Ytterligare en artikel:
Småbarn
  1. Medlem sedan
    Apr 2002
    #1

    Ytterligare en artikel:

    http://sydsvenskan.se/inpalivet/article293349.ece

    Man kan inte både ha kakan och äta den. Vi som är "hemska" och yrkesarbetar samt lämnar barnen på dagis, vi bidrar till finansieringen av er som vill vara hemma + lite till. Skulle 50% av alla föräldrar (oavsett kvinna el man) vara hemma med sina barn under uppväxten så bidrar detta till att välfärdssystemet urholkas.
  2. 1
    Ytterligare en artikel: http://sydsvenskan.se/inpalivet/article293349.ece

    Man kan inte både ha kakan och äta den. Vi som är "hemska" och yrkesarbetar samt lämnar barnen på dagis, vi bidrar till finansieringen av er som vill vara hemma + lite till. Skulle 50% av alla föräldrar (oavsett kvinna el man) vara hemma med sina barn under uppväxten så bidrar detta till att välfärdssystemet urholkas.
  3. Medlem sedan
    Aug 2000
    #2
    Det är ju så det är... att allting kostar pengar och måste finansieras någonstans.

    Jag är väldigt kluven inför dessa olika livsstilar... jag har inte några problem med MITT val att jobba och ha barnen på förskolan. Och någonstans kan jag också förstå andras val att vara hemma med sina barn, men visst är det som du säger att välfärdssystemet skulle inte vara på den nivå vi har idag om "alla" var hemma med barnen som på 70-talet (eller tidigare).

    Frågan är om vi kanske ska backa tillbaka... vi är hemma längre med barnen men då får vi också börja definiera vad som ska prioriteras bort i välfärden.
  4. 2
    Det är ju så det är... att allting kostar pengar och måste finansieras någonstans.

    Jag är väldigt kluven inför dessa olika livsstilar... jag har inte några problem med MITT val att jobba och ha barnen på förskolan. Och någonstans kan jag också förstå andras val att vara hemma med sina barn, men visst är det som du säger att välfärdssystemet skulle inte vara på den nivå vi har idag om "alla" var hemma med barnen som på 70-talet (eller tidigare).

    Frågan är om vi kanske ska backa tillbaka... vi är hemma längre med barnen men då får vi också börja definiera vad som ska prioriteras bort i välfärden.
  5. Lilla hemmamamman
    #3
    Men varför skriva om ett problem som inte existerar???
    Enligt SCB så låg arbetslösheten i november 2007 på 5,2 %.( http://www.scb.se/ ) Vi har ju inte direkt brist på arbetskraft om man säger så.
    Och att 50 % av alla föräldrar skulle vara hemma med sina barn under hela uppväxten det förstår ju vem som helst att så kommer det aldrig någonsin att se ut, så återigen varför ta upp något som inte existerar??
    Men det är klart, får man chansen att lite snyggt linda in att vi som är hemmamammor är samhällsparasiter så tar man väl den! *suckar trött*
  6. 3
    Men varför skriva om ett problem som inte existerar???
    Enligt SCB så låg arbetslösheten i november 2007 på 5,2 %.( http://www.scb.se/ ) Vi har ju inte direkt brist på arbetskraft om man säger så.
    Och att 50 % av alla föräldrar skulle vara hemma med sina barn under hela uppväxten det förstår ju vem som helst att så kommer det aldrig någonsin att se ut, så återigen varför ta upp något som inte existerar??
    Men det är klart, får man chansen att lite snyggt linda in att vi som är hemmamammor är samhällsparasiter så tar man väl den! *suckar trött*
  7. Medlem sedan
    Feb 2006
    #4
    Håller med om vartenda ord! Jag kommer aldrig att förstå dessa hemmaföräldrar som på fullt allvar tycker att staten ska bekosta deras EGET val att avstå från att arbeta för att vara hemma med barnen. Jag läste även artikeln om kvinnan som valt att vara hemma med sina barn. Yngste sonen där var 4 år och gick på dagis sedan i höstas p g a att han är yngst och det inte heller finns andra barn hemma på dagarna att leka med. Samtidigt står det längre upp i artikeln att den här mamman inte har någon förståelse överhuvudtaget för föräldrar som väljer att låta äldre syskon vara kvar på dagis när de får yngre syskon. Vart finns logiken i det kan man ju undra.
  8. 4
    Håller med om vartenda ord! Jag kommer aldrig att förstå dessa hemmaföräldrar som på fullt allvar tycker att staten ska bekosta deras EGET val att avstå från att arbeta för att vara hemma med barnen. Jag läste även artikeln om kvinnan som valt att vara hemma med sina barn. Yngste sonen där var 4 år och gick på dagis sedan i höstas p g a att han är yngst och det inte heller finns andra barn hemma på dagarna att leka med. Samtidigt står det längre upp i artikeln att den här mamman inte har någon förståelse överhuvudtaget för föräldrar som väljer att låta äldre syskon vara kvar på dagis när de får yngre syskon. Vart finns logiken i det kan man ju undra.
  9. Medlem sedan
    Dec 2007
    #5
    Nä. I och med att dagissubventionerna är en så jättestor utgift, så är det ytterst få av "er" som ens betalar vad era egna barns dagisplatser kostar för samhället. I ännu färre fall blir det något över till övriga skattefinansierade ting.

