Lugnet före stormen...

[En liten mamma]

Sitter här med en såndär molande klump i magen... VET att det kommer att ta hus i helvete ikväll och jag kommer återigen att få höra hur dum/elak/värdelös/jävlig jag är... Fick nyss sms av exxet där han kort skrev att han fått mitt brev via sin advokat idag och att det ju var synd att _jag_ ville bråka... Så nu sitter jag här och väntar på att han antingen ska ringa och skrika alternativt skicka något elakt mail.
Vaddå _jag_ vill bråka?! Det var ju HAN som kontaktade advokat från första början!!! JAG ville reda ut det här i lugn och ro hos familjerätten, _han_ vägrade och ändå är det jag som ska vara den som bråkar??? Jag tolkar det iallafall som att jag kommer att bli stämd, så det är väl bara att fösöka vänja sig vid tanken...

Usch. Orkar inte det här. Inte ikväll! Det känns som att jag fått nog för idag (strax före jul också...) i och med att jag fick ett "nytt" inkasso på ännu en skuld som HAN orsakat mig, som han vägrar att betala och som jag nu får sitta och försöka lösa åt honom... Faktum är att alla skulder jag någonsin haft har HAN orsakat mig! Livet suger just nu.

[Pappa48]

Men hur kommer det sig att det alltid är så synd om er mammor, kan ni nån gång tänka tanken att det någon gång är synd om oss pappor som kämpar mot Er som tydligen har all rätt här i livet?????

[En liten mamma]

Det är inte alls alltid synd om "oss mammor". Dra oss inte alla över samma kam, tack! Lika lite drar jag "er pappor" över samma kam utan inser att det finns fantastiska pappor likaväl som raka motsatsen och detsamma gäller "oss mammor" (eller för att säga det på ett något enklare sätt: det finns helt suveräna föräldrar och det finns de som aldrig någonsin borde ha fått bli föräldrar)!

Om du har följt mina tidigare trådar (vilket jag vet att du har då du ju skrivit mer än ett inlägg i dom), så borde du veta att jag i mitt fall har att göra med en pappa som fullkomligt struntar i barnets bästa utan hela tiden sätter sina egna behov främst - kosta vad det kosta vill...

Jag har aldrig annat än velat lösa det här på ett lugnt och smidigt sätt och då känns det faktiskt otroligt jobbigt att hela tiden bli anklagad för att vara den som bråkar/tjafsar. Det blir inte lättare av att jag får detta kastat på mig samma dag som jag inser att jag trots att jag redan betalat närmare 50 000 i skulder som jag inte själv försatt mig i, ÄNDÅ inte är fri skiten! (Då jag bett exxet att försöka hjälpa till med skulderna som faktiskt han sett till att jag fått så har han iskallt svarat mig: "jaha, ja men då får du väl driva in pengarna av mig via fogden då...". Till vilken nytta??? Han betalar ju ändå inte... Varför skulle han göra det då han uppenbarligen inte ens betalar så elementära saker som sin hyra...?)

Bara för att mitt exx har blåst mig på pengar och beter sig som ett tvättäkta ärke-svin, så är jag ändå inte så dum att jag tror att _alla_ killar blåser sina flickvänner/fruar på pengar och sen bara drar vidare för att leva på nästa som den parasit han är... Jag har faktiskt lite högre tankar om mina medmänniskor än så. Vore ytterst tacksam om Du kunde låta bli att förutsätta att jag skulle vara som dina tidigare dåliga erfarenheter också!

Ja, jag mår ap-dåligt! Livet suger verkligen för min del just nu och jag anser mig vara i min fulla rätt att få tycka lite synd om mig själv för tillfället!

Tro det eller ej, men du och jag kämpar faktiskt för samma sak (trots att vi är av olika kön): Våra barns bästa!

[jumy]

Jag har inte hängt med på det du skrivit tidigare men det låter ju verkligen jobbigt.

Jag undrar en sak, vad har hänt, hur kan det skickas inkassoräkningar till dej som är hans?

Styrkekramar!

[marib]

_respektera_ snackreglerna? Ditt inlägg är inte respektfullt mot trådstartaren utan bryter mot cr 1..

/marib *värd*

[Pappa48]

Är det mig du menar, varför inte stänga ner inlägget direkt?

[En liten mamma]

Mitt ex har ljugit för mig om HELA sitt liv. Då menar jag verkligen HELA sitt liv! Han har ljugit om utbildning, arbete, inkomst, uppväxtort, att hans fars sida av släkten skulle vara från ett annat land - you name it. Han har t.o.m påstått att han är far till ett barn som inte existerar!!
Då vi blev tillsammans så gick allt ganska fort. I och med att han påstod att han hade en inkomst som var 4 ggr högre än vad han i verkligheten fick in, så planerade jag ju ekonomin därefter och det är kanske inte svårt att räkna ut var det slutade??? Innan han avslöjades så hade jag dumt nog ställt upp och inhandlat diverse prylar åt honom och hans barn (han skulle ju få pengar retroaktivt, så då skulle han ju betala bort det...).
Det är detta jag får betala för idag. Jag var förälskad, naiv och för snäll... Han utnyttjade detta till max och har inget som ens kan liknas vid ett samvete, så han ångrar inget heller utan nu har han flyttat till nästa nykära tjej som han kan leva på ett tag... (Detta mönster har han levt efter de senaste 10 åren, så inget kan få mig att tro att han skulle ha slutat med det nu.)

Jo, det är tämligen jobbigt... Jag hade kanske kunnat leva med det om han åtminstone hade kunnat visa något som helst tecken på ånger, men det är verkligen INGENTING! Han är fullkomligt likgiltig inför det faktum att han ljugit om hela sitt liv och att han satt mig (och därmed även mina/sitt barn) i ekonomisk kris. Det bekommer honom inte...

Tror ni att man kan begära en psyk-utredning på honom ifall han drar det till domstol??? *kom på nu*

[Pappa48]

"""""nu var det så att vi KÄMPAR för våra barn,,,,,så vart er erat problem.......

[Pappa48]

Ursäkta, jag börjar bli orolig för dig!

[Ziggy]

Snälla!
Kan du åtminstone inte tänka till en endaste liten sekund innan du skriver dina instinktiva svar?

Om du hade hängt med någotsånär på snacket på senare tid så skulle du inte kunnat undgå att ha åtminstone lite hum om "En liten mammas" situation. Och hade du haft åtminstone lite hum om hennes situation så skulle du nog inse att ditt svar till henne kanske inte var direkt klockrent.

Hon har en jobbig situation just nu (en situation som hon inte själv har valt på något sätt). Vad finns det då för anledning för dig att ta ut din egen frustration över henne?

Kan du någon gång tänka tanken att det kan vara "synd" om andra föräldrar även om dom inte är pappor?

Tänk till och tagga ner lite istället för att älta samma tema i tråd efter tråd utan någonsomhelst hänsyn till trådstartarens egna situation!

[Pappa48]

Jag vet TS situation som du kanske vet inte ett smack om.....

[En liten mamma]

Ärligt: jag håller verkligen alla tummar jag har (vilket tyvärr inte är fler än två, men det kanske räcker ändå?) för att du ska få träffa ditt barn långt mera än du redan gör...

Avstängd? Varför då?? Visst kan diskussionerna bli hetsiga emellanåt, men för min del får du så gärna hänga kvar här.

Anledningen till att jag sitter och vältrar mig i självömkan för tillfället är för att jag vet vad jag har att kämpa emot. Jag vet redan nu att denne man inte drar sig ett ögonblick för att ljuga rätten blå om det gynnar honom själv! Jag vet att han skiter fullkomligt i ifall hans barn börjar gå bakåt i utvecklingen pga upprepade traumatiska separationer från tryggheten, bara han får _sin_ vilja igenom och _sitt_ behov stillat... (Det skulle han i så fall enbart skylla på mig och aldrig i livet erkänna sin egen del i det...) Så illa är det att det ligger på den nivån, tyvärr...
Det som är mest deprimerande är att det faktiskt känns som ett totalt nederlag att det skulle behöva gå så långt som till TR överhuvudtaget.

Men som den fågel Fenix jag är, så kommer jag, så snart jag har ynkat mig färdigt, att samla ihop mitt jävlar-anamma och resa mig ur askan med nytt mod för att ta strid i TR för mitt barns bästa.

Hur gick det med reseersättningen, förresten? Blivit nåt klokare??

[Ziggy]

Det verkade snarast som motsatsen på ditt ursprungliga svar till henne!

Om du nu känner till den som du påstår så verkar det för mig ännu märkligare att du inte kan sitta på händerna ett tag utan direkt dammar in ett svar baserat på ditt eget ständiga "ältande" på snacket!

[Pappa48]

Hade en signal från "Ken Ring", men mina tårar föll för DIG, vet inte riktigt vad vi håller på med , vem är du, är du en "Pretty Women" som bara finns där ute i vår Cybervärld, men som VI kämpar så för, vet inget idag om umgängesersättning för resor, men man kan säga att de blev fundersam, hade inte haft någon tidigare ansökan om detta, så du får veta först av alla.
Har aldrig skrivit ett ond ord till dig, vet inte varför, brukar gå hårt åt mammor, men kan inte mot dig, alla skriver ner mig, men jag är bara en pappa till en dotter som inte är min frus barn, men det har inte stört dig, fan du är bara...Lyssnar på Queen och mina ögon blankas ...ha det bra!

[Pappa48]

Nä, nu blir jag störd, visst har du några vänner nånstans, annars kommer vi och hämtar dig och allt, allvar!

[Pappa48]

Förstår dig! Men allt är inte så lätt !

[Pappa48]

Älta, ja det är eran syn, men so what....

[Pappa48]

Ångrar det inlägget!

[Ziggy]

Älta:
Upprepa, ideligen diskutera, tjata (om), tugga om, mala, traggla

[Pappa48]

Irri?