imorgon.
Jag arbetstränar och tycker att det går så bra!
Jag har mått så jättebra i två veckor, har haft ett stort leende på läpparna och verkligen haft det BRA!
Men ett telefonsamtal i torsdags gjorde så bubblan sprack.
Djurskyddsmyndigheten ska göra besök här på tisdag! Det är ett rutinbesök, och jag vet ju att mina hästar är i tip-top-skick och mår som små prinsar och prinsessor.
Men jag vet samtidigt att jag inte har den obligatoriska gödselplattan.
Så nu oroar jag mig, är så nervös och har ramlat ner flera pinnhål på "må-bra-stegen".
Orkar bara inte tänka tanken att jag ska släpa mig till jobb imorgon. Orkar bara inte.
Är det ynkligt av mig att stanna hemma? (Är ju fortfarande heltidssjukskriven, men arbetstränar 25%).
Don't worry - be happy!
1
Jag orkar inte åka till jobbet imorgon.
Jag arbetstränar och tycker att det går så bra!
Jag har mått så jättebra i två veckor, har haft ett stort leende på läpparna och verkligen haft det BRA!
Men ett telefonsamtal i torsdags gjorde så bubblan sprack.
Djurskyddsmyndigheten ska göra besök här på tisdag! Det är ett rutinbesök, och jag vet ju att mina hästar är i tip-top-skick och mår som små prinsar och prinsessor.
Men jag vet samtidigt att jag inte har den obligatoriska gödselplattan.
Så nu oroar jag mig, är så nervös och har ramlat ner flera pinnhål på "må-bra-stegen".
Orkar bara inte tänka tanken att jag ska släpa mig till jobb imorgon. Orkar bara inte.
Är det ynkligt av mig att stanna hemma? (Är ju fortfarande heltidssjukskriven, men arbetstränar 25%).
Om du ska arbetsträna ska du ju träna dig på att kunna gå till arbetet även när det tar emot. För det gör det för alla ibland. Att kunna jobba när man mår toppenbra, livet leker och allt känns perfekt är ingen match men att gå till jobbet även när man är låg är en utmaning. Därför tycker jag att du ska ta även detta som en del i din träning tillbaka till arbetslivet. Om du stannar hemma imorgon så har du vikt ner dig vid första motgång och då kommer du att vilja göra samma sak även nästa gång livet känns pyton. Men om du går till jobbet imorgon har du klättrat över ett hinder istället för falla vid det, då har du visat för dig själv att du _kan_ istället för att du _inte_ kan... Tänk på det, och lycka till.
2
Om du ska arbetsträna ska du ju träna dig på att kunna gå till arbetet även när det tar emot. För det gör det för alla ibland. Att kunna jobba när man mår toppenbra, livet leker och allt känns perfekt är ingen match men att gå till jobbet även när man är låg är en utmaning. Därför tycker jag att du ska ta även detta som en del i din träning tillbaka till arbetslivet. Om du stannar hemma imorgon så har du vikt ner dig vid första motgång och då kommer du att vilja göra samma sak även nästa gång livet känns pyton. Men om du går till jobbet imorgon har du klättrat över ett hinder istället för falla vid det, då har du visat för dig själv att du _kan_ istället för att du _inte_ kan... Tänk på det, och lycka till.
Det kanske istället handlar om att se till hur man mår, känna efter och inte pressa sig för att riskera att bli sjuk igen, eller riskera att falla tillbaka i fel och dåliga mönster? Allt beror väl på person och situation?
För mig, som skulle börja jobba 25% idag och har fått världens förkylning är det RÄTT att stanna hemma. Mitt gamla och dåliga beteende hade varit att gå till jobbet oavsett hur jag mådde, att inte bry sig om varken feber, (brist på) ork eller förkylning. Och det finns ingenting i ett sånt beteende som ska premieras som att jag _kan_, istället för att jag _inte_ kan. Jag vet vart den vägen bär, det har jag redan försökt.
Att som anonym säger att man ska öva sig i att gå till jobbet när det är motigt och om man inte gör det, "viker sig", ta det som intäkt för att man alltid kommer att stanna hemma när det bär emot tycker jag är helt befängt. Är man i en fas där man arbetstränar är man INTE frisk. Det finns en anledning till att man är sjukskriven och att man arbetstränar. För en frisk människa är det kanske en utmaning att gå till jobbet när man känner sig lite nedstämd, för oss som är utbrända handlar det om något annat. Du kan inte använda dig av de referensramar du har som frisk när du har en utbrändhetsproblematik, då gäller något annat.
