Var längesen jag var här...
Styvfamiljer
  1. Medlem sedan
    Jun 2007
    #1

    Var längesen jag var här...

    Och jag har nu läst en hel del som skrivits.

    Det som ff förbluffar mig är oförmågan att förstå. Att lyssna...

    Bara för att man i skrivande stund skriver rena hemskheter om ens bonusbarn och spyr ut sina känslor betyder inte att man är sådan mot dem...

    Visst en del kan barn läsa sig till, jag vet det. Men i ärlighetens namn? Om nu alla styvmammor som skriver så hemska saker (inkl mig själv ibland när det är tufft) nu lever ut sina känslor är det ett betydligt större problem än vad som går att lösa på denna sida.
    Jag tror inte på dömmande svar, att kritisera vad man skriver. Jag tror på att lyssna...

    Döm inte ord som just bara är ord. Lyssna, stötta och kom med råd...
    Den omtanke som visas idag, kan bära frukt imorgon...
  2. 1
    Var längesen jag var här... Och jag har nu läst en hel del som skrivits.

    Det som ff förbluffar mig är oförmågan att förstå. Att lyssna...

    Bara för att man i skrivande stund skriver rena hemskheter om ens bonusbarn och spyr ut sina känslor betyder inte att man är sådan mot dem...

    Visst en del kan barn läsa sig till, jag vet det. Men i ärlighetens namn? Om nu alla styvmammor som skriver så hemska saker (inkl mig själv ibland när det är tufft) nu lever ut sina känslor är det ett betydligt större problem än vad som går att lösa på denna sida.
    Jag tror inte på dömmande svar, att kritisera vad man skriver. Jag tror på att lyssna...

    Döm inte ord som just bara är ord. Lyssna, stötta och kom med råd...
  3. Hannalie
    #2
    Jag tycker inte det är mycket dömande på denna sida. Snarare tvärtom. Sen kan det kanske vara så i vissa fall att man inte riktigt gillar de svar man får. Men det gäller ju att kunna vara öppen och lyssna åt andra hållet också och ta till sig folks olika förslag och råd. Sen behöver man självklart inte följa dem.
  4. 2
    Jag tycker inte det är mycket dömande på denna sida. Snarare tvärtom. Sen kan det kanske vara så i vissa fall att man inte riktigt gillar de svar man får. Men det gäller ju att kunna vara öppen och lyssna åt andra hållet också och ta till sig folks olika förslag och råd. Sen behöver man självklart inte följa dem.
  5. Medlem sedan
    Jun 2007
    #3
    "Stackars din bonusson som ska behöva bo med dig"

    Det är en kommentar som används i sitt stora hela till 80% då någon skriver nedsättande om sitt bonusbarn... Ingen mening att argumera imot...

    Tycker det är synd att det inte finns någonstans en person kan vända sig för sina innersta känslor. Tragist...

    Och som sagt. Bara för att man uttrycker saker betyder inte att man handlar efter dem...
  6. 3
    "Stackars din bonusson som ska behöva bo med dig"

    Det är en kommentar som används i sitt stora hela till 80% då någon skriver nedsättande om sitt bonusbarn... Ingen mening att argumera imot...

    Tycker det är synd att det inte finns någonstans en person kan vända sig för sina innersta känslor. Tragist...

    Och som sagt. Bara för att man uttrycker saker betyder inte att man handlar efter dem...
  7. Hannalie
    #4
    Jo men det var ett inlägg av många många andra uppmuntrande. Har läst åtminstonde tillbaks till november och inte hittat några i stil med det. Så nej, jag håller inte med om att det är så mycket dömmande.
  8. 4
    Jo men det var ett inlägg av många många andra uppmuntrande. Har läst åtminstonde tillbaks till november och inte hittat några i stil med det. Så nej, jag håller inte med om att det är så mycket dömmande.
  9. Hannalie
    #5
    Och angående ursprungsinlägget i den tråden så kan man kanske uttrycka sig lite annorlunda. Även om man är upprörd. Att önska att inte någon ska finnas till och att man blir äcklad av när barnet umgås med biobarnet är ganska grovt uttryckt.
  10. 5
    Och angående ursprungsinlägget i den tråden så kan man kanske uttrycka sig lite annorlunda. Även om man är upprörd. Att önska att inte någon ska finnas till och att man blir äcklad av när barnet umgås med biobarnet är ganska grovt uttryckt.
  11. Medlem sedan
    Jul 2007
    #6
    Där håller jag med dig Hannalie. Jag reagerade också på att hon skrev att hon var äcklad av sin ss. Och önskade att han inte fanns.Jag kan ju tycka att det kan vara lite svårt att ge stöd till en sådan person, men jag kan ha fel. Om man har så stora problem med sina sb så kanske man ska söka hjälp. Men å andra sidan så kanske hennes inlägg inte var så illa menat.
  12. 6
    Där håller jag med dig Hannalie. Jag reagerade också på att hon skrev att hon var äcklad av sin ss. Och önskade att han inte fanns.Jag kan ju tycka att det kan vara lite svårt att ge stöd till en sådan person, men jag kan ha fel. Om man har så stora problem med sina sb så kanske man ska söka hjälp. Men å andra sidan så kanske hennes inlägg inte var så illa menat.
  13. Medlem sedan
    Feb 2006
    #7
    Jag håller med!
    Den som skriver är ofta upprörd och skriver utan spärrar i ett desperat ögonblick. Vi som läser är lugna och bör kunna tänka konstruktivt för att hjälpa trådstartaren.
  14. 7
    Jag håller med!
    Den som skriver är ofta upprörd och skriver utan spärrar i ett desperat ögonblick. Vi som läser är lugna och bör kunna tänka konstruktivt för att hjälpa trådstartaren.
  15. Medlem sedan
    Jun 2004
    #8
    Å andra sidan är ju även de som svarar människor med sina egna triggers och saker man går igång på. Det här är liksom ingen professionell hjälplinje utan människor som svarar och reagerar utifrån sina egna erfarenheter.

