska behöva ta hand om andras barn! Aldrig...
Min ss mamma upptäckte samma sak när hon fick sin lilla, även om detta då var hennes andra och då hade vi ss mer...
I alla fall. Jag tycker att, om det går, pappan igen försöker övertala mamman om några dagars "dispans". Känner med "dontknow"...
Verkligen tråkigt att biomamman inte kan ta hänsyn till att ni precis fött barn..Fruktansvärt måste jag säga. Hoppas ni får lugn och ro och att det löser sig!!
4
Verkligen tråkigt att biomamman inte kan ta hänsyn till att ni precis fött barn..Fruktansvärt måste jag säga. Hoppas ni får lugn och ro och att det löser sig!!
Det är ju liksom inte samma sak. Ss är ju inte "dontknow"s eget barn. Och bara för att det är pappans barn så är det ju likväl inte han som just fött! "dontknow" har rätt att få landa.
10
Mothugg...japp!
Det är ju liksom inte samma sak. Ss är ju inte "dontknow"s eget barn. Och bara för att det är pappans barn så är det ju likväl inte han som just fött! "dontknow" har rätt att få landa.
Då hade det antagligen inte varit hennes första barn.
Men ärligt sagt, jag har vänner, som pga tuff tid vid barnets födsel helt enkelt låtit någon av föräldrarna ta hand om de äldre. Inte helt ovanligt.
Och värre förr, då låg faktiskt mamman kvar på BB för att få just den där lugna tiden efter födseln, för vissa kanske det inte är helt fel (medans andra vill hem direkt)
I många kulturer få mamman hjälp av släkt för att kunna ägna första tiden helt till sin nyfödd, oavsett om det är det första, andra eller femte barnet.
Detta med att man från dag ett som nyförlöst kvinna skall kunna göra allt och lite till är ett ganska västerländsk inställning.
Sedan en annan sak, hur kul är det för barnen att komma till ett hem, när den ena vuxna är förbi av trötthet och kanske den andra också för den delen. Bor man där hela tiden, så är det nog en viss skillnad, men jag tror faktiskt att det är bäst för barnen att få träffa sitt nya syskon under betydligt trevligare omständigheter, när man kan välja tillfälle, varför välja det sämsta tänkbara?
11
Då hade det antagligen inte varit hennes första barn.
Men ärligt sagt, jag har vänner, som pga tuff tid vid barnets födsel helt enkelt låtit någon av föräldrarna ta hand om de äldre. Inte helt ovanligt.
Och värre förr, då låg faktiskt mamman kvar på BB för att få just den där lugna tiden efter födseln, för vissa kanske det inte är helt fel (medans andra vill hem direkt)
I många kulturer få mamman hjälp av släkt för att kunna ägna första tiden helt till sin nyfödd, oavsett om det är det första, andra eller femte barnet.
Detta med att man från dag ett som nyförlöst kvinna skall kunna göra allt och lite till är ett ganska västerländsk inställning.
Sedan en annan sak, hur kul är det för barnen att komma till ett hem, när den ena vuxna är förbi av trötthet och kanske den andra också för den delen. Bor man där hela tiden, så är det nog en viss skillnad, men jag tror faktiskt att det är bäst för barnen att få träffa sitt nya syskon under betydligt trevligare omständigheter, när man kan välja tillfälle, varför välja det sämsta tänkbara?
Ni får ljuga och säga att ni kommer att resa bort för att få lugn och ro med bebisen. Sedan kan ni ändå stanna hemma, men svara inte i telefon när hon ringer.
Eller så får du åka iväg med bebisen så får pappan ta sina barn men utan er.
Fast det är ju lustigt att biomamman vill att pappan tar barnen när han är pappaledig. Det låter ju som att hon gör det på pinkiv och för att göra det surt för er.
Tycker synd om barnen som ingen vill veta av, speciellt när de nu fått ett halvsyskon. Är de inte i någon ålder så du istället kan använda dig av dem och få hjälp annars? Eller är de små och behöver passning jämt?
