Såå jobbig nu :(

[Cesse m.4]

Den 13:e December var vi på extra kontroll på ögonmottagningen som jag själv begärde eftersom Carolina börjat bli klumpig, fumlig, trampar i luften, spiller mer än vanligt etc. Både jag och förskolepersonalen hade observerat detta och uppmärksamat att det var något som inte stämde...

Hon har ju haft sina glasögon sen 1½ års ålder, utan problem... Nåväl, syntest görs och ortopisten vill sätta lapp över ena glasögat för att kolla ett öga i taget.. Carolina GALLSKRIKER i ren och skär panik när vi försöker lappa hennes vänstra öga- skitjobbigt! Styrkan i glasögonen stämmer bra men... hon ser knappt på höger öga Detta pga att det lägger sig i dvala då vänster öga tar över och styr.. Nu ska hon börja lapp-tränas och hon SKRIKER i panik så fort hon ser att vi ska lappa henne

Vi ska börja med att sätta lappen på glasögonen,till att börja med 5 minuter, sen tio minuter osv... tills hon accepterar lappen och då ska vi gå över till att lappa direkt "över ögat" och då ska hon ha lapp i tre dagar, vara utan en, ha i tre dagar osv...

Nu till min fråga, är det någon annan som haft det såhär? Ett barn som SKRIKER i PANIK så fort lappen kommer på... skriker, skriker, skriker...
Jag försöker allt, hon får sitta i mamma eller pappas knä (hon väljer själv), hon får välja aktivitet som görs under tiden, film, bok, frukt, samtal etc. etc... Idag valde hon en film och jag försökte distrahera henne genom att prata om filmen osv osv... men hon är tyst en kort kort stund och sen SKRIIIIIK... Hjälp! Vad sjutton ska vi göra?? Det är ju för hennes eget bästa, vi förklarar, vi mutar... ja allt... men inget verkar hjälpa, bara hon slipper lappen

Ortopisten sa till oss att det kan bli skit-tufft det här.. Carolina ser inte när hon har lappen på sig, hon kan få ont i huvudet, bli på dåligt humör, få sämre humör överlag och så...Och att allt i slutänden handlade om vem som är envisast.. I detta läget har denna viljestarka lilla dams vilja förvisso inte en chans (för jag och även hennes far, är envisare än envisnaste åsnan bägge två..) och vi gör ju detta för vi vill hennes bästa... Men det är riktigt riktigt jobbigt ändå!

Vad händer om detta inte hjälper? Om vi inte kommer längre än till 5-10 minuter om dagen? Vad händer med hennes syn? Kommer hon förlora den helt då??

Usch, frågorna är många och det finns väldigt få att prata med som förstår hur man mår Alla tycker liksom bara "vadå, det är väl ingenting att ha lite fel på synen"
Jag blir så ledsen...

Någon mer i samma /liknande situation?

Kram från idag en trött och ledsen mamma Cesse...

[Dame]

Styrkekramar!
Har inget råd att komma med. Vi strider med lapp här hemma också men D accepterar den (trodde vi skulle slippa efter sommaren ev få droppar). Men oj vilken skillnad det har gjort. Utan glasögon och med lapp på friska ögat såg han nästan ingenting. Han har gått från rad två (med glasögon) till rad 7 innan sommaren. Sen var det uppehåll och han föll tillbaka till rad 5 ung. Så lyckas man gör det verkligen nytta. Om inte vet jag faktiskt inte.
Men kämpa på!
Kram

