Ensam hemma

[Smyger ibland]

En lite moralisk fråga - osäker på om detta är rätt forum men peka om mig annars...

Jag bor i hus (i ett väldigt lugnt område) och har barnen varannan vecka. De är relativt stora (10 och 12) och klarar sig ganska bra på egen hand tex när de är lediga från skolan. De vet att de alltid kan ringa mig på mobben och jag tar mig alltid hem på max 10 minuter om det kniper.

Har på senare tid träffat en mycket trevlig tjej som jag spenderar en stor del av min "lediga" vecka tillsammans med. Barnen känner henne relativt väl så det handlar inte om något smusslande.

Tidvis har jag tagit en kvällspromenad med min tjej medan barnen ligger ska somna. Detta har de varit helt OK med - de kan som sagt ringa om det kniper. I realiteten somnar de alltid och sover hela natten utan problem.

Nu till det lilla dilemmat: Ett par gånger har dessa promenader gått lite överstyr - dvs vi har hamnat hemma hos henne (you fill in the blanks). Jag ser dock alltid till att vara hemma innan de ska vakna - tjejen stiger upp tidigt pga sitt jobb om det är vardag på på helgen är det ju knappast något problem. (Det händer även att hon sover över hos mig, men det är smidigare hos henne eftersom hon inte har några andra hemma normalt.)

Frågan är: Borde jag känna mer ångest för detta än jag gör? Jag undviker helst att tala om att jag inte är hemma medan de sover eftersom det skulle göra dem oroliga i vad jag anser vara "onödan".

[anonymt namn]

skulle bli livrädd om jag var dina barn och vaknade på natten.
Tror man att mamma/pappa ska vara där så ska de väl vara det oxå?

Promenad är okej, tycker jag, men sen blir det ju taskigt.
Tänk om nåt skulle hända?
Tänk om det skulle börja brinna...
nä fy sjutton jag skulle inte våga lämna mina barn.

Ditt val så klart, men du undrade!

[Anonym ikväll]

Jag tycker att det är hemskt oansvarigt att låta barn på 10 och 12 år sova ensamma hemma hela natten. Det är i mina öron INTE okej alls!! Tänk om något händer? det kan bli inbrott, börja brinna, någon blir sjuk el vad som helst.

Vet deras mamma om att de sover ensamma ända till morgonen? Jag hade personligen blivit jätteledsen och besviken om min exman gjort såhär. Våra barn är nästan precis som dina i ålder.

Min mamma har genom sitt arbete varit i kontakt med en kvinna som lämnade sina barn hemma och gick ut och dansade (många år sedan nu) Huset brann ner och alla barnen brann inne. Hur tror du hon mår idag?

Nej, skärpning tycker jag.

Alla par som har barn får försöka ha sex lite tyst när barnen somnat i stängt rum, det är inte speciellt svårt.

[Smyger ibland]

Jag tycker att det är hemskt oansvarigt att låta barn på 10 och 12 år sova ensamma hemma hela natten. Det är i mina öron INTE okej alls!! Tänk om något händer? det kan bli inbrott, börja brinna, någon blir sjuk el vad som helst. .

Kan du förklara varför risken skulle vara större under natten än under dagen? Visst kan något hända, det kan det ALLTID göra, oavsett var jag är. Tilläggas ska att det hittills enbart inträffat för (nästan) HELA natten en gång. Övriga ggr (2 st) har jag i stället gått hem direkt - dvs de var ensamma bara så länge som en lite längre promenad (vilket du tyckte var ok) hade tagit.

[Ulle+3]

Att utnyttja ett förtroende är ju aldrig bra. Barnen känner sig trygga med att du kommer hem efter promenaden och "låter" dig alltså gå iväg, förvissade om att du tänker dyka upp igen om en stund som du sagt.
Eftersom du tror de skulle bli oroade och därmed inte talar om det för dem inser du ju själv att det inte är okej för barnen att du inte kommer hem.

Barn som är 10 och 12 år kan klara allt möjligt, och om de klarar att vara ensamma över natten kan bara du, deras mamma och barnen själva komma fram till, men att lura dem är fult och oansvarigt och därigenom utsätter du dem för risker de inte är medvetna om och inte förberedda på att ta.
Skitdåligt!