12
Djävlas hon med er? Ni får ljuga och säga att ni kommer att resa bort för att få lugn och ro med bebisen. Sedan kan ni ändå stanna hemma, men svara inte i telefon när hon ringer.
Eller så får du åka iväg med bebisen så får pappan ta sina barn men utan er.
Fast det är ju lustigt att biomamman vill att pappan tar barnen när han är pappaledig. Det låter ju som att hon gör det på pinkiv och för att göra det surt för er.
Tycker synd om barnen som ingen vill veta av, speciellt när de nu fått ett halvsyskon. Är de inte i någon ålder så du istället kan använda dig av dem och få hjälp annars? Eller är de små och behöver passning jämt?
Trodde att det handlade om att storasyskonet inte var biologiskt barn men tydligen inte. Jag har då aldrig skickat iväg mina barn när de fått syskon så jag förstår inte detta krav på avlastning. Men om din ss blir ivägbollad så snart ett nytt syskon föds så klarnar bilden av orsakerna till hans ångest.
13
Trodde att det handlade om att storasyskonet inte var biologiskt barn men tydligen inte. Jag har då aldrig skickat iväg mina barn när de fått syskon så jag förstår inte detta krav på avlastning. Men om din ss blir ivägbollad så snart ett nytt syskon föds så klarnar bilden av orsakerna till hans ångest.
Samma här, mina barn har fått vara hemma när nya syskonet anlänt, pappan har ju varit hemma så man har ju inte varit ensam med _alla_ barn. Jag förstår inte heller varför man ska "skicka iväg" ss för att man fått barn. Det är ju ett syskon som har kommit, tror det kan vara en bra grund för svartsjuka om man gör så...
14
Samma här, mina barn har fått vara hemma när nya syskonet anlänt, pappan har ju varit hemma så man har ju inte varit ensam med _alla_ barn. Jag förstår inte heller varför man ska "skicka iväg" ss för att man fått barn. Det är ju ett syskon som har kommit, tror det kan vara en bra grund för svartsjuka om man gör så...
Tack för alla åsikter. Vi har föreslagit att dom ska komma och träffa oss och sen komma till helgen men nej hon vill att dom ska komma nu för hon vill vara själv. Vi har också erbjudit att dom kan åka till farmor men det vill inte barnen.
Jag har nu fått högre blodtryck och en infektion och måste ha mkt hjälp av pappan. Jag har jätteont och kan inte göra så mkt så han kan inte åka iväg.
Sbarnen är 10 och 14 och inte så självgående. Man får inte mkt hjälp av dom för dom är inte vana att behöva göra så mkt. Man måste säga till dom om allt. Dessutom blir det ofta konflikter dom emellan så man måste reda ut o ibland blir man faktiskt arg och nej det blir en väldig stress. Dom har också svårt att se mer än till sej själva men det är väl naturligt.
Dom bor ju inte här så det går ju inte att jämföra med att skicka iväg egna barn naturligtvis. Dom är välkomna att komma o träffa oss och sen komma på den bestämda tiden och problemet hade inte uppstått om biomamman inte helt plötsligt krävt att dom ska komma "NU FÖR HON VILL VARA ENSAM!"
På nåt konstigt vis bråkar hon alltid med oss när det händer nåt stort i vårt liv som på vår bröllopsdag osv. Det slår aldrig aldrig fel.
Tack för stöd alla snälla. Känns skönt när man inte mår så bra.
15
Tack för alla åsikter. Vi har föreslagit att dom ska komma och träffa oss och sen komma till helgen men nej hon vill att dom ska komma nu för hon vill vara själv. Vi har också erbjudit att dom kan åka till farmor men det vill inte barnen.
Jag har nu fått högre blodtryck och en infektion och måste ha mkt hjälp av pappan. Jag har jätteont och kan inte göra så mkt så han kan inte åka iväg.
