För några nätter sedan vaknade mitt stora barn av att han var intensivt rädd. JAg tröstade såklart, men hade hela tiden en obehagskänsla i kroppen när jag passerade ett visst ställe.
Efter några minuter vaknar mitt lilla barn (som inte kan ha hört något och vaknat av oss) och är skräckslagen, står upp i sängen och skriker rätt ut i ren skräck och sträcker armarna mot mig, har aldrig hänt tidigare. Lade mig i hennes säng och känner då ett fruktansvärt obehag, som att någon står bakom min rygg och tittar ner på oss. Självklart ingen där.
Min sambo och tredje barnet (hans gener ) sov lugnt vidare, men det tredje barnet berättar dagen efter om mardrömmar.
Huset vi bor i är byggt i slutet på 80-talet och har har vad jag vet inte någonting som skulle kunnas tänkas vara det minsta spöklikt....
Funderingar? Inbillning?
1
spöken? För några nätter sedan vaknade mitt stora barn av att han var intensivt rädd. JAg tröstade såklart, men hade hela tiden en obehagskänsla i kroppen när jag passerade ett visst ställe.
Efter några minuter vaknar mitt lilla barn (som inte kan ha hört något och vaknat av oss) och är skräckslagen, står upp i sängen och skriker rätt ut i ren skräck och sträcker armarna mot mig, har aldrig hänt tidigare. Lade mig i hennes säng och känner då ett fruktansvärt obehag, som att någon står bakom min rygg och tittar ner på oss. Självklart ingen där.
Min sambo och tredje barnet (hans gener ) sov lugnt vidare, men det tredje barnet berättar dagen efter om mardrömmar.
Huset vi bor i är byggt i slutet på 80-talet och har har vad jag vet inte någonting som skulle kunnas tänkas vara det minsta spöklikt....
Vet och kan inte så mycket men har sen några år tillbaka börjat få insikt om saker. Jag har själv varit med om "oförklarliga saker" men som kan förklaras om man har ett öppet sinne. Jag har hört att barn oftare ser andar än vi vuxna. Vi kan´känna en närvaro. Jag tror att det går i perioder. Man äe mer eller mindre mottaglig. Jag har talat med mina barn om det som att det inte är något konstigt med andar och att de flesta är snälla. Allt föratt de inte ska bli rädda om de nu har den gåvan. En gång fick jag veta att jag har en beskyddare bredvid mig. Numera inget konstigt men nu var det ett tag sen jag blev påmind om honom. Från att aldrig ha trott på sånt här så har jag fått så många faktiskt troliga förklaringar att jag har svårt att bortse från det. Detta kan gå i arv och det är därför jag är rätt öppen mot barnen. Min äldsta pojke har nog fått ta del av det för han kan läsa av mig som ingen annan. Min man och jag har också en speciel kontakt. Det händer allt för ofta att vi tänker samma tanke föratt det ska vara slumpen. Slumpen finns inte längre i mitt liv. På tal om ditt problem. Jag har aldrig känt av arga andar. Detta var bara lite tankar från mig till dig. Ta det lugnt. Se om det händer igen. Berätta gärna, Andy
2
Vet och kan inte så mycket men har sen några år tillbaka börjat få insikt om saker. Jag har själv varit med om "oförklarliga saker" men som kan förklaras om man har ett öppet sinne. Jag har hört att barn oftare ser andar än vi vuxna. Vi kan´känna en närvaro. Jag tror att det går i perioder. Man äe mer eller mindre mottaglig. Jag har talat med mina barn om det som att det inte är något konstigt med andar och att de flesta är snälla. Allt föratt de inte ska bli rädda om de nu har den gåvan. En gång fick jag veta att jag har en beskyddare bredvid mig. Numera inget konstigt men nu var det ett tag sen jag blev påmind om honom. Från att aldrig ha trott på sånt här så har jag fått så många faktiskt troliga förklaringar att jag har svårt att bortse från det. Detta kan gå i arv och det är därför jag är rätt öppen mot barnen. Min äldsta pojke har nog fått ta del av det för han kan läsa av mig som ingen annan. Min man och jag har också en speciel kontakt. Det händer allt för ofta att vi tänker samma tanke föratt det ska vara slumpen. Slumpen finns inte längre i mitt liv. På tal om ditt problem. Jag har aldrig känt av arga andar. Detta var bara lite tankar från mig till dig. Ta det lugnt. Se om det händer igen. Berätta gärna, Andy
Hittade detta snacket av en slump nu ikväll och kände direkt att jag måste svara dig eftersom ungefär samma sak har hänt här några nätter i sträck. Vår lille kille är runt året, han har vaknat på nätterna och är helt otröstlig, vi har varit tvungna att ta upp honom och tända upp ordentligt med lampor osv för att kunna lugna honom. Vid ett av tillfällena så kände jag en "närvaro" i rummet, snodde runt och kände att jag blev arg i hela kroppen. Fräste till så gott jag kunde utan att skrämma upp sonen ännu mer "du får inte vara här om du skrämmer min son, gå härifrån och håll dig borta så han får sova ifred!" Ringde dagen därpå till en kompis som arbetar med det mediala, som bekräftade att jag känt av en ande som faktiskt skrämde min pojk, men att den hade försvunnit när jag sa ifrån. Efter det så har det varit lugnt här på nätterna...
Meningen från anden var säkerligen inte att skrämmas, jag tror inte heller att de är ute efter att göra en något illa. Men som min vän sa, om de är nyfikna på pojken och ställer sig och tittar ner över spjälsängen och han vaknar upp och ser någon hängandes över sig, visst hade man själv blivit rädd?
Jag säger numera ifrån högt och tydligt varje kväll när jag går och lägger honom att nu vill jag att han ska få sova ifred inatt, så alla andar och varelser får hålla sig ifrån hans sovrum! Om det är på grund av det eller ej lär jag aldrig få veta, men lugnare nätter har det blivit!
3
Hittade detta snacket av en slump nu ikväll och kände direkt att jag måste svara dig eftersom ungefär samma sak har hänt här några nätter i sträck. Vår lille kille är runt året, han har vaknat på nätterna och är helt otröstlig, vi har varit tvungna att ta upp honom och tända upp ordentligt med lampor osv för att kunna lugna honom. Vid ett av tillfällena så kände jag en "närvaro" i rummet, snodde runt och kände att jag blev arg i hela kroppen. Fräste till så gott jag kunde utan att skrämma upp sonen ännu mer "du får inte vara här om du skrämmer min son, gå härifrån och håll dig borta så han får sova ifred!" Ringde dagen därpå till en kompis som arbetar med det mediala, som bekräftade att jag känt av en ande som faktiskt skrämde min pojk, men att den hade försvunnit när jag sa ifrån. Efter det så har det varit lugnt här på nätterna...
Meningen från anden var säkerligen inte att skrämmas, jag tror inte heller att de är ute efter att göra en något illa. Men som min vän sa, om de är nyfikna på pojken och ställer sig och tittar ner över spjälsängen och han vaknar upp och ser någon hängandes över sig, visst hade man själv blivit rädd?
Jag säger numera ifrån högt och tydligt varje kväll när jag går och lägger honom att nu vill jag att han ska få sova ifred inatt, så alla andar och varelser får hålla sig ifrån hans sovrum! Om det är på grund av det eller ej lär jag aldrig få veta, men lugnare nätter har det blivit!
Hej! Jag har också hört att det är lättare för barn att se och känna andar än vad det är för oss vuxna. Min stora grabb har sovit med alla lampor tända nu, varje natt. Lilltjejen har sovit ok. Vet inte om det var en ande på besök den natten, eller om det var hjärnspöken... Kan ändå inte komma ifrån känslan av att något inte stämde den natten, och läs gärna det jag snasrt tänker skriva till ^LM härnunder.
4
Hej! Jag har också hört att det är lättare för barn att se och känna andar än vad det är för oss vuxna. Min stora grabb har sovit med alla lampor tända nu, varje natt. Lilltjejen har sovit ok. Vet inte om det var en ande på besök den natten, eller om det var hjärnspöken... Kan ändå inte komma ifrån känslan av att något inte stämde den natten, och läs gärna det jag snasrt tänker skriva till ^LM härnunder.
Skönt att ni fått sova lugnt! Ryser när jag läser din historia!!!!
Här har det varit lugnt, men jag måste berätta vad som hände inatt... Klockan 04 sätter brandvarnaren igång att larma, larma, larma. Inte sådana pip det blir när batteriet håller på att ta slut, utan verkligen tjuta!!!! Jag och sambon vaknar såklart, går upp ur sängen, varvid den tystnar. Vi går ner och tittar överallt, ingen rök, ingen eld, ingen konstig lukt, NADA. Tillfällighet??????
5
Skönt att ni fått sova lugnt! Ryser när jag läser din historia!!!!
Här har det varit lugnt, men jag måste berätta vad som hände inatt... Klockan 04 sätter brandvarnaren igång att larma, larma, larma. Inte sådana pip det blir när batteriet håller på att ta slut, utan verkligen tjuta!!!! Jag och sambon vaknar såklart, går upp ur sängen, varvid den tystnar. Vi går ner och tittar överallt, ingen rök, ingen eld, ingen konstig lukt, NADA. Tillfällighet??????
Här går det i perioder. Två av de tre barnen är känsligare och känner av det. Styvdottern verkar ha en medfödd förmåga att hantera det medan min son är intensivt rädd. Vårt hus är gammalt och fullt av synliga och osynliga varelser som ibland skräms men oftast bara är där. Men även förut när vi bodde i ett nyare hus fanns de där.
Ibland handlar det om att barnen tampas med svårigheter i vaket tillstånd och i sömnen vacklar de till och blir små och osäkra. Ibland är det annat som verkligen känns i rummet och jag får en känsla av att det är mer mig de försöker skrämma. Barnen minns sällan något dagen efter men själv blir man på sin vakt och spänd och det smittar av sig på barnen och så kan man hamna i en ond cirkel som leder till ihållande mörkrädsla.
Oavsett vad det är och vad man tror: Ge barnen styrka och säg: "Är det nåt som skrämmer dig? Låt det inte göra det! Du är stark! Säg ifrån. Det här är ditt rum, din säng och du ska sova lugnt." Det hade jag behövt höra som liten då jag var med om samma sak. Istället ligger man och väntar på att bli räddad.
6
Känner väl igen det. Här går det i perioder. Två av de tre barnen är känsligare och känner av det. Styvdottern verkar ha en medfödd förmåga att hantera det medan min son är intensivt rädd. Vårt hus är gammalt och fullt av synliga och osynliga varelser som ibland skräms men oftast bara är där. Men även förut när vi bodde i ett nyare hus fanns de där.
Ibland handlar det om att barnen tampas med svårigheter i vaket tillstånd och i sömnen vacklar de till och blir små och osäkra. Ibland är det annat som verkligen känns i rummet och jag får en känsla av att det är mer mig de försöker skrämma. Barnen minns sällan något dagen efter men själv blir man på sin vakt och spänd och det smittar av sig på barnen och så kan man hamna i en ond cirkel som leder till ihållande mörkrädsla.
Oavsett vad det är och vad man tror: Ge barnen styrka och säg: "Är det nåt som skrämmer dig? Låt det inte göra det! Du är stark! Säg ifrån. Det här är ditt rum, din säng och du ska sova lugnt." Det hade jag behövt höra som liten då jag var med om samma sak. Istället ligger man och väntar på att bli räddad.
Vårt hus är gammalt och fullt av synliga och osynliga varelser som ibland skräms men oftast bara är där.
Ibland är det annat som verkligen känns i rummet och jag får en känsla av att det är mer mig de försöker skrämma.
Kan du se dom? Kan du känna dom? Då kan du säkert tända ett ljus och få dom att gå till andra sidan....annars skulle jag nog be om hjälp av ett medium så barnen slipper bli rädda, själv skulle jag som liten också blivit rädd om mamma liksom bekräftade min rädsla med att det finns spöken, men det kanske du inte gjort?
7
Vårt hus är gammalt och fullt av synliga och osynliga varelser som ibland skräms men oftast bara är där.
Ibland är det annat som verkligen känns i rummet och jag får en känsla av att det är mer mig de försöker skrämma.
Kan du se dom? Kan du känna dom? Då kan du säkert tända ett ljus och få dom att gå till andra sidan....annars skulle jag nog be om hjälp av ett medium så barnen slipper bli rädda, själv skulle jag som liten också blivit rädd om mamma liksom bekräftade min rädsla med att det finns spöken, men det kanske du inte gjort?
Näe, det gör jag inte. Jag tror det är bättre att hjälpa dem hitta sin styrka att hantera en jobbig situation oavsett om det är spöken eller levande som skräms. Vi pratar sällan om det om inte barnen själva vill ta upp det.
Det är inget spökhus vi bor men det händer en del grejer runt oss.
Att hjälpa dem över är inget jag pysslar med. Har fullt upp med annat i livet nu. Jag har istället skyddat mitt hus och det har gjort allt mycket lugnare. Konstigt nog är det också en del levande som är rädda att kliva in nu medan andra stormtrivs...
8
Nej Näe, det gör jag inte. Jag tror det är bättre att hjälpa dem hitta sin styrka att hantera en jobbig situation oavsett om det är spöken eller levande som skräms. Vi pratar sällan om det om inte barnen själva vill ta upp det.
Det är inget spökhus vi bor men det händer en del grejer runt oss.
Att hjälpa dem över är inget jag pysslar med. Har fullt upp med annat i livet nu. Jag har istället skyddat mitt hus och det har gjort allt mycket lugnare. Konstigt nog är det också en del levande som är rädda att kliva in nu medan andra stormtrivs...
Jag har istället skyddat mitt hus och det har gjort allt mycket lugnare. Konstigt nog är det också en del levande som är rädda att kliva in nu medan andra stormtrivs...
Har du lust att berätta hur du gjorde? Många verkar ju ha bekymmer med det och kanske det kan hjälpa fler
Vad tror du själv det beror på att en del människor inte trivs i ditt hus efter beskyddet? har aldrig tidigare hört om beskydd som påverkar så utan mer tvärtom att de negativa energierna som finns stöter bort! *nyfiken*
9
Var snäll berätta mer....
Jag har istället skyddat mitt hus och det har gjort allt mycket lugnare. Konstigt nog är det också en del levande som är rädda att kliva in nu medan andra stormtrivs...
Har du lust att berätta hur du gjorde? Många verkar ju ha bekymmer med det och kanske det kan hjälpa fler
Vad tror du själv det beror på att en del människor inte trivs i ditt hus efter beskyddet? har aldrig tidigare hört om beskydd som påverkar så utan mer tvärtom att de negativa energierna som finns stöter bort! *nyfiken*
För mig sitter den andliga världen ihop med vår värld som vi ser och hör här och funkar lika. Vill man skydda sitt hus mot tjuvar så skaffar man lås och larm, för att slippa skadedjur städar man och täpper till hål i grunden o.s.v.
Ett lås på dörren funkar inte mot möss eller mögel. På samma sätt är det med det med skydd mot taskiga energier eller vad man nu vill kalla det. Först och främst tar man reda på vad det är man har att göra med.
I mitt fall var det dels oroliga energier som sökte sig till oss. De ser inte huset som vårt och "förstår" kanske inte gränser. Där måste jag på något sätt visa var gränsen går och var jag vill vara ifred. Hur man gör detta spelar ingen roll. Visualisera en mur, en brandvägg eller ett paraply över huset, vad som faller dig in när du tänker på det. Men känn inte ilska eller rädsla mot det som inte får komma in för då tär det bara på dig och glöm inte att ha en dörr öppen för de som vill dig väl och kommer med kärlek. På köpet kommer du få känslan av att du visar andra människor att de inte får trampa på dig eller "stjäla din energi".
Sen finns det de som tar sig förbi detta. Kanske för att de är bundna till oss eller de som hälsar på. Det är viktigt för mig att ha en symbol som dessa inte kan ta sig förbi. Jag frågade hjälparna vad jag skulle använda och fick snart faktiskt direkta instruktioner via drömmar. Har den symbolen i ett halsband nu som jag ibland hänger på dörren när jag behöver. Det är denna vissa levande har svårt att passera. Kanske för att de inte "sopat rent vid sin egen dörr" och känner sig utsatta på nåt sätt. De börjar nästan alltid prata om andlighet efter en stund hemma hos oss, andligt intresserade eller inte. De kan inte låta bli. På köpet med symbolen kommer du få en känsla av att du är viktig för dig själv och att du månar om din energi.
Dessutom finns det minnen i huset sedan tidigare. Ni vet det man menar när man säger "det sitter i väggarna". Har inget bra sätt att skydda sig mot det för det gör mig inget att det finns här. Har däremot rensat ett annat hus där de pysslat med svartkonst och det var inte trevligt.
Hur som helst så tror jag på utbyte av energi. Om jag känner mig i obalans är jag mer mottaglig för påverkan och behöver mer skydd, precis som mitt hus är oskyddat om taket blåst bort. Vi kan inte skydda oss själv som vi skyddar vårt hus. Inte stänga ute det vi räds genom att äta på oss en massa kilon eller ha en massa grejer och sätta lås på hjärtat. Jag vet inte vad som finns där ute. Känner bara att det finns mycket mer än det vi ser. Känn efter själv så vet du vad du ska göra. Kanske är svaret enkelt som att säga nej oftare, kanske är det att ha ett altare hemma eller byta vänner. Vad vet jag.
10
Skydd För mig sitter den andliga världen ihop med vår värld som vi ser och hör här och funkar lika. Vill man skydda sitt hus mot tjuvar så skaffar man lås och larm, för att slippa skadedjur städar man och täpper till hål i grunden o.s.v.
Ett lås på dörren funkar inte mot möss eller mögel. På samma sätt är det med det med skydd mot taskiga energier eller vad man nu vill kalla det. Först och främst tar man reda på vad det är man har att göra med.
I mitt fall var det dels oroliga energier som sökte sig till oss. De ser inte huset som vårt och "förstår" kanske inte gränser. Där måste jag på något sätt visa var gränsen går och var jag vill vara ifred. Hur man gör detta spelar ingen roll. Visualisera en mur, en brandvägg eller ett paraply över huset, vad som faller dig in när du tänker på det. Men känn inte ilska eller rädsla mot det som inte får komma in för då tär det bara på dig och glöm inte att ha en dörr öppen för de som vill dig väl och kommer med kärlek. På köpet kommer du få känslan av att du visar andra människor att de inte får trampa på dig eller "stjäla din energi".
Sen finns det de som tar sig förbi detta. Kanske för att de är bundna till oss eller de som hälsar på. Det är viktigt för mig att ha en symbol som dessa inte kan ta sig förbi. Jag frågade hjälparna vad jag skulle använda och fick snart faktiskt direkta instruktioner via drömmar. Har den symbolen i ett halsband nu som jag ibland hänger på dörren när jag behöver. Det är denna vissa levande har svårt att passera. Kanske för att de inte "sopat rent vid sin egen dörr" och känner sig utsatta på nåt sätt. De börjar nästan alltid prata om andlighet efter en stund hemma hos oss, andligt intresserade eller inte. De kan inte låta bli. På köpet med symbolen kommer du få en känsla av att du är viktig för dig själv och att du månar om din energi.
Dessutom finns det minnen i huset sedan tidigare. Ni vet det man menar när man säger "det sitter i väggarna". Har inget bra sätt att skydda sig mot det för det gör mig inget att det finns här. Har däremot rensat ett annat hus där de pysslat med svartkonst och det var inte trevligt.
Hur som helst så tror jag på utbyte av energi. Om jag känner mig i obalans är jag mer mottaglig för påverkan och behöver mer skydd, precis som mitt hus är oskyddat om taket blåst bort. Vi kan inte skydda oss själv som vi skyddar vårt hus. Inte stänga ute det vi räds genom att äta på oss en massa kilon eller ha en massa grejer och sätta lås på hjärtat. Jag vet inte vad som finns där ute. Känner bara att det finns mycket mer än det vi ser. Känn efter själv så vet du vad du ska göra. Kanske är svaret enkelt som att säga nej oftare, kanske är det att ha ett altare hemma eller byta vänner. Vad vet jag.
För mig sitter den andliga världen ihop med vår värld som vi ser och hör här och funkar lika. Vill man skydda sitt hus mot tjuvar så skaffar man lås och larm, för att slippa skadedjur städar man och täpper till hål i grunden o.s.v.
Ett lås på dörren funkar inte mot möss eller mögel. På samma sätt är det med det med skydd mot taskiga energier eller vad man nu vill kalla det. Först och främst tar man reda på vad det är man har att göra med.
I mitt fall var det dels oroliga energier som sökte sig till oss. De ser inte huset som vårt och "förstår" kanske inte gränser. Där måste jag på något sätt visa var gränsen går och var jag vill vara ifred. Hur man gör detta spelar ingen roll. Visualisera en mur, en brandvägg eller ett paraply över huset, vad som faller dig in när du tänker på det. Men känn inte ilska eller rädsla mot det som inte får komma in för då tär det bara på dig och glöm inte att ha en dörr öppen för de som vill dig väl och kommer med kärlek. På köpet kommer du få känslan av att du visar andra människor att de inte får trampa på dig eller "stjäla din energi".
Sen finns det de som tar sig förbi detta. Kanske för att de är bundna till oss eller de som hälsar på. Det är viktigt för mig att ha en symbol som dessa inte kan ta sig förbi. Jag frågade hjälparna vad jag skulle använda och fick snart faktiskt direkta instruktioner via drömmar. Har den symbolen i ett halsband nu som jag ibland hänger på dörren när jag behöver. Det är denna vissa levande har svårt att passera. Kanske för att de inte "sopat rent vid sin egen dörr" och känner sig utsatta på nåt sätt. De börjar nästan alltid prata om andlighet efter en stund hemma hos oss, andligt intresserade eller inte. De kan inte låta bli. På köpet med symbolen kommer du få en känsla av att du är viktig för dig själv och att du månar om din energi.
Dessutom finns det minnen i huset sedan tidigare. Ni vet det man menar när man säger "det sitter i väggarna". Har inget bra sätt att skydda sig mot det för det gör mig inget att det finns här. Har däremot rensat ett annat hus där de pysslat med svartkonst och det var inte trevligt.
Hur som helst så tror jag på utbyte av energi. Om jag känner mig i obalans är jag mer mottaglig för påverkan och behöver mer skydd, precis som mitt hus är oskyddat om taket blåst bort. Vi kan inte skydda oss själv som vi skyddar vårt hus. Inte stänga ute det vi räds genom att äta på oss en massa kilon eller ha en massa grejer och sätta lås på hjärtat. Jag vet inte vad som finns där ute. Känner bara att det finns mycket mer än det vi ser. Känn efter själv så vet du vad du ska göra. Kanske är svaret enkelt som att säga nej oftare, kanske är det att ha ett altare hemma eller byta vänner. Vad vet jag.