Nä, ajilie! Känn efter hur DU mår, vad som är rätt för dig. Det kan vara så att du känner att det är bra för dig att jobba, men det kan också vara så att du behöver ta extra hand om dig idag och att det betyder att vila, ta det lugnt och inte pressa dig med jobb i den här situationen.
3
Eller så ska man inte! Det kanske istället handlar om att se till hur man mår, känna efter och inte pressa sig för att riskera att bli sjuk igen, eller riskera att falla tillbaka i fel och dåliga mönster? Allt beror väl på person och situation?
För mig, som skulle börja jobba 25% idag och har fått världens förkylning är det RÄTT att stanna hemma. Mitt gamla och dåliga beteende hade varit att gå till jobbet oavsett hur jag mådde, att inte bry sig om varken feber, (brist på) ork eller förkylning. Och det finns ingenting i ett sånt beteende som ska premieras som att jag _kan_, istället för att jag _inte_ kan. Jag vet vart den vägen bär, det har jag redan försökt.
Att som anonym säger att man ska öva sig i att gå till jobbet när det är motigt och om man inte gör det, "viker sig", ta det som intäkt för att man alltid kommer att stanna hemma när det bär emot tycker jag är helt befängt. Är man i en fas där man arbetstränar är man INTE frisk. Det finns en anledning till att man är sjukskriven och att man arbetstränar. För en frisk människa är det kanske en utmaning att gå till jobbet när man känner sig lite nedstämd, för oss som är utbrända handlar det om något annat. Du kan inte använda dig av de referensramar du har som frisk när du har en utbrändhetsproblematik, då gäller något annat.
Nä, ajilie! Känn efter hur DU mår, vad som är rätt för dig. Det kan vara så att du känner att det är bra för dig att jobba, men det kan också vara så att du behöver ta extra hand om dig idag och att det betyder att vila, ta det lugnt och inte pressa dig med jobb i den här situationen.
Jag har inte varit utbränd eller deprimerad, var bara inne av en slump o måste säga att ditt inlägg var bra mycket klokare än det som anonymt namn skrev. Vem tackar en för att man släpar sig iväg till jobbet fast man kanske inte mår så bra???Vad är det isåfall man ska bevisa för sig själv? Så funderar jag..
4
Jag har inte varit utbränd eller deprimerad, var bara inne av en slump o måste säga att ditt inlägg var bra mycket klokare än det som anonymt namn skrev. Vem tackar en för att man släpar sig iväg till jobbet fast man kanske inte mår så bra???Vad är det isåfall man ska bevisa för sig själv? Så funderar jag..
Genom att utsätta sig - til en början i liten dos - för det som känns motigt så lär man sig att hantera det. Undviker man det som känns motigt så lär man sig aldrig att hantera det. Enligt KBT.
6
Genom att utsätta sig - til en början i liten dos - för det som känns motigt så lär man sig att hantera det. Undviker man det som känns motigt så lär man sig aldrig att hantera det. Enligt KBT.
Jahadu, jag tror faktiskt det är olika från person till person och beroende på vad man är utbränd för och hur man mår, i vilken fas man är osv.
Men... som man frågar får man svar.
7
Jahadu, jag tror faktiskt det är olika från person till person och beroende på vad man är utbränd för och hur man mår, i vilken fas man är osv.
Men... som man frågar får man svar.
Hoppas du kryar på dig, och vad bra att Du är hemma!
Jag ringde till jobb imorse och sjukanmälde mig. Läste tidningen, tog en kopp kaffe till och kände att stressen och pressen liksom rann bort. Så jag gjorde mig iordning och åkte till jobb. Iallafall.
Jag kom ½ timme "försent", överraskade alla att jag dök upp. Tog en kopp kaffe till på jobbet, snackade lite allmänt med några goda kollegor, och åkte hem igen i vanlig tid. Kände mig nöjd med mig själv!
Inte för att jag pressat mig till jobb till varje pris, utan för att jag insåg att _jag_ skulle må bättre av att åka dit och förströ tankarna lite.
8
Hoppas du kryar på dig, och vad bra att Du är hemma!
Jag ringde till jobb imorse och sjukanmälde mig. Läste tidningen, tog en kopp kaffe till och kände att stressen och pressen liksom rann bort. Så jag gjorde mig iordning och åkte till jobb. Iallafall.
Jag kom ½ timme "försent", överraskade alla att jag dök upp. Tog en kopp kaffe till på jobbet, snackade lite allmänt med några goda kollegor, och åkte hem igen i vanlig tid. Kände mig nöjd med mig själv!
Inte för att jag pressat mig till jobb till varje pris, utan för att jag insåg att _jag_ skulle må bättre av att åka dit och förströ tankarna lite.
Först hade jag önskat att du inte varit anonym utan kunnat stå för det du skriver med ditt vanliga nick, både till mig och till ajilie, men det kan du ju råda bot på i ett svar framöver.
Och för att svara på din fråga så har jag mer än hört talas om KBT.
Och sen passar jag på att fråga om du har _egen_ personlig erfarenhet av utmattningsdepression/utbrändhet? (inte släkt, vänner eller andra närstående, utan _egen_ depression/utmattning).
9
Ja, du "anonym" Först hade jag önskat att du inte varit anonym utan kunnat stå för det du skriver med ditt vanliga nick, både till mig och till ajilie, men det kan du ju råda bot på i ett svar framöver.
Och för att svara på din fråga så har jag mer än hört talas om KBT.
Och sen passar jag på att fråga om du har _egen_ personlig erfarenhet av utmattningsdepression/utbrändhet? (inte släkt, vänner eller andra närstående, utan _egen_ depression/utmattning).
Jag tycker att man bör ha en stor portion ödmjukhet och inte komma med några pekpinnar om man ska våga sig på att råda i den här typen av situation.
10
Tack! Jag tycker att man bör ha en stor portion ödmjukhet och inte komma med några pekpinnar om man ska våga sig på att råda i den här typen av situation.
Se, du lyssnade på dig själv (ringde jobbet och sjukanmälde), tog hand om dig själv (läste tidningen och tog en extra kopp kaffe) och så löste sig den akuta stressen på ett bra sätt och du kunde gå till jobbet. Du gjorde ju det på ett alldeles utomordentligt sätt!
Känn dig stolt över dig själv, inte för att du pressade dig till jobbet, utan för att du lyssnade på dig själv och tog hand om dig och gjorde rätt – för dig – i den här situationen! Grattis!
Hoppas att det går bra med "inspektionen" imorgon, det gör det säkert! (Och jag, jag har legat på soffan och tagit hand om mig så gott jag har kunnat idag. Febern har börjat släppa och nu är målet att kunna komma till jobbet på onsdag. Och _det_ ser jag fram emot!)
11
Du gjorde det som var bäst Se, du lyssnade på dig själv (ringde jobbet och sjukanmälde), tog hand om dig själv (läste tidningen och tog en extra kopp kaffe) och så löste sig den akuta stressen på ett bra sätt och du kunde gå till jobbet. Du gjorde ju det på ett alldeles utomordentligt sätt!
Känn dig stolt över dig själv, inte för att du pressade dig till jobbet, utan för att du lyssnade på dig själv och tog hand om dig och gjorde rätt – för dig – i den här situationen! Grattis!
Hoppas att det går bra med "inspektionen" imorgon, det gör det säkert! (Och jag, jag har legat på soffan och tagit hand om mig så gott jag har kunnat idag. Febern har börjat släppa och nu är målet att kunna komma till jobbet på onsdag. Och _det_ ser jag fram emot!)
Ja jag har egen personlig erfarenhet av utmattningsdepression. Utbrändhet är ett uttryck man egentligen inte ska använda sig av *tips*. Jag har klarat av min utmattningsdepression utan att behöva sjukskriva mig, och jag har varit hjälpt av just KBT. KBT är en behandlingsform som kommer mer och mer när det gäller utmattningsdepression.
12
Ja jag har egen personlig erfarenhet av utmattningsdepression. Utbrändhet är ett uttryck man egentligen inte ska använda sig av *tips*. Jag har klarat av min utmattningsdepression utan att behöva sjukskriva mig, och jag har varit hjälpt av just KBT. KBT är en behandlingsform som kommer mer och mer när det gäller utmattningsdepression.
Vad skönt det måste ha varit att ha hunnit dra ner på takten i tid så att du inte behövde vara sjukskriven Det stödjer min tes att om man hinner fånga problemet innan man landat totalt i väggen, innan man är där att man inte kan ta sig ur sängen, innan arbetsgivaren ber en att gå hem för att man är farlig på jobbet, så är återhämtningen inte lika lång och krävande.
Jag önskar att jag hade sett tecknen då du gjorde det. Men, tyvärr förstod jag inte vart det var på väg. Och det verkar jag dela med många.
Men, varför vågar du inte stå för det du skriver med eget nick?
13
Grattis! =) Vad skönt det måste ha varit att ha hunnit dra ner på takten i tid så att du inte behövde vara sjukskriven Det stödjer min tes att om man hinner fånga problemet innan man landat totalt i väggen, innan man är där att man inte kan ta sig ur sängen, innan arbetsgivaren ber en att gå hem för att man är farlig på jobbet, så är återhämtningen inte lika lång och krävande.
Jag önskar att jag hade sett tecknen då du gjorde det. Men, tyvärr förstod jag inte vart det var på väg. Och det verkar jag dela med många.
Men, varför vågar du inte stå för det du skriver med eget nick?
Vid närmare eftertanke friserade jag sanningen lite. Jag var faktiskt heltidssjukskriven i två veckor och deltidssjukskriven i fyra. Vet inte varför jag glömde bort det men det är så länge sen nu och jag har glömt (förträngt) det mesta kring den första tiden.
Återhämtningen beror också på hur man själv väljer att hantera det. Jag valde att inte vara sjukskriven mer fast jag var erbjuden sjukskrivning och arbetsgivaren försökte övertala mig. Men jag kände att det inte var rätt väg att gå eftersom jag var medveten om att mina stressproblem berodde minst lika mycket på situationen hemma som på jobbet. När jag läser inlägg som ovan där stressmomenten ligger på hemmaplan så förstår jag ärligt talat inte varför man ska sjukskriva sig från jobbet. På vilket sätt förbättrar det tillfrisknandet?
Jag mådde väldigt dåligt psykiskt av att få diagnosen. Det kändes som jag hade fått underkänt i examen "Livet". Man kan ju vara bra eller mindre bra på olika delar i livet, t ex mer eller mindre teknisk, bra på språk osv men det kändes som att jag fått domen att jag var dålig överlag på att leva och få ihop mitt liv... Jag har alltid varit "en duktig flicka" (det är väl såna som blir "utbrända"?) och det var väldigt jobbigt att känna mig misslyckad. Därför var det viktigt för mig att få tillbaka mitt självförtroende genom att känna att jag klarade av saker och där är KBT väldigt bra just för att man hela tiden klarar av fler och fler saker - även om det till en början är småsaker! - vilket ökar självförtroendet. Därför rekommenderar jag varmt KBT.
Jag är anonym därför att mycket få känner till det här om mig och så vill jag att det ska förbli...
14
Vid närmare eftertanke friserade jag sanningen lite. Jag var faktiskt heltidssjukskriven i två veckor och deltidssjukskriven i fyra. Vet inte varför jag glömde bort det men det är så länge sen nu och jag har glömt (förträngt) det mesta kring den första tiden.
Återhämtningen beror också på hur man själv väljer att hantera det. Jag valde att inte vara sjukskriven mer fast jag var erbjuden sjukskrivning och arbetsgivaren försökte övertala mig. Men jag kände att det inte var rätt väg att gå eftersom jag var medveten om att mina stressproblem berodde minst lika mycket på situationen hemma som på jobbet. När jag läser inlägg som ovan där stressmomenten ligger på hemmaplan så förstår jag ärligt talat inte varför man ska sjukskriva sig från jobbet. På vilket sätt förbättrar det tillfrisknandet?