    Snarare är det hemmamammornas män, samt alla barnlösa här i landet, som sugs ut för att kunna betala för era barns dagis!
  10. 5
    Nä. I och med att dagissubventionerna är en så jättestor utgift, så är det ytterst få av "er" som ens betalar vad era egna barns dagisplatser kostar för samhället. I ännu färre fall blir det något över till övriga skattefinansierade ting.

    Snarare är det hemmamammornas män, samt alla barnlösa här i landet, som sugs ut för att kunna betala för era barns dagis!
  11. Medlem sedan
    Jun 1998
    #6
    Nu tycker jag att du ska presentera ett hållbart räkneexempel till stöd för ditt påstående. Glöm inte att ta med konsumtionsutrymmets effekt på tillväxt och arbetstillfällen etc. (Att du inte gillar konsumtion är ingen ursäkt att utelämna effekterna, vill jag påpeka.)
  12. 6
    Nu tycker jag att du ska presentera ett hållbart räkneexempel till stöd för ditt påstående. Glöm inte att ta med konsumtionsutrymmets effekt på tillväxt och arbetstillfällen etc. (Att du inte gillar konsumtion är ingen ursäkt att utelämna effekterna, vill jag påpeka.)
  13. Medlem sedan
    Oct 2003
    #7
    Det stämmer nödvändigtvis inte.
    Om vi ändå bortser från positiva "bieffekter" som arbetstillfällen som genereras runt förskolan, konsumtion etc. och bara räknar på kostnader respektive intäkter på ett enskilt barn/förälder så ser det ut enligt uträkningen nedan.

    Siffrorna är hämtade från Stockholm utgående från stadens budget 2008, medelinkomst, skattetabell etc.

    Kostnader:
    * Kostnad förskoleplats per barn och år: 105 000
    * Avgår sparad kostnad för ej utbetalat vårdnadsbidrag: 36 000/år
    * Återstående kostnad för kommunen: 69 000 kr/år

    Intäkter:
    * Förskoleavgift: 12 000 kr/år
    * Inkomstskatt: 66 000 kr/år
    * Summa intäkter: 78 000 kr/år

    Summa (intäkter minus kostnader):
    78 000 - 69 000 = 9 000 kr/år
  14. 7
    Det stämmer nödvändigtvis inte.
    Om vi ändå bortser från positiva "bieffekter" som arbetstillfällen som genereras runt förskolan, konsumtion etc. och bara räknar på kostnader respektive intäkter på ett enskilt barn/förälder så ser det ut enligt uträkningen nedan.