11
Skydd För mig sitter den andliga världen ihop med vår värld som vi ser och hör här och funkar lika. Vill man skydda sitt hus mot tjuvar så skaffar man lås och larm, för att slippa skadedjur städar man och täpper till hål i grunden o.s.v.
Ett lås på dörren funkar inte mot möss eller mögel. På samma sätt är det med det med skydd mot taskiga energier eller vad man nu vill kalla det. Först och främst tar man reda på vad det är man har att göra med.
I mitt fall var det dels oroliga energier som sökte sig till oss. De ser inte huset som vårt och "förstår" kanske inte gränser. Där måste jag på något sätt visa var gränsen går och var jag vill vara ifred. Hur man gör detta spelar ingen roll. Visualisera en mur, en brandvägg eller ett paraply över huset, vad som faller dig in när du tänker på det. Men känn inte ilska eller rädsla mot det som inte får komma in för då tär det bara på dig och glöm inte att ha en dörr öppen för de som vill dig väl och kommer med kärlek. På köpet kommer du få känslan av att du visar andra människor att de inte får trampa på dig eller "stjäla din energi".
Sen finns det de som tar sig förbi detta. Kanske för att de är bundna till oss eller de som hälsar på. Det är viktigt för mig att ha en symbol som dessa inte kan ta sig förbi. Jag frågade hjälparna vad jag skulle använda och fick snart faktiskt direkta instruktioner via drömmar. Har den symbolen i ett halsband nu som jag ibland hänger på dörren när jag behöver. Det är denna vissa levande har svårt att passera. Kanske för att de inte "sopat rent vid sin egen dörr" och känner sig utsatta på nåt sätt. De börjar nästan alltid prata om andlighet efter en stund hemma hos oss, andligt intresserade eller inte. De kan inte låta bli. På köpet med symbolen kommer du få en känsla av att du är viktig för dig själv och att du månar om din energi.
Dessutom finns det minnen i huset sedan tidigare. Ni vet det man menar när man säger "det sitter i väggarna". Har inget bra sätt att skydda sig mot det för det gör mig inget att det finns här. Har däremot rensat ett annat hus där de pysslat med svartkonst och det var inte trevligt.
Hur som helst så tror jag på utbyte av energi. Om jag känner mig i obalans är jag mer mottaglig för påverkan och behöver mer skydd, precis som mitt hus är oskyddat om taket blåst bort. Vi kan inte skydda oss själv som vi skyddar vårt hus. Inte stänga ute det vi räds genom att äta på oss en massa kilon eller ha en massa grejer och sätta lås på hjärtat. Jag vet inte vad som finns där ute. Känner bara att det finns mycket mer än det vi ser. Känn efter själv så vet du vad du ska göra. Kanske är svaret enkelt som att säga nej oftare, kanske är det att ha ett altare hemma eller byta vänner. Vad vet jag.
Det var ett bra och intressant svar
Säkert fler härinne som tycker det....att stänga ute besökare är ju inte alltid så lätt.
Jag har också en symbol som jag bär på mig, men inte som jag fått veta av någon hjälpare utan mer att jag drogs till den, ett anchkors. Sen nu senare så har det handlat mycket om Egypten i det mediala.
12
Tack! Det var ett bra och intressant svar
Säkert fler härinne som tycker det....att stänga ute besökare är ju inte alltid så lätt.
Jag har också en symbol som jag bär på mig, men inte som jag fått veta av någon hjälpare utan mer att jag drogs till den, ett anchkors. Sen nu senare så har det handlat mycket om Egypten i det mediala.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
) sov lugnt vidare, men det tredje barnet berättar dagen efter om mardrömmar.