[Anonym idag också]

Jag skrevinte att jag tyckte att det var okej utan det var föregående person men visst tycker jag att en promenad kan vara okej om barnen är vakna.

Du förstår inte varför risken är större på natten än på dagen??? Om stora barn är inne i huset och det tex råkar börja brinna kan de ju åtminstone springa ut. HALLÅ!!! Lite svårt om man sover och röken sprider sig i kåken.

Spelar ingen roll hur ofta det hänt. Jag tycker att en vuxen ska vara hemma när barnen sover. Punkt slut.

De kan också drömma en mardröm el få magsjuka och om du heller inget sagt är det ju katastrof att ingen är hemma mitt i natten.

Tänker inte försvara min åsikt mer, tycker att du är oansvarig.

[Anonym nu igen]

Mkt bra nyckelmening: "Eftersom du tror de skulle bli oroade och därmed inte talar om det för dem inser du ju själv att det inte är okej för barnen att du inte kommer hem."

[anonymt namn]

är risken större på natten! De SOVER ju då!!

[Sazoo]

Sov hemma.

Ta med tjejen hem och ha sex så tyst som det behövs för att inte störa. Så lever de flesta i par och så pass får man anpassa sig. Det gäller ju bara varannan vecka som ni behöver hålla mun eventuellt något.

Är ni så betuttade i varandra att du inte kommer hem till dina barn över natten, så är det kanske dags att berätta för barnen om era planer på att fortsätta umgås och att ni kommer att sova ihop.

[Malinau]

Håller med de andra. Du sviker dina barns förtroende och du utsätter dem för risker. Man kan väl tillägga att du i praktiken överlåter ansvaret för tioåringen på tolvåringen hela eller delar av natten.

Kan du inte hålla dig till umgänge med damen varannan vecka och låta dina barn få det rimliga utrymme och ansvarstagande från dig som man kan kräva, så bör du fundera över dina prioriteringar.

Vad tycker barnens mor om detta? Jag vet att om mitt ex gjort något sådant hade barnet inte varit hos honom mer varannan vecka. Då hade jag bett honom höra av sig när han svärmat färdigt och/eller kunnat ta ansvar för barnen i första hand.

[Bea.A]

Jag tycker att det är oansvarigt, dels är barnen mer sårbara när de sover än när de är vakna. Dels kan de blir otroligt rädda om de vaknar och du inte är hemma som du lovat. De mister då sin tillit till det du säger och lovar. Tycker som flera andra här att det är bättre att ta med tjejen hem till dig istället för att lura dina barn och ljuga om när du kommer hem. Eller avstå från fysiska möten nattetid när du har barnen - ni kanske kan ha telefonsex istället ;-)

[Ziggy]

Likt alla svar ovan så instämmer jag. Det är för mig helt främmande att göra som du gör. För MIG skulle det inte vara ok.

Om dom av någon anledning skulle vakna eller om något skulle hända så har dom självklart behov av att få tag i dig och för det behöver dom veta VAR du är. Helst hemma m.a.o.

Då måste det ju i så fall vara bättre att du tar med dig damen hem till dig.

Jag ser den "logiska" argumentationen runt detta ungefär på följande enkla sätt:

1) Om du och damen är hemma hos dig:
+ Du finns på plats om barnen behöver dig under natten.
- Du oroar dig för risken att barnen vaknar medans ni håller på med "vuxenaktiviteter".

2) Om du och damen är hemma hos henne.
+ Du behöver inte oroa dig för att barnen vaknar när ni håller på med "vuxenaktiviteter"
- Om barnen skulle vakna och behöva dig så är det ett stoooooooort IG att du inte finns där för dom.

Du verkar just nu välja alternativ 2 och motivera valet med att "barnen vaknar ändå inte så då är det ingen skada skedd med att jag inte är hemma"......"det man inte vet om behöver man inte ha något ont utav"....typ.
Men samtidigt.....om det är motivet så borde du ju lika gärna kunna välja alternativ 1. Det är ju ändå ingen risk att barnen vaknar på natten, eller?.
Eller så är det risk att dom vaknar trots allt.......och då ska du m.a.o se till att hålla dig hemma enligt min mening!

[Smyger ibland]

Du förstår inte varför risken är större på natten än på dagen??? Om stora barn är inne i huset och det tex råkar börja brinna kan de ju åtminstone springa ut. HALLÅ!!! Lite svårt om man sover och röken sprider sig i kåken.

Brandvarnaren sitter i taket mellan barnens rum. Min personliga bedömning är att risken för spontan brand när alla sover i huset (vi har inga husdjur) rimligen är lägre än när någon är aktiv.

Båda barnen har kortnummer till mig på sina mobbar plus på telefonerna i huset. De vet om att jag tidvis tar längre promenader med min tjej om kvällarna och dessa går längre bort än tjejens hus. Därför har jag lite svårt att se hur det kan vara värre rent praktiskt. Det är mer den moraliska delen jag funderar över.

Tänker inte försvara min åsikt mer, tycker att du är oansvarig.

Tack, jag kan se din poäng även om jag inte riktigt håller med. Det var väl ungeför vad jag misstänkte.

[Smyger ibland]

Jag ser den "logiska" argumentationen runt detta ungefär på följande enkla sätt:

1) Om du och damen är hemma hos dig:
+ Du finns på plats om barnen behöver dig under natten.
- Du oroar dig för risken att barnen vaknar medans ni håller på med "vuxenaktiviteter".

2) Om du och damen är hemma hos henne.
+ Du behöver inte oroa dig för att barnen vaknar när ni håller på med "vuxenaktiviteter"
- Om barnen skulle vakna och behöva dig så är det ett stoooooooort IG att du inte finns där för dom.

Du verkar just nu välja alternativ 2 och motivera valet med att "barnen vaknar ändå inte så då är det ingen skada skedd med att jag inte är hemma"......"det man inte vet om behöver man inte ha något ont utav"....typ.
Men samtidigt.....om det är motivet så borde du ju lika gärna kunna välja alternativ 1. Det är ju ändå ingen risk att barnen vaknar på natten, eller?.
Eller så är det risk att dom vaknar trots allt.......och då ska du m.a.o se till att hålla dig hemma enligt min mening!

Ditt resonemang stämmer på många punkter ganska väl med mina tankar utom på en punkt: Risken för uppvaknande är naturligtvis kopplad till aktiviteter i huset - därav är risken i alternativ 2 givetvis mindre. Visst kan man försöka vara tystare. Du skulle kunna se det så här: om du bor ganska isolerat men har tillgång till två närliggande hus, skulle du då inte utnyttja detta faktum genom att låta barnen sova ostört i det ena medan du bullrar lite i det andra? Tycker du kanske även att en elektronisk barnvakt (som gör att du kan lyssna på barnen från rummet bredvid) är dålig idé? Om inte - var går gränsen? Jag kan tex även titta på mina barn i webcam som automatiskt kan ta en bild och signallera till mig när de rör på sig (eller annan signififikant förändring i rummet, tex rök/brand). Är det fel?

[Ziggy]

Det finns alltid en massa "if's and but's".
Självklart känner jag inte till beskaffenheten på rummens placering, ljudisolering samt volymnivån på dig och damen under mer ljudproducerande aktiviteter nattetid. Det vet du bara själv och det är också bara du som kan bestämma vad dom är rätt beslut för dig.
Men jag tolkar din fråga som att du ändå vill ha andras funderingar och synpunkter att "bolla" med.
Och då är mitt svar: Nej.....JAG skulle inte vara borta under natten, utan i så fall istället välja att vara hemma med eller utan dam och att försöka anpassa ljudnivån på mina aktiviteter utifrån detta faktum.

Visst om du anser att du kan lubba hem på någon minut och dessutom ha ständig passning på elektroniska larm och webcam's när ni tex. gymnasticerar eller sover hos damen så kan väl det vara en alternativ lösning......vad vet jag?

Återigen....det är HELT upp till dig. Jag ger dig bara hur JAG ser på det och hur JAG skulle välja att göra!

[Jämställd pappa]

Förvånas litet över svaren. Vad gäller frågan om att sticka iväg och inte sova hemma utan att barnen är informerade om det så delar jag allas uppfattning att det är att betrakta som ett sviket förtroende.

Att lämna barnen hemma under en promenad när de är 10 och 12 år tycker jag är helt okej. Har två barn som är just 10 och 12 år (snart 11 och 13). De är hemma ensamma på dagarna och även på kvällarna ibland. Ibland vaknar de efter att jag har gått iväg på morgonen. Exvis då jag har möten utanför den stad vi bor i - inom Sverige men det kan likväl vara i London, Köpenhamn eller någon annan plats i norra europa.

Det har även hänt att barnen har sovit ensamna hemma utan att det har varit något problem. De vill inte ha någon barnvakt och jag vet att de fixar det. Dessutom finns det backup runt om kring som kan rycka in. Barnens mamma bor inte långt ifrån oss och man kan tycka att då kunde de sova hos henne men de vill inte det.

Just nu har vi en situation där den yngsta just valt att bo med mamma (jag har semester men vi är istan för att jag har möten och mamma kom vägen förbi och så ville hon hänga med mamma (de har ju inte umgåtts på tre veckor så det är ju fullt förståligt). I helgen skall jag åka bort på lördagen (åker tidigt på morgonen och är åter sent på kvällen) sonen har erbjudits att bo hos mamma men har förklarat att han inte vill det. Han bor här nu.

Man kan antingen då som jag säga att visst du får välja själv jag har mobilen på och du kan ringa om det är något samt ge honom instruktion vad som gäller rörande mat etc. samtidigt som man erbjuder honom att kvista över till mamma.

Hans mor som inget hellre vill än att han kommer hem till henne säger du måste komma hem till mig samtidigt som hon ifrågasätter om han klarar av att vara ensam. Vad skall du laga för mat, vågar du somna själv etc. ?

Jag vet inte men i min värld så är det helt ok för en 12 vädligt snart 13 åring att vara ensam en hel dag och även en natt om så är fallet även tillsammans med sin 10 åriga lillasyster.

[Anonym idag också]

Jag tycker att inte att det är okej i något perspektiv. punkt. Varför frågar du andra om du ändå själv tycker att det är okej?? Fråga barnens mamma vad hon tycker om ditt beteende. El barnen själva.

[Smyger ibland]

Hoppsan - så gick det med den anonymiteten... Var är "Ångra"-knappen?

[Ziggy]

Tryck på "abuse-triangeln" längst ner till höger på ditt inlägg och be redax radera det med anledning av att du vill vara anonym.

[Blue/Benji]

Är du sann och på riktigt! Svarar utifrån de inlägg du gjort förutom trådstarten.


Kan tala om för dig att jag har ett x som varit och är som du. Barnen prioriteras inte. Barnens pappa lät och ev fortfarande, låter vår dotter på 9 bada i en sjö 2 km hemifrån x:ets hem. Jag talade om min stora oro för dotterns pappa, på ett samarbetssamtal, och socpersonalen höll med mig till 100%. Av X fick jag till svar ett nollställt ansikte, + svaret: -Men hon har ju mobil med sig. Jag tappar ansiktet totalt inför svar som mitt eget x, + ditt tänk kring dina barn. Om min dotter drunknar, gör fan inte mobilen ngn nytta, ej heller för dina barn när de brinner. Brandlarm, ja va då? Livboj, ja va då? Risken finns att brandlarmet ej väcker. RIsken finns att livbojen inte når fram. Mitt x menade att andra vuxna fanns på sjöstranden. Ja, men de håller inte koll på andras barn. Det ska vårdnadshavaren göra.

Agera som den förälder som ser sina barn som det värdefullaste som ´finns. Ett knull kan du ta nästan när som helst när du och din vän träffas, så prio dina barn när du har dem. Du får hålla dig - för precis som du ibland drabbas av kissnödighet, så inte fan pissar du på dig omedelbart,