Sbarnen är 10 och 14 och inte så självgående. Man får inte mkt hjälp av dom för dom är inte vana att behöva göra så mkt. Man måste säga till dom om allt. Dessutom blir det ofta konflikter dom emellan så man måste reda ut o ibland blir man faktiskt arg och nej det blir en väldig stress. Dom har också svårt att se mer än till sej själva men det är väl naturligt.
Dom bor ju inte här så det går ju inte att jämföra med att skicka iväg egna barn naturligtvis. Dom är välkomna att komma o träffa oss och sen komma på den bestämda tiden och problemet hade inte uppstått om biomamman inte helt plötsligt krävt att dom ska komma "NU FÖR HON VILL VARA ENSAM!"
På nåt konstigt vis bråkar hon alltid med oss när det händer nåt stort i vårt liv som på vår bröllopsdag osv. Det slår aldrig aldrig fel.
Tack för stöd alla snälla. Känns skönt när man inte mår så bra.
Kan du vara vänlig och tagga ner gentemot Happy Me?
Du har helt klart inga ambitioner på att försöka förstå vad Happy Me pratar om.
Ifall du inte håller med henne vad gäller det tidigare inlägget om hennes ss ångest så behöver du inte döma ut precis allt hon säger... Det här är faktiskt ett forum där det är meningen att man skall få PRATA av sig utan att bli dömd!
Jag har själv upplevt samma sak som hon upplever med sin ss och vet vad hon talar om.
Sköt om dig!
16
Kan du vara vänlig och tagga ner gentemot Happy Me?
Du har helt klart inga ambitioner på att försöka förstå vad Happy Me pratar om.
Ifall du inte håller med henne vad gäller det tidigare inlägget om hennes ss ångest så behöver du inte döma ut precis allt hon säger... Det här är faktiskt ett forum där det är meningen att man skall få PRATA av sig utan att bli dömd!
Jag har själv upplevt samma sak som hon upplever med sin ss och vet vad hon talar om.
Nu vet jag inte riktigt om det är ditt första barn eller om du redan har barn sen tidigare. Är det ditt första, så kan jag på ett sätt förstå att du vill landa och njuta av din första tid som mamma... eller ja njuta och vänja sig. Har du barn sedan tidigare så borde du inte tycka att det är så farligt. Visst är det alltid skönt att vara ensam den första tiden, samtidigt som man vill dela det med resten av familjen. Det är en blandad kluvenhet att vilja ha barnen där bara när det passar en på något sätt. Så är det både med sina egna barn och så har jag även kännt med bonusen.
Själv har jag faktiskt sörjt att förlossningen aldrig satt igång medan hon varit hos oss. Nu senast, så fick ju hennes kompisar här på gården träffa henens lillasyster innan hon fick det. Inte sååå kul!
Jag har en blandad känsla för ditt dilemma. Jag förstår dig fullt ut men jag tycker ändå att barnen borde få komma till er... om mamman inte vill ha dom där. Dom är ju ändå en del av eran familj... Dom har blivit storasyskon, något som är nytt och spännande för dom också! Att få ta del av den första tiden med en liten är ju en del av livet, något som borde höra till egentligen!
Din man borde ju orka med sina barn sen tidigare likaväl som alla andra pappor orkar med sina barn från tidigare (med samma mamma eller inte). Och orkar inte mamman och/eller inte vill ha dom där... så skulle jag inte vilja ha mina barn hos den kvinnan!
Om du och barnet behöver lugn och ro så får väl pappan ta med sina barn sen innan ut och leka i någon park. Du ska absolut inte behöva stå och laga mat eller ta hand om dom på annat sätt om du inte orkar. Jag har tre barn och en bonus... och jag har inte tagit mer ansvar för mina egna barn än vad jag kännt att jag orkat med heller. Jag brukar lägga den största fokus på att själv landa och finna min tillvaro tillsammans med det nya lilla livet.
