OK,att svara annan än Ellen är svårt, men dessa ständiga påhopp som jag känner igen som andra får här på sidan, från mig och även andra, så visst måste man tåla lite kritik när det så uppenbart är en besviken skribent som skriver....smart va....pekade inte ut en mamma eller pappa på sidan.....ja ni har det nog svårt att hantera mig.......men jag och min familj lyser av glädje för våra 4 dagar som vi kämpat oss till, men det har varit en otrevlig utredning som vänt ut och in på våra liv samt andras liv i våran vänskapskrets som kollats pga. av mammans och hennes mors fobier och hysteriska kamp att inte låta mig träffa min dotter, men man kan ställa frågan till er, Var det värt det ? Svaret är JAAAAAAAAAAAAAAA.....Ge inte upp...............Leffe.
21
OK,att svara annan än Ellen är svårt, men dessa ständiga påhopp som jag känner igen som andra får här på sidan, från mig och även andra, så visst måste man tåla lite kritik när det så uppenbart är en besviken skribent som skriver....smart va....pekade inte ut en mamma eller pappa på sidan.....ja ni har det nog svårt att hantera mig.......men jag och min familj lyser av glädje för våra 4 dagar som vi kämpat oss till, men det har varit en otrevlig utredning som vänt ut och in på våra liv samt andras liv i våran vänskapskrets som kollats pga. av mammans och hennes mors fobier och hysteriska kamp att inte låta mig träffa min dotter, men man kan ställa frågan till er, Var det värt det ? Svaret är JAAAAAAAAAAAAAAA.....Ge inte upp...............Leffe.
Läs det svar jag gav till dig så förstår du nog det tent logiska resonemanget över vad det var för "fel" du begick!
Om du inte gör det så får du återkomma så kan jag kanske förtydliga det ännu mer för dig!
22
Läs det svar jag gav till dig så förstår du nog det tent logiska resonemanget över vad det var för "fel" du begick!
Om du inte gör det så får du återkomma så kan jag kanske förtydliga det ännu mer för dig!
Fy vad ledsen jag blir av ditt påhopp.
JAG har inte stängt honom ute - han har valt det själv.
Hur kan du ens dra en sån slutsats?
Har du nån aning om hur det känns att ha ett barn som den andra föräldern inte vill veta av?
24
Fy vad ledsen jag blir av ditt påhopp.
JAG har inte stängt honom ute - han har valt det själv.
Hur kan du ens dra en sån slutsats?
Har du nån aning om hur det känns att ha ett barn som den andra föräldern inte vill veta av?
Pappan har valt att inte vara pappa till vår dotter.
Hon var inte planerad, men jag valde att behålla henne mot hans vilja.
Känns tungt ibland...
Beundrar dej att du orkat själv så länge!
26
Pappan har valt att inte vara pappa till vår dotter.
Hon var inte planerad, men jag valde att behålla henne mot hans vilja.
Känns tungt ibland...
Beundrar dej att du orkat själv så länge!
du kommer alltid att ha ett behov av att skydda ditt barn från insikten. Men det hjälper inte.. nånstans kommer vetskapen ifatt. Med lite tur har den andra föräldern insett detsamma då så h'n finns tillgänglig DÅ *håller tumme*
Bara måste...... allt....
29
Näpp du kommer alltid att ha ett behov av att skydda ditt barn från insikten. Men det hjälper inte.. nånstans kommer vetskapen ifatt. Med lite tur har den andra föräldern insett detsamma då så h'n finns tillgänglig DÅ *håller tumme*
gjort mental abort..han har valt bort ett barn han inte ville ha..det kan vara svårt att förstå hur man tänker då men det kan ju vara så "enkelt" att han var inte redo att vara en pappa o då kanske det är bättre för barnet att han håller sig borta..jag vet inte vad som är bäst..en närvarande skitförälder eller en frånvarande..men jag förstår att det är tungt..det du kan göra är att göra pappan närvarande i alla fall..prata om honom (några bra sidor har han väl ändå?)..visa bilder ..o ta frågorna när de väl kommer..svara på det du kan utan att lägga in din åsikt om honom..det du inte kan svara på säger du som det är..att du inte vet..att en dag så kommer dottern kunna fråga pappan själv..
både du o jag orkar.. det gör man..nu var visserligen min son o töserna planerade men slutresultatet blir ju detsamma..vi har barn som vi vill ge allt o lite till..även en närvarande pappa..men ibland blir livet inte alltid som man tänkt men kan bli bra ändå..
lycka till med dottern o ha det bra..
******************************
Inte helt galen...bara lite udda..
When all was done and said, more was said than done.