    Siffrorna är hämtade från Stockholm utgående från stadens budget 2008, medelinkomst, skattetabell etc.

    Kostnader:
    * Kostnad förskoleplats per barn och år: 105 000
    * Avgår sparad kostnad för ej utbetalat vårdnadsbidrag: 36 000/år
    * Återstående kostnad för kommunen: 69 000 kr/år

    Intäkter:
    * Förskoleavgift: 12 000 kr/år
    * Inkomstskatt: 66 000 kr/år
    * Summa intäkter: 78 000 kr/år

    Summa (intäkter minus kostnader):
    78 000 - 69 000 = 9 000 kr/år
  15. Medlem sedan
    Jun 2005
    #8
    Inte så lite av kostnaderna för en förskoleplats utgörs av lönekostnader (skatt + sociala avgifter)som går rakt tillbaka in i samhällets famn.
  16. 8
    Inte så lite av kostnaderna för en förskoleplats utgörs av lönekostnader (skatt + sociala avgifter)som går rakt tillbaka in i samhällets famn.
  17. Medlem sedan
    Oct 2003
    #9
    Helt riktigt.....men jag ville inte "krångla till det" i onödan. Även utan sådana effekter så står ju räkneexemplet för sig själv!
  18. 9
    Helt riktigt.....men jag ville inte "krångla till det" i onödan. Även utan sådana effekter så står ju räkneexemplet för sig själv!
  19. Medlem sedan
    Jul 2006
    #10
    Det framgår klart ur artikeln att den här professorn i nationalekonomi inte bara titta på direkta kostnader för dagis utan på HELHETEN - "De samhällsekonomiska kostnaderna för att inte arbeta är större än den enskildes kostnader.".

    Du pekar enbart på dagissubventionerna men ignorerar helheten. Räknar du så även i privatekonomin? En investering i ett nytt bränslesystem för huset t ex bergvärme, ser du det enbart som en kostnad eller räknar du också på hur mycket du tjänar genom att elkostnaderna sänks. Om du bara räknar den direkta kostnaden så är du inte särskilt duktig på att kalkylera och då borde du lämna åt andra att göra beräkningarna. De som KAN kalkylera.
  20. 10
    Det framgår klart ur artikeln att den här professorn i nationalekonomi inte bara titta på direkta kostnader för dagis utan på HELHETEN - "De samhällsekonomiska kostnaderna för att inte arbeta är större än den enskildes kostnader.".

    Du pekar enbart på dagissubventionerna men ignorerar helheten. Räknar du så även i privatekonomin? En investering i ett nytt bränslesystem för huset t ex bergvärme, ser du det enbart som en kostnad eller räknar du också på hur mycket du tjänar genom att elkostnaderna sänks. Om du bara räknar den direkta kostnaden så är du inte särskilt duktig på att kalkylera och då borde du lämna åt andra att göra beräkningarna. De som KAN kalkylera.
  21. Medlem sedan
    Aug 2000
    #11
    Det light-argumenet har ju slagits omkull flera gånger så jag väntar fortfarande på en ekonomisk redovisning som STYRKER att det är bättre och billigare för samhället att människor är hemma med sina barn.

    Hur man sedan väljer personligen lägger jag mig egentligen inte i så länge man inte kräver en massa av samhället när man valt att själv inte bidra.
  22. 11
    Det light-argumenet har ju slagits omkull flera gånger så jag väntar fortfarande på en ekonomisk redovisning som STYRKER att det är bättre och billigare för samhället att människor är hemma med sina barn.

    Hur man sedan väljer personligen lägger jag mig egentligen inte i så länge man inte kräver en massa av samhället när man valt att själv inte bidra.
  23. Anonym hemmamamma
    #12
    Så i dagsläget när det inte finns något vårdnadsbidrag så skulle det alltså se ut så här:

    Kostnader:
    * Kostnad förskoleplats per barn och år: 105 000
    Intäkter:
    * Förskoleavgift: 12 000 kr/år
    * Inkomstskatt: 66 000 kr/år
    * Summa intäkter: 78 000 kr/år

    Summa (intäkter minus kostnader):
    78 000 - 105000 = -27000kr/år

    Och har man två barn i barnomsorgen vilket många har så skulle siffrorna då alltså bli:

    Kostnader:
    * Kostnad förskoleplats per barn och år: 105 000*2=210000 kr/år
    Intäkter:
    * Förskoleavgift: 12 000*2 kr/år= 24000 kr/år (fast egentligen blir det lägre eftersom man betalar mindre för barn nummer två)
    * Inkomstskatt: 66 000 kr/år
    * Summa intäkter: 90 000 kr/år

    Summa (intäkter minus kostnader):
    90 000 - 210 000 = -120000kr/år
  24. 12
    Så i dagsläget när det inte finns något vårdnadsbidrag så skulle det alltså se ut så här:

    Kostnader:
    * Kostnad förskoleplats per barn och år: 105 000
    Intäkter:
    * Förskoleavgift: 12 000 kr/år
    * Inkomstskatt: 66 000 kr/år
    * Summa intäkter: 78 000 kr/år

    Summa (intäkter minus kostnader):
    78 000 - 105000 = -27000kr/år

    Och har man två barn i barnomsorgen vilket många har så skulle siffrorna då alltså bli:

    Kostnader:
    * Kostnad förskoleplats per barn och år: 105 000*2=210000 kr/år
    Intäkter:
    * Förskoleavgift: 12 000*2 kr/år= 24000 kr/år (fast egentligen blir det lägre eftersom man betalar mindre för barn nummer två)
    * Inkomstskatt: 66 000 kr/år
    * Summa intäkter: 90 000 kr/år

    Summa (intäkter minus kostnader):
    90 000 - 210 000 = -120000kr/år
  25. Medlem sedan
    Oct 2003
    #13
    Så i dagsläget när det inte finns något vårdnadsbidrag så skulle det alltså se ut så här:
    From. 1/1 -08 gäller de nya reglerna kring vårdnadsbidrag.

    Visst och har man 17 barn så ser det ut si. Och räknar man på andra effekter som skatteintäkter från förskolepersonal ser det ut så.
    Om JAG skulle vara hemma skulle det se ut på ett tredje sätt eftersom kommunens skatteintäkter från mig är avsevärt hägre än de i räkneexemplet.
    Det går m.a.o. att bolla parametrar hit och dit i oändlighet.
    Den uträkning som gavs var dock ett "rent" och ej tillkrånglat exempel och i denna form fyllde den sitt syfte för att påvisa det felaktiga påståendet det besvarade.

    Vill man sen göra 150 000 olika uträkningar till för att få med alla enskilda aspekter....må så vara.....men det var inte det som var aktuellt nu!
    "Det du inte förstår - förstör!
    Tillslut blir hela världen begriplig!"
  26. 13
    Så i dagsläget när det inte finns något vårdnadsbidrag så skulle det alltså se ut så här:
    From. 1/1 -08 gäller de nya reglerna kring vårdnadsbidrag.

    Visst och har man 17 barn så ser det ut si. Och räknar man på andra effekter som skatteintäkter från förskolepersonal ser det ut så.
    Om JAG skulle vara hemma skulle det se ut på ett tredje sätt eftersom kommunens skatteintäkter från mig är avsevärt hägre än de i räkneexemplet.
    Det går m.a.o. att bolla parametrar hit och dit i oändlighet.
    Den uträkning som gavs var dock ett "rent" och ej tillkrånglat exempel och i denna form fyllde den sitt syfte för att påvisa det felaktiga påståendet det besvarade.

    Vill man sen göra 150 000 olika uträkningar till för att få med alla enskilda aspekter....må så vara.....men det var inte det som var aktuellt nu!
  27. Räkneapan
    #14
    Du som uppenbarligen varit hemmafru. Hur gick det när du slutade vara det? Återgick du i förvärvsarbete och blev lönsam för samhället igen? Något som hemmafruar påstår att det är lätt att göra. Om jag läst rätt här på forat påbörjade du efter din tillvaro som icke skattebetalare en andra universitetsutbildning? Här kan vi tala om en enorm lönsamhet om alla hemmafruar tar efter ditt exempel.
  28. 14
    Du som uppenbarligen varit hemmafru. Hur gick det när du slutade vara det? Återgick du i förvärvsarbete och blev lönsam för samhället igen? Något som hemmafruar påstår att det är lätt att göra. Om jag läst rätt här på forat påbörjade du efter din tillvaro som icke skattebetalare en andra universitetsutbildning? Här kan vi tala om en enorm lönsamhet om alla hemmafruar tar efter ditt exempel.
  29. Medlem sedan
    Dec 2007
    #15
    Det gäller ju i så fall alla som omskolar sig i medelåldern, och det är det många som gör. Absolut inte bara före detta hemmafruar - jag vet många.

    Om du tycker att DET är fel, så ska du väl motionera för att människor bara får gå ett visst antal år på högskola. Eftersom det inte har med hemmafrufrågan att göra, menar jag. Hur många år man kan få CSN för är ju redan reglerat, så där ligger redan begränsningen av antalet möjliga universitetsutbildningar för de allra flesta.

    (Det är förresten VÄLDIGT lätt att gissa vem du är...)
  30. 15
    Det gäller ju i så fall alla som omskolar sig i medelåldern, och det är det många som gör. Absolut inte bara före detta hemmafruar - jag vet många.

    Om du tycker att DET är fel, så ska du väl motionera för att människor bara får gå ett visst antal år på högskola. Eftersom det inte har med hemmafrufrågan att göra, menar jag. Hur många år man kan få CSN för är ju redan reglerat, så där ligger redan begränsningen av antalet möjliga universitetsutbildningar för de allra flesta.

    (Det är förresten VÄLDIGT lätt att gissa vem du är...)
  31. Medlem sedan
    Dec 2007
    #16
    Man måste ju räkna med verkligheten. Alltså snittet barn i varje barnfamilj - lite över två skulle jag tro. Det börjar bli modernt att ha tre barn nu, så man bör kanske räkna med två barn på dagis och ett på fritis samtidigt, för att få fram den nya typfamiljen.

    Och vidare måste räkna skatteintäkterna på den gemomsnittliga lönen för en kvinna med barn i dagisåren (eftersom det vanligen är kvinnan som stannar hemma). Vad kan det vara - 19.000 före skatt, kanske..? Då blir det 5700 kr i skatt, dvs 68400 kr/år.

    Dagis för två barn + fritis för ett barn: 250 000 kronor
    Skatteintäkter: 68 400 kronor
    Samhällets förlust: - 181 600 kronor
  32. 16
    Man måste ju räkna med verkligheten. Alltså snittet barn i varje barnfamilj - lite över två skulle jag tro. Det börjar bli modernt att ha tre barn nu, så man bör kanske räkna med två barn på dagis och ett på fritis samtidigt, för att få fram den nya typfamiljen.

    Och vidare måste räkna skatteintäkterna på den gemomsnittliga lönen för en kvinna med barn i dagisåren (eftersom det vanligen är kvinnan som stannar hemma). Vad kan det vara - 19.000 före skatt, kanske..? Då blir det 5700 kr i skatt, dvs 68400 kr/år.

    Dagis för två barn + fritis för ett barn: 250 000 kronor
    Skatteintäkter: 68 400 kronor
    Samhällets förlust: - 181 600 kronor
  33. Anonym hemmamamma
    #17
    Oj, vad känsligt det var då! Jag erkänner att jag hade fel om vårdnadsbidragets införande, jag trodde att det skulle börja gälla först 1/7.
    Men varför måste du ta i så...vadå "om man har 17 barn"...?
    Jag använde DINA siffror för att visa hur det kan se ut i en alldeles vanlig Svensson-familj, jag gjorde inga som helst överdrifter, att ha 2 barn på förskola är ju mycket vanligt och inget konstigt alls.
    Men DINA siffror kanske bara får användas av dig själv för att användas i syfte att visa att förskolan lönar sig ur samhällsekonomisk synvinkel. Det enda jag gjorde var att visa att allt inte är så svart eller vitt men som sagt det var tydligen extremt känsligt.
  34. 17
    Oj, vad känsligt det var då! Jag erkänner att jag hade fel om vårdnadsbidragets införande, jag trodde att det skulle börja gälla först 1/7.
    Men varför måste du ta i så...vadå "om man har 17 barn"...?
    Jag använde DINA siffror för att visa hur det kan se ut i en alldeles vanlig Svensson-familj, jag gjorde inga som helst överdrifter, att ha 2 barn på förskola är ju mycket vanligt och inget konstigt alls.
    Men DINA siffror kanske bara får användas av dig själv för att användas i syfte att visa att förskolan lönar sig ur samhällsekonomisk synvinkel. Det enda jag gjorde var att visa att allt inte är så svart eller vitt men som sagt det var tydligen extremt känsligt.
  35. Medlem sedan
    Oct 2003
    #18
    Om du nu skall ändra på en massa parametrar så bör du nog känna till att i Sthlm som siffrorna var hämtade ifrån så är 1,19 barn snittet i "hushåll med barn". Om du sen vill ha riktiga siffror så behöver du sedan ta reda på hur många av dessa "1,19" som är i förskoleålder och dessutom är det samtidigt så att hela "1,19" är på dagis.
    Dina siffror är alltså MER missvisande än att räkna på ett barn. (i övrigt var det medelinkomst jag tog och den finns det väl ingen större anledning för dig att hux flux ändra. Då kan du lika gärna räkna på min lön så får du se att kommunen skulle gå back rejält om jag inte jobbade och betalade skatt utan var hemma med barn istället).

    Eftersom "1,19" är lite kruxigt att räkna på så kan jag väl för sakens skull räkna med 2 barn för att exemplifiera hur du måste ta hänsyn till flera aspekter. Låt oss säga att det är 2 års ålderskillnad mellan barnen. Den eventuella "dagistiden" ser då ut så här:

    1+0 år: Ingen förskola, föräldraledighet gäller ger koeff= 0
    2+0 år: 1 barn heltid i förskola ger koff=1
    3+1 år: Föräldraledighet igen, äldre barn på deltid ger koff= 0,5
    4+2: Båda på dagis. Koff=2
    5+3: Båda på dagis. Koff=2
    6+4: Ett barn på dagis Koff=1
    7+5: Ett barn på dagis Koff=1
    8+6: Inget barn på dagis. Koff=0

    Så under de totalt 6 år som denna "tvåbarnsfamilj" har barn på dagis så är det i snitt 1,25 heltidsplatser/år som "kostar".

    Så enkelt uttryckt.....om du överhuvudtaget skall räkna med 2 barn (när genomsnittet är 1,19) så måste du ändå åtminstone räkna om siffrorna utslaget över "hela dagistiden" och inte bara peta in två heltider på måfå och dessutom sänka inkomsten under medellön.

    OCH.....då har vi inte ens börjat räkna in andra postiva "intäkter" som genereras i form av arbetstillfllen, skatteintäkter från förskolepersonal etc.