Så jag tycker inte du ska behöva oroa dig för om dom kommer dit. Dom får anpassa sig till rådande förhållande just nu. Så här ÄR det att precis ha fått en liten till i familjen. Det ÄR lite jobbigt för alla parter och det tar lite tid att vänja sig vid det nya. Låt pappan ta allt ansvar för dom och låt dom inte störa dig. Men bjud in dom i samvaron med barnet. Om dom är stora nog... låt dom byta blöja, låt dom hjälpa pappa passa den lilla medan du njuter av en härlig dusch i lugn och ro osv. Äldre barn är inte sååå jobbigt att ha å göra med fastän att man fått en liten till... så länge man slipper laga mat, borsta tänder, torka rumpan, klä på och hjälpa på massa andra vis. Men sånt kan ju pappan göra!!
Lycka till hur det än blir! Hoppas att mamman orkar med att ta hand om sina barn... för det är klart att det vore skönast för dig att slippa stressen över att barnen kommer. Men OM dom kommer, så försök att inte stressa upp dig över det. Det finns ju fördelar med det också och försök att koppla bort det negativa och fokusera på att det faktiskt inte är någon ovanlig sits att äldre syskon är närvarande hemma vid ett nytt barns start i livet.
Jag önskar dig/er all lycka till!!!!
18
Nu vet jag inte riktigt om det är ditt första barn eller om du redan har barn sen tidigare. Är det ditt första, så kan jag på ett sätt förstå att du vill landa och njuta av din första tid som mamma... eller ja njuta och vänja sig. Har du barn sedan tidigare så borde du inte tycka att det är så farligt. Visst är det alltid skönt att vara ensam den första tiden, samtidigt som man vill dela det med resten av familjen. Det är en blandad kluvenhet att vilja ha barnen där bara när det passar en på något sätt. Så är det både med sina egna barn och så har jag även kännt med bonusen.
Själv har jag faktiskt sörjt att förlossningen aldrig satt igång medan hon varit hos oss. Nu senast, så fick ju hennes kompisar här på gården träffa henens lillasyster innan hon fick det. Inte sååå kul!
Jag har en blandad känsla för ditt dilemma. Jag förstår dig fullt ut men jag tycker ändå att barnen borde få komma till er... om mamman inte vill ha dom där. Dom är ju ändå en del av eran familj... Dom har blivit storasyskon, något som är nytt och spännande för dom också! Att få ta del av den första tiden med en liten är ju en del av livet, något som borde höra till egentligen!
Din man borde ju orka med sina barn sen tidigare likaväl som alla andra pappor orkar med sina barn från tidigare (med samma mamma eller inte). Och orkar inte mamman och/eller inte vill ha dom där... så skulle jag inte vilja ha mina barn hos den kvinnan!
Om du och barnet behöver lugn och ro så får väl pappan ta med sina barn sen innan ut och leka i någon park. Du ska absolut inte behöva stå och laga mat eller ta hand om dom på annat sätt om du inte orkar. Jag har tre barn och en bonus... och jag har inte tagit mer ansvar för mina egna barn än vad jag kännt att jag orkat med heller. Jag brukar lägga den största fokus på att själv landa och finna min tillvaro tillsammans med det nya lilla livet.
Så jag tycker inte du ska behöva oroa dig för om dom kommer dit. Dom får anpassa sig till rådande förhållande just nu. Så här ÄR det att precis ha fått en liten till i familjen. Det ÄR lite jobbigt för alla parter och det tar lite tid att vänja sig vid det nya. Låt pappan ta allt ansvar för dom och låt dom inte störa dig. Men bjud in dom i samvaron med barnet. Om dom är stora nog... låt dom byta blöja, låt dom hjälpa pappa passa den lilla medan du njuter av en härlig dusch i lugn och ro osv. Äldre barn är inte sååå jobbigt att ha å göra med fastän att man fått en liten till... så länge man slipper laga mat, borsta tänder, torka rumpan, klä på och hjälpa på massa andra vis. Men sånt kan ju pappan göra!!
Lycka till hur det än blir! Hoppas att mamman orkar med att ta hand om sina barn... för det är klart att det vore skönast för dig att slippa stressen över att barnen kommer. Men OM dom kommer, så försök att inte stressa upp dig över det. Det finns ju fördelar med det också och försök att koppla bort det negativa och fokusera på att det faktiskt inte är någon ovanlig sits att äldre syskon är närvarande hemma vid ett nytt barns start i livet.
Jag har inte heller skickat iväg mina barn. Jag brukar längta efter att få komma hem till dom och låta dom ta del av sitt syskons liv också. Samtidigt så vill jag förstås slippa det mesta av ansvaret kring andra barn när jag är nyförlöst och har en liten att lära känna. Men det är ju då pappan är så himla bra :-) Då kan man ha mysstunderna med de äldre... Dom kan hjälpa till med bebis, sitta å kramas å mysa lite med en och sånt som är lagom jobbigt. Men pappan får ta all matlagning, omvårdnad och lek med dom!
Kan förstå ännu mer om det inte är ens egna barn... att man inte har lust att sköta om dom ellre ta massa ansvar för dom. Men allt det positiva kring att storasyskonen är där tycker jag ändå att man borde kunna se, även om man bara är styvmamma. Jag var stolt över att ha fött ett syskon till min sd. Eller ja, det var jag alla tre gångerna!
19
Jag har inte heller skickat iväg mina barn. Jag brukar längta efter att få komma hem till dom och låta dom ta del av sitt syskons liv också. Samtidigt så vill jag förstås slippa det mesta av ansvaret kring andra barn när jag är nyförlöst och har en liten att lära känna. Men det är ju då pappan är så himla bra :-) Då kan man ha mysstunderna med de äldre... Dom kan hjälpa till med bebis, sitta å kramas å mysa lite med en och sånt som är lagom jobbigt. Men pappan får ta all matlagning, omvårdnad och lek med dom!
Kan förstå ännu mer om det inte är ens egna barn... att man inte har lust att sköta om dom ellre ta massa ansvar för dom. Men allt det positiva kring att storasyskonen är där tycker jag ändå att man borde kunna se, även om man bara är styvmamma. Jag var stolt över att ha fött ett syskon till min sd. Eller ja, det var jag alla tre gångerna!
Om du har fått en infektion och inte mår bra rent fysiskt (bortsett från det vanliga nyförlösta symptomen då alltså), så är ju sitsen en helt annan. Då tycker jag att barnen kan komma och hälsa på och sen åka till farmor, varesig dom vill eller inte. Det är bara att hävda att du fått en infektion och inte mår bra och pappan behövs för att hjälpa dig och bebisen.
I en sån situation så skulle jag kunna tänka mig att lämna bort mina egna barn också... det är inget konstigt.
När jag svarade första gången, så trodde jag att omständigheterna var som de brukar vara efter en någolunda normal förlossning. Men inträffar det saker, så kan ju även bioföräldrar behöva lämna bort äldre syskon!
Så jag skulle ta dit barnen på besök över dagen eller något och sen lämnat dom till farmor!
20
Om du har fått en infektion och inte mår bra rent fysiskt (bortsett från det vanliga nyförlösta symptomen då alltså), så är ju sitsen en helt annan. Då tycker jag att barnen kan komma och hälsa på och sen åka till farmor, varesig dom vill eller inte. Det är bara att hävda att du fått en infektion och inte mår bra och pappan behövs för att hjälpa dig och bebisen.
I en sån situation så skulle jag kunna tänka mig att lämna bort mina egna barn också... det är inget konstigt.
När jag svarade första gången, så trodde jag att omständigheterna var som de brukar vara efter en någolunda normal förlossning. Men inträffar det saker, så kan ju även bioföräldrar behöva lämna bort äldre syskon!
Så jag skulle ta dit barnen på besök över dagen eller något och sen lämnat dom till farmor!
By Julia+Sanna+snitt3/9 in forum _0601 Januaribarn
Svar: 9
Senaste inlägg: 2006-01-23, 11:44
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