Jag mådde väldigt dåligt psykiskt av att få diagnosen. Det kändes som jag hade fått underkänt i examen "Livet". Man kan ju vara bra eller mindre bra på olika delar i livet, t ex mer eller mindre teknisk, bra på språk osv men det kändes som att jag fått domen att jag var dålig överlag på att leva och få ihop mitt liv... Jag har alltid varit "en duktig flicka" (det är väl såna som blir "utbrända"?) och det var väldigt jobbigt att känna mig misslyckad. Därför var det viktigt för mig att få tillbaka mitt självförtroende genom att känna att jag klarade av saker och där är KBT väldigt bra just för att man hela tiden klarar av fler och fler saker - även om det till en början är småsaker! - vilket ökar självförtroendet. Därför rekommenderar jag varmt KBT.
Jag är anonym därför att mycket få känner till det här om mig och så vill jag att det ska förbli...
Jag är fortfarande vrålförkyld och har helt enkelt bestämt mig för att vara hemma imorgon också. Ingenting blir bättre av att jag pressar mig när jag inte är frisk, tvärtom. För andra gången i mitt liv och andra gången på en vecka, klarade jag av att ringa jobbet och säga att jag är sjuk och hemma, utan dåligt samvete och det är för mig en enorm framgång!
Jag kommer att börja jobba på riktigt, 25%. Den där "nya" regeln som säger att man inte får mer än tre månaders arbetsträning fungerar ju dåligt med vår diagnos, men tillämpas stenhårt här hos oss. Och jag använde fem veckor av de tre månaderna när jag försökte komma igång i vintras och vill "spara" de andra till när jag ska upp från 25% till 50% och sen från 50% till 75%. Och sen känner jag att jag är piggare nu än i vintras och hoppas att jag ska klara av att börja med 25% direkt.
Jag vet också att det sociala gav massor för mig i vintras och jag tror säkert att det blir likadant den här gången. Jag ser fram emot att kunna vara på jobbet!
Och det är så roligt att läsa att det fungerar för dig på jobbet och att du inte blir sämre! *glad*
17
Skönt att höra att det gick bra!
Jag är fortfarande vrålförkyld och har helt enkelt bestämt mig för att vara hemma imorgon också. Ingenting blir bättre av att jag pressar mig när jag inte är frisk, tvärtom. För andra gången i mitt liv och andra gången på en vecka, klarade jag av att ringa jobbet och säga att jag är sjuk och hemma, utan dåligt samvete och det är för mig en enorm framgång!
Jag kommer att börja jobba på riktigt, 25%. Den där "nya" regeln som säger att man inte får mer än tre månaders arbetsträning fungerar ju dåligt med vår diagnos, men tillämpas stenhårt här hos oss. Och jag använde fem veckor av de tre månaderna när jag försökte komma igång i vintras och vill "spara" de andra till när jag ska upp från 25% till 50% och sen från 50% till 75%. Och sen känner jag att jag är piggare nu än i vintras och hoppas att jag ska klara av att börja med 25% direkt.
Jag vet också att det sociala gav massor för mig i vintras och jag tror säkert att det blir likadant den här gången. Jag ser fram emot att kunna vara på jobbet!
Och det är så roligt att läsa att det fungerar för dig på jobbet och att du inte blir sämre! *glad*
Så trist att du fått en så enveten basilusk!
Men strongt av dig att hålla dig hemma, jag tror inte heller att det är bra att "ta ut sig", utan det är bättre att vara på topp när man ska ta steget tillbaka till livet/arbetslivet.
Alltså den där tremånaders-regeln är inget jag hört något om alls! Jag arbetstränade ett par månader strax före jul, och nu har jag två månaders arbetsträning igen. Efter dessa 25% är det tänkt att jag ska arbeta 25% och arbetsträna 25% några månader till....
Vad trist att visa fk-kontor följer regler till punkt och pricka istället för att se till individen (tyvärr såååå vanligt i samhället idag).
20
Så trist att du fått en så enveten basilusk!
Men strongt av dig att hålla dig hemma, jag tror inte heller att det är bra att "ta ut sig", utan det är bättre att vara på topp när man ska ta steget tillbaka till livet/arbetslivet.
Alltså den där tremånaders-regeln är inget jag hört något om alls! Jag arbetstränade ett par månader strax före jul, och nu har jag två månaders arbetsträning igen. Efter dessa 25% är det tänkt att jag ska arbeta 25% och arbetsträna 25% några månader till....
Vad trist att visa fk-kontor följer regler till punkt och pricka istället för att se till individen (tyvärr såååå vanligt i samhället idag).
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