    Jag håller med i grundprincipen om att svara respektfullt och försöka hjälpa snarare än trycka ner, men jag tror också vi många gånger tolkar det där med vad hjälp och respekt egentligen innebär väldigt olika. Vissa anser att det är mer hjälp att vara rak och verkligen tala om hur man anser att någon passerat gränsen - andra tycker det är mer hjälp att mest vara förstående och inte säga emot. Vem har rätt? Förmodligen är olika svarsätt olika rätt beroende på situation och person, men hur ska man veta det i ett sånt här forum?

    Och som sagt - det är ju "vanliga" människor som svarar också, inte terapeuter eller psykologer. Många amatörpsykologer förvisso..*s*
  16. 8
    Å andra sidan är ju även de som svarar människor med sina egna triggers och saker man går igång på. Det här är liksom ingen professionell hjälplinje utan människor som svarar och reagerar utifrån sina egna erfarenheter.

    Jag håller med i grundprincipen om att svara respektfullt och försöka hjälpa snarare än trycka ner, men jag tror också vi många gånger tolkar det där med vad hjälp och respekt egentligen innebär väldigt olika. Vissa anser att det är mer hjälp att vara rak och verkligen tala om hur man anser att någon passerat gränsen - andra tycker det är mer hjälp att mest vara förstående och inte säga emot. Vem har rätt? Förmodligen är olika svarsätt olika rätt beroende på situation och person, men hur ska man veta det i ett sånt här forum?

    Och som sagt - det är ju "vanliga" människor som svarar också, inte terapeuter eller psykologer. Många amatörpsykologer förvisso..*s*
  17. Medlem sedan
    Jun 2004
    #9
    Jag tror definitivt inte att det är särskilt många, om någon alls, som lever ut såna känslor som ibland beskrivs härinne (äckel/hat/önskan att barnet försvinner osv). Verkligen inte. Däremot tror jag att ytterst få människor är så bra på att dölja sina känslor att så starka känslor inte på något sätt sipprar igenom och påverkar familjelivet ganska rejält, åtminstone familjelivet för det barn eller den person som är måltavlan för detta äckel/hat/ovilja.

    Det är ju därför det är så enormt viktigt att ta hjälp om man känner så, att försöka reda ut sina känslor och inte bara acceptera att "Nu känner jag såhär och det är inget att göra åt.

    Sen tycker jag det är fascinerande hur olika man kan tolka samma svar. Jag ser förvisso fördömande och hårda svar, men de allra allra flesta svar jag ser här är svar där man försöker förstå och försöker komma med konstruktiva råd och hjälp.
  18. 9
    Jag tror definitivt inte att det är särskilt många, om någon alls, som lever ut såna känslor som ibland beskrivs härinne (äckel/hat/önskan att barnet försvinner osv). Verkligen inte. Däremot tror jag att ytterst få människor är så bra på att dölja sina känslor att så starka känslor inte på något sätt sipprar igenom och påverkar familjelivet ganska rejält, åtminstone familjelivet för det barn eller den person som är måltavlan för detta äckel/hat/ovilja.

    Det är ju därför det är så enormt viktigt att ta hjälp om man känner så, att försöka reda ut sina känslor och inte bara acceptera att "Nu känner jag såhär och det är inget att göra åt.

    Sen tycker jag det är fascinerande hur olika man kan tolka samma svar. Jag ser förvisso fördömande och hårda svar, men de allra allra flesta svar jag ser här är svar där man försöker förstå och försöker komma med konstruktiva råd och hjälp.

Liknande trådar

  1. längesen..
    By Fie84 in forum _0711 Novemberbarn
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2008-05-05, 21:11
  2. Längesen nu..
    By dajm75 in forum Singelmingel
    Svar: 21
    Senaste inlägg: 2008-01-28, 22:02
  3. längesen nu...
    By mammasmelvin in forum _0807 Julibarn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2008-01-27, 11:57
  4. nu var det längesen
    By riesen in forum _0711 Novemberbarn
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2008-01-22, 00:09
  5. längesen
    By minica in forum _04 Alla barn
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2008-01-03, 15:19
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar