Ge mig era bästa tips,
Autismspektrum
  1. Medlem sedan
    Nov 2000
    #1

    Ge mig era bästa tips,

    på hur ni gör för att förändra dåliga/icke önskvärda beteenden! Jag känner att jag kört fast lite. Sonen har hunnit bli 12-år och har kommit in i puberteten, och det som funkat tidigare funkar inte längre. Behöver lite nya ideer!
  2. 1
    Ge mig era bästa tips, på hur ni gör för att förändra dåliga/icke önskvärda beteenden! Jag känner att jag kört fast lite. Sonen har hunnit bli 12-år och har kommit in i puberteten, och det som funkat tidigare funkar inte längre. Behöver lite nya ideer!
  3. Medlem sedan
    May 2006
    #2
    Väntar nyfiket på att du ska få svar. Jag har också en 12-årig son som börjar att komma in i puberteten :-(
  4. 2
    Väntar nyfiket på att du ska få svar. Jag har också en 12-årig son som börjar att komma in i puberteten :-(
  5. Medlem sedan
    Jan 2004
    #3
    Hålla för öronen och blunda...;-)

    Nja, jag har inge dundertips. De gamla vanliga, bara, som att berömma/belöna önskvärt beteende och ignorera icke önskvärt.

    Att försöka ta reeda på _vad_ som ligger bakom ett visst icke önskvärt beteende och ha det som utgångspunkt i hur man bemöter det.

    Förklara, gärna övertydligt, vad det är som gör ett visst beteender mindre önskvärt, om det nu finns misstanke om att han inte förstår att andra tycker att det är äckligt när han äter med händerna (eller vad det nu kan vara). Sociala berättelser kan vara ett bra sätt.

    Mitt tips är att du läser boken "Asperger Syndrom" av Tony Attwood, för i den finns en hel mängd goda råd. (Även om du redan läst den, har ju pojken förändrats de senaste åren, och det blir ett annat sätt man läser den på, beroende på vilka svårigheter som är aktuella...)
  6. 3
    Hålla för öronen och blunda...;-)

    Nja, jag har inge dundertips. De gamla vanliga, bara, som att berömma/belöna önskvärt beteende och ignorera icke önskvärt.

    Att försöka ta reeda på _vad_ som ligger bakom ett visst icke önskvärt beteende och ha det som utgångspunkt i hur man bemöter det.

    Förklara, gärna övertydligt, vad det är som gör ett visst beteender mindre önskvärt, om det nu finns misstanke om att han inte förstår att andra tycker att det är äckligt när han äter med händerna (eller vad det nu kan vara). Sociala berättelser kan vara ett bra sätt.

    Mitt tips är att du läser boken "Asperger Syndrom" av Tony Attwood, för i den finns en hel mängd goda råd. (Även om du redan läst den, har ju pojken förändrats de senaste åren, och det blir ett annat sätt man läser den på, beroende på vilka svårigheter som är aktuella...)
  7. Medlem sedan
    Nov 2000
    #4

    Jo,

    det är väl så jag försöker för det mesta. Men vissa saker är svåra, ex vis att han fiser världens brakare vid matbordet och sen säger ett ljudligt "aah" efteråt. DET är svårt! Alla tycker ju att det är äckligt. Har försökt ignorera men det är svårt att låtsas som ingenting. Eller att han måste ta på lillebrors axel när han går förbi. Det är nog mer ett tvång, men inte speciellt uppskattat. Eller att han MÅSTE smälla i badrumsdörren på ett speciellt sätt när han går på toa, det blir då ett brak som väcker alla i hela huset om det är natt/tidig morgon. Det är nog också mera ett tvång, för han kan inte låta bli.
  8. 4
    Jo, det är väl så jag försöker för det mesta. Men vissa saker är svåra, ex vis att han fiser världens brakare vid matbordet och sen säger ett ljudligt "aah" efteråt. DET är svårt! Alla tycker ju att det är äckligt. Har försökt ignorera men det är svårt att låtsas som ingenting. Eller att han måste ta på lillebrors axel när han går förbi. Det är nog mer ett tvång, men inte speciellt uppskattat. Eller att han MÅSTE smälla i badrumsdörren på ett speciellt sätt när han går på toa, det blir då ett brak som väcker alla i hela huset om det är natt/tidig morgon. Det är nog också mera ett tvång, för han kan inte låta bli.
  9. Medlem sedan
    Jan 2004
    #5
    Social berättelse för pruttandet. (Men det kanske inte alls hjälper... - däremot kanske det kan göra att han inte för över detta beteende och pruttar lika ogenerat utanför familjen?)

    Lillebrors axel: tror som du på tvång... Lite likt att Fabian snarast tvångsmässigt är på sin syster i alla möjliga sammanhang. Kanske blir det dessutom förstärkt av att lillebrors reaktion på det hela är väldigt förutsägbar? Om lillebror är så pass gammal att han kan styra sitt beteende, kanske han kan göra något åt det hela genom att reagera helt annorlunda:
    - Eh, stopp! Jag har en axel till, ta lite på den också! (eller något liknande) Om inte annat kan det få honom att "se" sitt eget beteende. Ofta gör man knasiga saker utan att riktigt "märka" det. Däremot hör man att alla andra tjatar på en...

    Kan också funka med att du börjar ta på 12-åringens axel så snart han går förbi... (Själv slutade jag att kräla på golvet först när min mamma själv la sig där, och jag _märkte_ hur knasigt det ser ut. Tre månaders tjat fick mig däremot inte att förstå hur beteendet uppfattas av andra)

    Badrumsdörren: En list som dämpar ljudet är säkert det mest effektiva. Känns också som något mer rituellt, än som något han gör för att provocera.
  10. 5
    Social berättelse för pruttandet. (Men det kanske inte alls hjälper... - däremot kanske det kan göra att han inte för över detta beteende och pruttar lika ogenerat utanför familjen?)

    Lillebrors axel: tror som du på tvång... Lite likt att Fabian snarast tvångsmässigt är på sin syster i alla möjliga sammanhang. Kanske blir det dessutom förstärkt av att lillebrors reaktion på det hela är väldigt förutsägbar? Om lillebror är så pass gammal att han kan styra sitt beteende, kanske han kan göra något åt det hela genom att reagera helt annorlunda:
    - Eh, stopp! Jag har en axel till, ta lite på den också! (eller något liknande) Om inte annat kan det få honom att "se" sitt eget beteende. Ofta gör man knasiga saker utan att riktigt "märka" det. Däremot hör man att alla andra tjatar på en...

    Kan också funka med att du börjar ta på 12-åringens axel så snart han går förbi... (Själv slutade jag att kräla på golvet först när min mamma själv la sig där, och jag _märkte_ hur knasigt det ser ut. Tre månaders tjat fick mig däremot inte att förstå hur beteendet uppfattas av andra)

    Badrumsdörren: En list som dämpar ljudet är säkert det mest effektiva. Känns också som något mer rituellt, än som något han gör för att provocera.
  11. Medlem sedan
    Jan 2003
    #6
    Jadu.. det där med brakaren känner jag igen. Precis så gör sonen, o dessutom är det ofta det första han gör på morgonen i köket- o sedan fnissar hans å att han skakar.. han är medveten om att det är fel men tycker det är oerhört kul.. tycker det är oerhört roligt. Tycker din son det också eller gör han det bara ändå?
  12. 6
    Jadu.. det där med brakaren känner jag igen. Precis så gör sonen, o dessutom är det ofta det första han gör på morgonen i köket- o sedan fnissar hans å att han skakar.. han är medveten om att det är fel men tycker det är oerhört kul.. tycker det är oerhört roligt. Tycker din son det också eller gör han det bara ändå?
  13. Medlem sedan
    Jan 2003
    #7
    Va, hur kunde jag skriva så.. oerhört kul o oerhört roligt.. är väl lite förvirrad idag. Det har varit en hemsk dag med mkt tjafs och jag är så ARG på sönerna. De satt uppe till 4 i morse o låg som döda sillar i sängarna i dag vid halv 1..men jag fick upp den yngre . sedan åkte jag på stan o då jag kom hem kl 15 så låg 17-åringen kvar, gick inte att få liv i. Hade köpt med mig hamburgare o strips från Mc Donalds men han klev ändå inte upp. Jag slängde till slut påsen på honom i sängen o gick därefter till hans dator o plockade loss några saker. Nu tycker ni som läser att jag är hemsk men jag står snart inte ut ..Är såå less på detta sjuka dataspelande hela nätterna.
  14. 7
    Va, hur kunde jag skriva så.. oerhört kul o oerhört roligt.. är väl lite förvirrad idag. Det har varit en hemsk dag med mkt tjafs och jag är så ARG på sönerna. De satt uppe till 4 i morse o låg som döda sillar i sängarna i dag vid halv 1..men jag fick upp den yngre . sedan åkte jag på stan o då jag kom hem kl 15 så låg 17-åringen kvar, gick inte att få liv i. Hade köpt med mig hamburgare o strips från Mc Donalds men han klev ändå inte upp. Jag slängde till slut påsen på honom i sängen o gick därefter till hans dator o plockade loss några saker. Nu tycker ni som läser att jag är hemsk men jag står snart inte ut ..Är såå less på detta sjuka dataspelande hela nätterna.
  15. Medlem sedan
    Nov 2000
    #8

    Jodå,

    nog tycker sonen det är oerhört kul allt. Och du, helt okej att tappa tålamodet som du gjorde, ibland behövs det för att andra ska förstå att man verkligen menar allvar!
  16. 8
    Jodå, nog tycker sonen det är oerhört kul allt. Och du, helt okej att tappa tålamodet som du gjorde, ibland behövs det för att andra ska förstå att man verkligen menar allvar!
  17. Medlem sedan
    Nov 2000
    #9

    Bra

    tips! Lillebror är 10 år, så han kan säkert tänka sig att säga något liknande som du föreslog. Pruttar gör sonen bara hemma, tack och lov, så det är nog mest bara att kämpa på med det. Hör väl kanske lite till åldern också, han har en 15-årig "normalstörd" kusin, som t o m spelat in pruttar på mobilen och skickat...
  18. 9
    Bra tips! Lillebror är 10 år, så han kan säkert tänka sig att säga något liknande som du föreslog. Pruttar gör sonen bara hemma, tack och lov, så det är nog mest bara att kämpa på med det. Hör väl kanske lite till åldern också, han har en 15-årig "normalstörd" kusin, som t o m spelat in pruttar på mobilen och skickat...
  19. Medlem sedan
    Jan 2003
    #10
    Hrmm.. ikväll sa sonen förvånat "vad var det med DIG idag då? Han hade inte nåt minne av att jag fösökt väcka honom flera ggr.. vi andra hade varit på stan som sagt o uträttat en massa inför skolstarten till veckan, , köpte skolväskor o gympakläder.O sedan gick vi på mcDonalds o åt. Köpte sedan hem till de tre som var kvar hemma. Känns bara så otacksamt att ALDRIG få ett uppskattande ord av sonen, han är ändå faktiskt snart 18 år. Men absolut inte som en 18-åring i mognaden såklart, man får väl inte glömma det.
  20. 10
    Hrmm.. ikväll sa sonen förvånat "vad var det med DIG idag då? Han hade inte nåt minne av att jag fösökt väcka honom flera ggr.. vi andra hade varit på stan som sagt o uträttat en massa inför skolstarten till veckan, , köpte skolväskor o gympakläder.O sedan gick vi på mcDonalds o åt. Köpte sedan hem till de tre som var kvar hemma. Känns bara så otacksamt att ALDRIG få ett uppskattande ord av sonen, han är ändå faktiskt snart 18 år. Men absolut inte som en 18-åring i mognaden såklart, man får väl inte glömma det.

Liknande trådar

  1. Era bästa tips?!
    By anonymt namn in forum Föräldraskap
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2008-01-22, 13:59
  2. Era bästa tips!
    By EllaNora in forum Ordet är fritt
    Svar: 23
    Senaste inlägg: 2007-06-19, 10:37
  3. Era bästa tips!
    By LottaL_ in forum Bebissnack
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2007-03-13, 12:11
  4. vad är ert bästa tips
    By Pugini in forum Ordet är fritt
    Svar: 17
    Senaste inlägg: 2007-02-25, 19:31
  5. bästa tips att ta med
    By Mizen_m_två in forum Resesnack
    Svar: 31
    Senaste inlägg: 2006-03-23, 18:47
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar