Amningsstopp & Ändrade Planer

[SaoR]

Hej Alla Fina!

Tack för stödet senast.
Har fortf inte fått Adrian att ta bröstet. Kommer nog inte att försöka fler gånger nu (blir ledsen varje g jag erbjuder bröstet & han yålar/ålar/kränger), lär förmodligen märka på honom om han skulle ångra sig de närmaste dagarna.

Har varit mkt tårar, självömkan & tankar de senaste dagarna.

Och vet ni.
Har kommit till ett beslut!

Jag trodde att jag inte ville ha fler. Att Adrian var min sista! Men tror att jag hoppar över de "dumheterna", såååå gammal e jag inte riktigt än!

Och jag har ju fått hjälp med min värk/mitt bäcken. Känner mig till stora delar som en "ny kvinna" sedan det blev så mkt bättre som det har blivit nu!

Om jag inte blir sämre, om inte livet tar en vändning jag idag inte ser, om jag inte ändrar mig, så vill jag faktiskt ha (minst) en till!!
(lär nog bara "hinna med" max en till)

Inte nu men kanske börja försöka om ett år eller så?!
Nästa g skulle bli mindre psykiskt pressande. Jag VET att det blir ett planerat snitt. Behöver inte oroa mig inför en vaginalförlossning, ett ev nytt katastrofsnitt eller havandeskapsförgiftning. (nu ska man aldrig säga aldrig men om det blir ett planerat snitt så _borde_ risken för ett tredje katastrofsnitt vara ganska liten. skulle i så fall vara om jag blir sjuk, e med om en olycka eller om barnet blir akut dåligt)

Vet inte om det bara e som jag känner nu när amningen avslutades så plötsligt men tror inte det. Tror snarare att jag tog det så hårt, blev så ledsen för (nu citerar jag Malo *ler*) "inte känner mig klar"!!

Har haft en motig start i livet. Pappas självmord, övergreppen som startade året ef pappa dog & varade i 5-6 år osv. När jag som liten fick frågan om vad jag ville bli svarade jag "hemmafru", så "tragisk" e jag.. Men min dröm var/e att få ge mina barn & min man all den värme, tid & trygghet jag själv aldrig fick! Jag önskade att jag skulle möta en fin man & få en el drös barn (fem-sex st *ler*) nu lär jag inte hinna med fem-sex st men kanske en till i alla fall?! (mannen e ju trotts allt ganska fin, e ju mest hans mamma det e "fel på" )

Innan när jag sa "inte ha fler" kändes det så fel.. Nu när jag högt kan säga "vill ha en till" känns det skönt! Mannen sa redan under Adrians koliktid att han ville ha fler *konstig gubbe* så honom behöver jag inte "övertala".

Vi får helt enkelt se..
Men som det känns här & nu vill jag nog banne mig ha i alla fall en till!!
(har heeelt förträngt illamående, viktökning, svullnad, foglossning osv osv *S*)

Ledsen för detta utsvävade, långa inlägg om egentligen inget annat än en äassa spånerier!

Hoppas ni mår väl.
Många Kramar!



*dags att läsa ikapp*

[Alli-Mac]

Hej där,kalaspingla! Låter som om du funderat, känt efter och kommit fram till en hel del senaste tiden

Vissa saker kommer man ju aldrig helt "förbi".Verkligt svåra saker du har i bagaget, glad för din skull att du ändå verkar må bra nu i kropp och själ och vågar tänka på fler barn och större familj!

Inte är du tragisk,jag tycker du är helt fantastisk och dina barn och din gubbe kan skatta sej lyckliga som har dej!!!

Kramar!

[SaoR]

Haha.. E ngt fel på mig idag tror jag.. Började tjuta när jag läste ditt svar!

(tur jag e sj hemma & att Adrian sover )

Tack goa fina Alli!!
Jo, har tänkt en hel massa. Trodde att tåget hade gått för min del men det behöver det ju inte ha gjort helt än! Mkt av min rädsla att skaffa fler var ju att det tog så hårt på mig. Hade ju prob med ryggen/bäckenet redan INNAN jag blev gravid med Adrian & har ärligt varit riktigt dålig efter graviditeten. Men den biten e ju så mkt bättre just nu *ta i trä* efter jag mött den mest fantastiska sjukgymnast som direkt såg var felet var!! Sedan var det ju ganska turbolent med ännu ett katastrofsnitt & sedan koliken på det. Tar ett tag att smälta!

Tack för alla snälla ord.
Du kloka kvinna!

Jättekram

[Alli-Mac]

O nej, inget tåg har gått för din del (säger den som drygt 38 år kom på att det vore kul med en sladdis ,hahha)

Visst är det kämpigt att gå igenom en graviditet när kroppen protesterar.Kanske du ska ha kontakt med din sjukgymnast både innan och under nästa graviditet?! Bäst att mota Olle i grind...det behöver ju inte bli samma onda problem, det kanske är "åtgärdat" nu,men då fogarna luckras upp på nytt kan ju saker och ting hamna på sniskan igenSjälv hade jag fruktansvärt ont hela graviditeten faktiskt,men har haft turen att bli återställd (nåja, hahha) relativt fort efteråt

Ska blir så roligt att höra om dina framtidsplaner här! Vi räknar ju kallt med att vara de som först får höra allt

Böla på du, ibland är man som värsta fontänen, det är så härligt "kvinnligt"

Kramar igen!!!

[SaoR]

Klart att ni blir dom första!

Bla i & med att några av släktingarna INTE vill att vi ska skaffa fler (framförallt pga min värk, men den e ju som sagt bättre).

(dvs, här avslöjas inget för ngt som kan läcka till "missriktat välmenande" släktingar *S*)

Min sjukgymnast fyller 65 dagen ef Adrian fyller ett.. Men hon ska fortsätta jobba en dag/v i fem år till som hon känner nu. Så förmodligen kan jag få hjälp av henne längre fram oxå! Hon tar inte emot nya patienter men jag har ju "foten inne" tack & lov.

Ah..
Var väl inte sent att börja tänka på smått vid 38?? E sj 35 nu så 38 känns inte alls avlägset längre.. Annat var det när jag var runt 20, då tyckte jag att folk vid 40 var nästan pensionärer.. Av ngn anledning känner jag inte så längre!

Kramar

[ellatova]

Men hjärtat mitt. Jag blir så glad för er skull att du känner att du vill ha fler, har som du tänkt tanken att du kanske inte är riktigt klar med barnafödandet än. Det tror inte jag att jag är heller.

Vet du, jag tror att en av dina drömmar har slagit in. Du är en fantastisk kvinna och mamma till dina barn. Du är dessutom en underbar vän som jag tycker så mycket om.

Jag önskar så att jag var lite närmare dig, fast det vet du ju redan.

Många många kramar till dig *kramar om extra hårt*

[SaoR]

Tack Söta!!
Vet du vad det bästa vore?? Om vi hade lyckats med att skaffa en till samtidigt! Fast det skulle vara imponerande om vi lyckas med det då det för min del ligger ganska långt fram!

Tack igen för alla vackra ord. Du e en sådan pärla!! Blev alldeles generad & rörd här.. (har lite svårt att ta komplimanger )

Många, många varma kramar tbx

[elwira76]

Så roligt att du har bestämt dig för att du vill ha fler barn! Hur många barn har du i dagsläget förresten? Kan väl vara roligt för Adrian att få syskon om något år eller så.

När det gäller amningen så hoppas jag att du snart mår bättre även om det är tråkigt att det blev ett sådant avslut som det blev.

[SaoR]

Jag har två.. En dotter (Felicia) född 94 & så Adrian!

Syskonen älskar & uppskattar varandra massor trotts det e 12 år mellan men tror faktiskt att han skulle kunna uppskatta ett lillasyskon oxå.

Känns bättre & bättre. Förstår fortf inte ett smack om vad som hände men det e ju bara att acceptera. Livet går vidare. Han e min "bebis" & jag e hans mamma oavsett om det tuttas eller inte!

Tack för ditt stöd & Kram

[elwira76]

Jag var inne på din sida men visste ej om det var din dotter eller din mans... för jag antar att det ej är samma pappa till dem båda, eller? Roligt att de trivs så bra ihopa trots rejäl åldersskillnad! Men för den sakens skull tror jag alldeles säkert att han skulle uppskatta ett syskon till

Det är sant, du är världens bästa mamma till Adrian och han är världens bästa son till dig oavsett om ni fortsätter amma eller ej. Det finns så många andra sätt här i livet att mysa och gosa på och tänk på att amningen trots allt är en begränsad tid, vi vill ju inte att våra små ska amma för alltid, eller hur?

[SaoR]

Nix, inte samma pappa. Men Robert har fungerat som pappa för henne sedan hon var sex år!

Små ammande för alltid vill man inte nä!
Oavsett hur mysigt det än e med närhet osv.

Vi gosar lite extra Adrian & jag nu.. Tro vi behöver det båda två! *ler*

Nu ska stora nattas & snart den lilla.. Sedan ska mamman & pappan ha lite vuxen egentid! Händer inte allt för ofta!

Tack & Kram

[HannaE]

Du, det låter faktiskt jättehärligt! Du har tagit revansch! Och du är klok och stark och det är klart att du hinner med (minst) en bebis till. Gör en åt mig också vetja.

Tråkigt med amningen bara, men nu har ju Adrian fårr bestämma själv och då är ju det det allra bästa för honom! Men jag förstår din sorg, tårarna och din självömkan så väl, som du vet... Det är liksom slutet på en era på nåt sätt. Speciellt när man har ammat så här länge som du/vi faktiskt gjort, när barnet är så stort att det kan visa själv vad det tycker. Äsch, nu svamlar jag också, börjar kanske bli läggdags.

Men underbart att du vill ha en till! Jag kommer garanterat bli avundsjuk, så påminn mig då om att jag inte orkar med fler graviditeter, förlossningar eller bebisar. Får hitta nån som jag kan låna istället. Tur att man har yngre syskon som säkert vill få barn nån dag.

KRAM!

[mimiototte]

åh gumman vad glad jag blir för eran skull! Men ändån ledsamt ang amningen, förstår att det känns!
Tänkte efter när totte slutade att amma och blev riktigt ledsen då oxå (även fast han bara var 3 mån gammal) känslan av att bli ratad, att tutten inte längre kommer i första hand. Men sen fick jag prov att det var mest morsan som gällde, och då blev jag glad igen! Även fast brösten inte dög så gjorde resten av mamma det!

Känner oxå för en andra, men inte riktigt nu. (efter utb) men hade jag fått välja hade det nog kommit en snart.. saknar den plyttiga bebisen! När totte sitter och "pratar i tfn" med ett glasögon fodral så känns han STOR!

Man kanske har selektivt minne? *hrm* När man var mitt inne i det så längtade man sig bort, nu längtar man ihjäl sig dit igen. Dumma biologiska klocka.

*styrkekramar* på dig gumman!

[Marmelad]

Vad skönt att du känner dig så lycklig över ditt nya beslut om en till . Det där med illamående och foglossning behöver ju inte bli samma sak nästa gång heller för den delen!

Du låter härligt glad, trots den avslutade amningen.

Själv saknar jag inte ammandet ett dugg, allt blev så mycket bättre här hemma efter att jag slutat, vi sover bättre allihopa och har fått in vettigare rutiner!

Kram

[Vänamön]

Åh, vad härligt med en sån trevlig insikt Och skönt att du inte behöver övertala mannen, det blir så svårt då

Men du, du skrev att du fått bra hjälp mot foglossningen... Vad för slags hjälp har du fått? Jag har själv lite kvar nämligen...

Lycka till med din mjölkfria stora lilla kille!

[elwira76]

Det är så du får tänka när det är jobbigt att du ej vill att han ska amma hela livet och vara glad för att han är en stor kille som tagit ett eget beslut även om det inte är vad du önskade.

[SaoR]

Hehe. Tycker du kan göra en sj jag!

Tänker definitivt INTE påminna dig om att du inte ska ha fler heller..

Svammel e bra..
Fram för mer svammel! *ler*

Hoppas allt e väl med dig & din fina Ester

Hjärtekram

[SaoR]

Det e mkt tur att man har ett selektivt minne för annars skulle nog människorasen dö ut ganska snabbt!

Om det nu blir att jag skaffar en till kommer jag säkert att ifrågasätta min mentalastatus när jag e höggravid men men! *S*

Den biologiska klockan e onekligen stark.. Tickar bara högre & högre! tror du kan höra min om du öppnar fönstret!

Hoppas ni mår bra du & Totte.
Önskar fin helg!


Stor stor KRAM

[SaoR]

Haha.. Jo det kan ju bli VÄRRE nästa g med fogar, illamående osv oxå eller hur?! Men det behöver vi ju INTE tänka på!

Känns skönt, lite skrämmande men ändå skönt att erkänna att jag _faktiskt_ vill ha en till! Lättad på ngt sätt.

Får se när det blir. Inte än på ett tag. Men sen!

Trevlig Helg & Kram..
Pruttblås Nike på goa magen fr mig!

[SaoR]

Var egentligen inte foglossning jag hade prob med nu ef. Utan mitt bäcken var snett ef att jag slagit svanskotorna. Har nu fått hjälp av sjukgymnast att räta ut det/tänja ut det ligament som dragit ihop sig. Nu ligger bäckenet i stort sätt i rätt position & jag har en del övningar att sköta för att det ska ligga kvar.

Hoppas du ska få rätt på ditt bäcken. Jobbigt att du har känningar så här pass ef! Vad säger läkarvården om det hela? Har dom ngt att föreslå??

Skickar massa kramar & tankar!!!