[Lina m Meja&Love]

när vi började. Skrik och panik! Vi har en väldigt viljestark ung dam dessutom som _inte_ger sig i första taget. De blir ju också väldigt hämmade i början eftersom de knappt ser något med lappen på då ögat är så dåligt. Ju mer det tränas desto lättare blir det ju.
Vi gjorde till sist så (efter mycket skrik) att vi ritade ett rutsystem med ett antal rutor (tror att det var 10-15 st) sedan fick hon själv bestämma något som hon gärna ville ha som vi ritade dit i sista rutan. (en karlsson på taket film i vårt fall) Sedna sa vi att hon fick kryssa i rutan när hon hade haft lappen och när alla var kryssade så skulle hon få filmen. Nu vet jag inte hur gammal er flicka är, Meja var ca 3,5 då.
Iallafall så gick hon med på att sätta på lappen mest för att det var roligt att göra krysset och första dagarna klarade hon väl ca 5 -10 min. Sedan ökade vi med 10 min om dagen och efter några dagar så glömde hon faktiskt bort att fråga när det var dags att ta av den. Efter första veckan klarade hon 5 timmar så då ökande vi sedan till fulltid, dvs 8 timmar/dag som ortoptrisen har sagt att hon ska ha. När papperet var fullkryssat fick hon förstås filmen och sedan har det inte behövts mer faktiskt. Jag hade annars ställt in mig på att rita ett nytt papper med en ny muta, men hon sa inget. Och nu bryr hon sig inte så mycket, även om hon kan krångla just när vi ska sätta på den ibland. Men har hon den på så är det oftast inga problem.
I början hade vi också de där dyra rosa lapparna med mönster på, så hon tyckte det var ganska fint...

Hoppas du fick någon hjälp av mitt svammel!
Skriv och berätta hur det går sedan!

[Cesse m.4]

TACK för tipset!! Det där låter som något vår lille extremt ENVISA dam kan fastna för! Vad smart med rutmönstret och få välja sak i slutet!
Damen blev 3 i augusti i år, så hon är nu 3 år och typ 4 månader, så snart 3,5 år alltså! Väl medveten om saker och ting!

De rosa lapparna, vilka är det och vart hittar jag de?? Låter super-bra! (vad sakerna kostar spelar ingen roll i detta läget alls! Det får kosta vad det kosta vill för att hon ska må bra och synen ska fungera bra för henne har vi sagt...)

[Marie_AOA]

Oliver var så pass liten när han började lappträna. Han var 11 månader och har i princip vuxit upp med det. Men visst skrek han! Sparkade i luften, skrek, slet av lappen och så... Vi gjorde ett belöningssystem som jag inte minns så mycket av tyvärr. Men det gick ut på att han fick en stjärna för varje lyckad dag med lapp. Efter typ 5 stjärnor fick han en belöning. Ungefär så.

Oliver var i princip blind då, skelningen uppdagades för sent. Bvc sa att alla småbarn skelar. Jomen visst, men hur länge?! Han såg nästan inte alls i början när vi lappade hans öga. Han har inga glasögon så vi måste sätta lappen direkt på ögat. Nu tränar han 32,5 timmar/vecka och det går superbra!

Stort lycka till och en styrkekram till er!

[Marie_AOA]

vilken sorts lappar har ni? Apotekets opticlude junior är jättebra och det medföljer gnuggisar att gnugga på varje lapp.

[Cesse m.4]

Tack för tipset! Ska förbi apoteket idag och kolla! Carolina är nästan 3,5 år och fick ju också skelningen konstaterad lite väl sent, tyvärr... De hade inte ens uppmärksammat att hon skelade förrän jag kom dit när hon var nästan 1,5 år och frågade om det var normalt typ... Men alla små skelar ju... hm... Nåväl, hon fick glasögonen rätt snabbt och de gick fort att vänja henne med...

Är glad att ögonmottagningen redan har tagit hand om Daniel och kollar han för att se om han har samma sak eftersom det tydligen är ärftligt Jag hoppas han inte har det!

Ja, det får bli ett belöningssystem här hemma och så till apoteket idag och se om de har något bra att använda istället för bara tejpen som vi fått rekomenderad!

Tack för svaret!

[Lina m Meja&Love]

företagets namn där jag beställde de rosa lapparna, men själva lapparna heter Ortopad och finns i 3 olika utföranden tror jag (typ flick, pojk och nån blandad). Vi fick en länk av ortoptrisen där vi beställde, de kom på 2 dagar i brevlådan sedan.
Har försökt googla utan resultat... Kanske någon annan här vet? Eller ring din ortoptris och fråga, de borde ju veta?
Annars har du ju gnuggisar på opticluden som Marie skrev om här nere, det kanske funkar till att börja med. Man skulle ju annars kunna tänka sig att hon får rita med tuschpenna på dem, det borde fästa. Alla sätt är bra utom dom dåliga
Men, hoppas ni får damen till att prova, det gäller bara att vara mer envis än henne... Jag vet hur det är med envisa 3,5-åringar...

[Lina m Meja&Love]

varandra... Då har vi väl troligen samma ortoptris? Det kan väl inte finnas alltför många sådana i samma lilla län?

[Marie_AOA]

Alexander och Oliver går hos Astrid i Karlskrona. Var bor ni?

[Lina m Meja&Love]

Karlskrona så vi går också hos Astrid.

[Marie m. M&N]

Vi började lappträna för 2 månader sedan 20/10. Hon har 6+ på glasögonen för båda ögonen men högra ögat som hon skelat från början med hade inte utvecklats lika bra som det vänstra eller det vänstra har tagit över. Vi fick lappträna 8tim,/dag 6dgr/vecka direkt. Mycket bråk och grin, för hon är super envis, men på 1 månad blev högra ögat 25% bättre!!!!! Vid förra besöket hade det inte blivit någonmer förbättring så vi fortsätter lappa. Men hon börjar tröttna vill inte ha lappen. Vi kör lördagar lappfri dag=godis och brular säga ögontanten sa att vi måste mamma och pappa bestämmer inte detta. Hon är ju 4 år och det funkar ganska bra. Kan rekommendera köpa lappar som de får välja vilken figur de ha på de har varit mer poppis är de färgade 4pack man kan köpa.
Till oss sa ortoptisten att om man sätter lappen på glasögonen så fuskar barnen genom kika över glaset och då fungerar inte lappningen.
Lycka till envisheten vinner! (men det svider i hjärtat)

[Marie m. M&N]

Adressen till hemsidan för ögonlappar är www.webfit.se

[lenkul]

Hej!!

Ingen av mina döttrar (2st) har funkat med lapp vi fick droppar istället att droppa i det friskare ögat, och det har funkat bra.
Hoppas att det ordnar sig för det är ett krig.
Kram

[Marie_AOA]

Jag tycker Astrid är lugn och bra.

[*Tina*]

Min dotter föddes med starr på ena ögat, och ser i princip bara ljus och mörker på det ögat.

Hon har en lins med +30 i styrka på det dåliga ögat, och med lapp på så ser hon, om än väldigt suddigt.

Vi har kämpat med lappen sedan hon var 2 mån gammal, nu fyller hon 3 i april och det är inte bättre nu.

När hon var bebis så somnade hon eller blev helt apatisk av lappen.
I ett-årsåldern skrek hon hysteriskt tills hon somnade.
Nu gråter hon, försöker slita av lappen, blir trött osv osv.
Hon har också ett väldigt temperament och vi har försökt med allt

På dagis accepterar hon lappen i max en timme innan den slits av, hemma går det an i max 10 min.

Vår ögonläkare har sagt att om det inte blir bättre med lappen så kommer hon att förlora synen på ögat (den kommer alltså inte att bli bättre och hon räknas då som enögd) , och det låter inte särskilt roligt

[fsk_frida]

Jag föddes med samma diagnos fast på båda ögonen. Jag kan som uppmuntrande ord , kansk? säga att jag idag har 50% av normal syn vilket gör mig fullt duglig för ett normalt liv. Körkort etc.
Kämpa med lappen. Det är så värt besväret för henne.
Till mina föräldrar gav de diagnosen att om jag inte hade lappen och om de itne följde instruktionerna skulle jag bli blind. Envishet vara längst och gav i mitt fall resultat.
Detta var i början av 80-talet.
Jag är min mor evigt tacksam idag.

[My med 6 barn]

Hej! Ny här. Vår son föddes med gråstarr på båda ögonen. i morgon blir han två månader och har redan opererats två ggr. Först tog de bort linserna på honom. Sedan fick han komplikationer. Efterstarr på ena ögat och glaucom på andra. Detta opererades han för förra fredagen. Förutom det så har han kontaktlinser och ögondroppar. I går fick han infektion på ena ögat och fick ytterligare droppar för detta. Det är så jobbigt för vår lille då vi måste droppa honom varje timme så han skriker mycket. Därför känns det extra bra att läsa ett inlägg från någon som dig. Man får tillbaka motivationen att hålla på och krångla med lillen. Fick du Efterstarr? Linser? Ögondroppar?

[fsk_frida]

. Jag drabbades inte av komplikationer efter min första operation, den där de avlägsnade de starrade linserna. Allt gick bra. Eftersom detta var 1983 så hade jag inte linser efter den operationen utan var utan. Linser satte de först på mig när jag var två år. Under många protester gråt och tandagnisslan. Detta var kontaktlinser som man skulle ta ut och sätta in varje kväll. Hade dock glasögon från det att jag började förflytta mig runt och hade även stöd från syncentralen där de behandlade barn med speciella synfel. De trodde ju jag skulle bli väldigt synsvag.
Jag begåvades med en vadderad hjälm och sedan sa de till min mamma att träna med glasögon och lapp så mycket som möjligt gärna varje dag. Hon tog dem på orden och var envis som synden. Detta med lappen var delvis för att jag skelade men även för att träna upp synen på det sämre ögat. Jag hade olika synskärpa på ögonen. Hur de mätte det vi så unga år vet jag inte. Drogs med lappen tills jag börjades skolan.
Jag håller tummarna för att allt skall gå bra med er lille kille. Det är väl värt att kämpa och hålla ut! Han kommer att protestera och kanske även plocka ut linserna. Tala om för honom vad det är som pågår när han blir äldre. Tala om för honom varför ni måste göra som ni gör. Mamma var alltid noga med att förklara för mig varför hon var tvungen att sätt i linser, varför jag var tvungen att göra olika saker hos ögonläkaren m.m. Jag själv tror att det gjorde mig mer tolerant.

Jag vet en period som min mor berättat för mig om då jag kommit på att man kunde ta ut linserna själv. Det var hejdlöst roligt tydligen. Jag vet inte varför jag gjorde det för synen måste ha försämrats markant. Min mamma berättade att hon var som en hök eftersom mina linser på den tiden kostade 700-1000 kronor styck. Jag lärde mig dock att leva med dem och numera går det inte en dag utan att jag tackar min mamma för att hon höll ut, för att hon kämpade som hon gjorde!

Jag hoppas av hela mitt hjärta att det går bra för er och att hans syn blir bästa möjliga. Blir den det är det ju väl värt allt besvär i världen och han kommer att vara er evigt tacksam!

Ledsen att det blev lite långt och kanske osammanhängande hoppas att du får ut något nyttigt av det.
Varma kramar!

[My med 6 barn]

Hej igen!
Tack för att du ville dela med dig
Nu känner vi oss mer motiverade. Det har känts både tufft och stressande när han blir ledsen och skriker när vi sätter i och tar ut linserna. Ingen av oss har linser själva, och alla dessa vätskor hit och dit. Sedan har vi fått lov att hålla på med kortison droppar varje timma för att förebygga infektion. Samt pupillutvidgande droppar och salva mot en inflammation på vänster öga.
Tyvärr så trodde läkaren i måndags att pupillen växt i hop pga inflammationen. Så det blir ytterligare operation för vår lille.
Har du opererat in konstgjorda linser?
Tack än en gång. Det stärkte oss verkligen.
Kramar My