Min 5½-åriga dam har alltid varit framåt, självständig helt orädd, tills nu ! Helt plötslig är hon mammig, klänger, rädd för nya situationer, även om hon får info i god tid om vad som ska hända, så kan hon ibland innan bestämt sig för att det kommer att bli läskigt! Börjar nu känna oro för nästa år då hon ska börja skolan, om detta skall fortsätta. Inget har hänt, för att göra henne ur balans och jag och maken försöker stötta henne, utan att tvinga henne, men det börjar kännas jobbigt. Är detta en utv.fas? Någon som har det likadant?
1
Hur är era 5-åringar? Min 5½-åriga dam har alltid varit framåt, självständig helt orädd, tills nu ! Helt plötslig är hon mammig, klänger, rädd för nya situationer, även om hon får info i god tid om vad som ska hända, så kan hon ibland innan bestämt sig för att det kommer att bli läskigt! Börjar nu känna oro för nästa år då hon ska börja skolan, om detta skall fortsätta. Inget har hänt, för att göra henne ur balans och jag och maken försöker stötta henne, utan att tvinga henne, men det börjar kännas jobbigt. Är detta en utv.fas? Någon som har det likadant?
Hej! Brukar aldrig skriva här, bara läsa ibland. Men när jag läste det du skrev så måste jag bara svara. Det är som om du beskriver min femåring! Jag har varit så orolig för henne den senaste tiden. Hon är så osäker och ängslig. Hela tiden rädd att inte duga inför kompisar. Hon vill t ex inte ha vilka kläder som helst på dagis för hon är rädd att någon ska skratta åt henne, helt förförfärligt när hon är så liten! Hon har blivit tillbakadragen och avvaktande. Tidigare var hon jättetuff och framåt. Det blir faktiskt lite en lättnad när jag läster vad du skriver. Det är alltså inte bara hon. Förmodligen är det väl en fas i utvecklingen. Vi får hoppas det går över snart för det är ju inte roligt att se sitt barn så här. Mitt hjärta blöder när hon ängslas!
2
Hej! Brukar aldrig skriva här, bara läsa ibland. Men när jag läste det du skrev så måste jag bara svara. Det är som om du beskriver min femåring! Jag har varit så orolig för henne den senaste tiden. Hon är så osäker och ängslig. Hela tiden rädd att inte duga inför kompisar. Hon vill t ex inte ha vilka kläder som helst på dagis för hon är rädd att någon ska skratta åt henne, helt förförfärligt när hon är så liten! Hon har blivit tillbakadragen och avvaktande. Tidigare var hon jättetuff och framåt. Det blir faktiskt lite en lättnad när jag läster vad du skriver. Det är alltså inte bara hon. Förmodligen är det väl en fas i utvecklingen. Vi får hoppas det går över snart för det är ju inte roligt att se sitt barn så här. Mitt hjärta blöder när hon ängslas!
Åh, vad skönt att det låter som en utv.fas, vilket jag misstänkte. Jag tycker bara att situationen börjar kännas ohållbar. Hon har även börjat komma tassande på nätterna vilket hon inte har gjort sen hon var väldigt liten. Idag blir det simskola för andra gången men denna gång ska jag vara med i bassängen.
3
Åh, vad skönt att det låter som en utv.fas, vilket jag misstänkte. Jag tycker bara att situationen börjar kännas ohållbar. Hon har även börjat komma tassande på nätterna vilket hon inte har gjort sen hon var väldigt liten. Idag blir det simskola för andra gången men denna gång ska jag vara med i bassängen.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
! Helt plötslig är hon mammig, klänger, rädd för nya situationer, även om hon får info i god tid om vad som ska hända, så kan hon ibland innan bestämt sig för att det kommer att bli läskigt! Börjar nu känna oro för nästa år då hon ska börja skolan, om detta skall fortsätta. Inget har hänt, för att göra henne ur balans och jag och maken försöker stötta henne, utan att tvinga henne, men det börjar kännas jobbigt. Är detta en utv.fas? Någon som har det likadant?