32
så pappan har.. gjort mental abort..han har valt bort ett barn han inte ville ha..det kan vara svårt att förstå hur man tänker då men det kan ju vara så "enkelt" att han var inte redo att vara en pappa o då kanske det är bättre för barnet att han håller sig borta..jag vet inte vad som är bäst..en närvarande skitförälder eller en frånvarande..men jag förstår att det är tungt..det du kan göra är att göra pappan närvarande i alla fall..prata om honom (några bra sidor har han väl ändå?)..visa bilder ..o ta frågorna när de väl kommer..svara på det du kan utan att lägga in din åsikt om honom..det du inte kan svara på säger du som det är..att du inte vet..att en dag så kommer dottern kunna fråga pappan själv..
både du o jag orkar.. det gör man..nu var visserligen min son o töserna planerade men slutresultatet blir ju detsamma..vi har barn som vi vill ge allt o lite till..även en närvarande pappa..men ibland blir livet inte alltid som man tänkt men kan bli bra ändå..
Jag förstår och har respekt för den sorg du känner.
Samtidigt så kanske du bör lägga fokus på att hitta strategier för att hantera situationen för dig själv och för din dotter i framtiden. Du kan ju nämligen varken ha förväntningar eller krav på att pappan skall ändra sig och lösa det åt dig.
Missförstå mig rätt nu men du har ju faktiskt valt att dottern inte skall ha någon pappa då du (vad det verkar) var fullt medveten om att personen ifråga aldrig ville bli förälder. Utan att ge sig in i snåriga och känsliga "abortfrågor" så är det ju enkelt uttryckt så att om det hade varit du som inte ville bli förälder så skulle heller ingen (med rätta) kunnat tvinga dig till detta......valet hade varit ditt. På samma sätt kan du inte tvinga en annan person att bli förälder mot sin vilja (mer än på pappret och ekonomiskt). För hans del är det "mental" abort som varit alternativet, inte fysisk som hade varit ditt alternativ i den omvända situationen.
Givet detta så handlar det med andra ord om att acceptera det faktum att du själv redan från början valt möjligheten att din dotter inte skall ha sin pappa delaktig i sitt liv.
Att komma till tals själv med detta faktum tror jag ökar dina möjligheter att hantera situationen!
Att känna sorg över konsekvenserna av sina egna val kan man iofs. göra.....men det är bättre för framtiden fokusera på möjligheterna för dig och din dotter i ert framtida liv och ta fasta på dom delar i detta som du kan känna glädje över.
33
Jag förstår och har respekt för den sorg du känner.
Samtidigt så kanske du bör lägga fokus på att hitta strategier för att hantera situationen för dig själv och för din dotter i framtiden. Du kan ju nämligen varken ha förväntningar eller krav på att pappan skall ändra sig och lösa det åt dig.
Missförstå mig rätt nu men du har ju faktiskt valt att dottern inte skall ha någon pappa då du (vad det verkar) var fullt medveten om att personen ifråga aldrig ville bli förälder. Utan att ge sig in i snåriga och känsliga "abortfrågor" så är det ju enkelt uttryckt så att om det hade varit du som inte ville bli förälder så skulle heller ingen (med rätta) kunnat tvinga dig till detta......valet hade varit ditt. På samma sätt kan du inte tvinga en annan person att bli förälder mot sin vilja (mer än på pappret och ekonomiskt). För hans del är det "mental" abort som varit alternativet, inte fysisk som hade varit ditt alternativ i den omvända situationen.
Givet detta så handlar det med andra ord om att acceptera det faktum att du själv redan från början valt möjligheten att din dotter inte skall ha sin pappa delaktig i sitt liv.
Att komma till tals själv med detta faktum tror jag ökar dina möjligheter att hantera situationen!
Att känna sorg över konsekvenserna av sina egna val kan man iofs. göra.....men det är bättre för framtiden fokusera på möjligheterna för dig och din dotter i ert framtida liv och ta fasta på dom delar i detta som du kan känna glädje över.
Jag har varken förväntningar eller krav på pappan.
Han är redan pappa tre gånger om sen tidigare, så att prata om att han inte skulle vara mogen funkar inte heller.
Samtidigt som han mycket väl visste hur ett barn blir till...
Själv har jag inga som helst problem med att vara ensam med min dotter.
Var inte meningen att det skulle verka så.
Dock kan jag inte hjälpa att det svider till i mammahjärtat ibland när jag ser andra barn lyckliga med sina pappor.
34
Jag har varken förväntningar eller krav på pappan.
Han är redan pappa tre gånger om sen tidigare, så att prata om att han inte skulle vara mogen funkar inte heller.
Samtidigt som han mycket väl visste hur ett barn blir till...
Själv har jag inga som helst problem med att vara ensam med min dotter.
Var inte meningen att det skulle verka så.
Dock kan jag inte hjälpa att det svider till i mammahjärtat ibland när jag ser andra barn lyckliga med sina pappor.
Som sagt....jag har all respekt och förståelse för dina känslor.
Glöm inte bort att DU som mamma till din dotter räcker långt även om det är något som delvis "saknas"!
Lycka till....
35
Som sagt....jag har all respekt och förståelse för dina känslor.
Glöm inte bort att DU som mamma till din dotter räcker långt även om det är något som delvis "saknas"!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
det gör man..nu var visserligen min son o töserna planerade men slutresultatet blir ju detsamma..vi har barn som vi vill ge allt o lite till..även en närvarande pappa..men ibland blir livet inte alltid som man tänkt men kan bli bra ändå..