    M.a.o. ditt ursprungliga påstående är inte riktigt sant och det blev inte MER sant för att du ställde upp en uträkning med egenpåhittade siffror som inte motsvarar ett "genomsnitt"!
  36. 18
    Om du nu skall ändra på en massa parametrar så bör du nog känna till att i Sthlm som siffrorna var hämtade ifrån så är 1,19 barn snittet i "hushåll med barn". Om du sen vill ha riktiga siffror så behöver du sedan ta reda på hur många av dessa "1,19" som är i förskoleålder och dessutom är det samtidigt så att hela "1,19" är på dagis.
    Dina siffror är alltså MER missvisande än att räkna på ett barn. (i övrigt var det medelinkomst jag tog och den finns det väl ingen större anledning för dig att hux flux ändra. Då kan du lika gärna räkna på min lön så får du se att kommunen skulle gå back rejält om jag inte jobbade och betalade skatt utan var hemma med barn istället).

    Eftersom "1,19" är lite kruxigt att räkna på så kan jag väl för sakens skull räkna med 2 barn för att exemplifiera hur du måste ta hänsyn till flera aspekter. Låt oss säga att det är 2 års ålderskillnad mellan barnen. Den eventuella "dagistiden" ser då ut så här:

    1+0 år: Ingen förskola, föräldraledighet gäller ger koeff= 0
    2+0 år: 1 barn heltid i förskola ger koff=1
    3+1 år: Föräldraledighet igen, äldre barn på deltid ger koff= 0,5
    4+2: Båda på dagis. Koff=2
    5+3: Båda på dagis. Koff=2
    6+4: Ett barn på dagis Koff=1
    7+5: Ett barn på dagis Koff=1
    8+6: Inget barn på dagis. Koff=0

    Så under de totalt 6 år som denna "tvåbarnsfamilj" har barn på dagis så är det i snitt 1,25 heltidsplatser/år som "kostar".

    Så enkelt uttryckt.....om du överhuvudtaget skall räkna med 2 barn (när genomsnittet är 1,19) så måste du ändå åtminstone räkna om siffrorna utslaget över "hela dagistiden" och inte bara peta in två heltider på måfå och dessutom sänka inkomsten under medellön.

    OCH.....då har vi inte ens börjat räkna in andra postiva "intäkter" som genereras i form av arbetstillfllen, skatteintäkter från förskolepersonal etc.

    M.a.o. ditt ursprungliga påstående är inte riktigt sant och det blev inte MER sant för att du ställde upp en uträkning med egenpåhittade siffror som inte motsvarar ett "genomsnitt"!
  37. Medlem sedan
    Oct 2003
    #19
    Nejdå....inte alls känsligt.
    Syftet med det visade exemplet som innehåller faktiska relevanta siffror var att visa att påståendet som det besvarade inte nödvändigtvis stämde.

    Frågan är om du tyckte det var "känsligt" (för att använda dina egna ord) eftersom du kände att du sen behövde langa in ett eget exempel. Man skulle kunna fortsätta med ytterligare ett och ytterligare ett och ytterligare ett eftersom det finns en väldans massa varianter. Det något "felaktiga" med att bara rakt av räkna två barn kopplat till dom andra siffrorna har jag redan påvisat för Euphoria här ovan. (Om man nu ändå är intresserad av att hitta ett generellt "medelvärde" där man tar alla genomsnitsssiffror ställda mot varandra).
  38. 19
    Nejdå....inte alls känsligt.
    Syftet med det visade exemplet som innehåller faktiska relevanta siffror var att visa att påståendet som det besvarade inte nödvändigtvis stämde.

    Frågan är om du tyckte det var "känsligt" (för att använda dina egna ord) eftersom du kände att du sen behövde langa in ett eget exempel. Man skulle kunna fortsätta med ytterligare ett och ytterligare ett och ytterligare ett eftersom det finns en väldans massa varianter. Det något "felaktiga" med att bara rakt av räkna två barn kopplat till dom andra siffrorna har jag redan påvisat för Euphoria här ovan. (Om man nu ändå är intresserad av att hitta ett generellt "medelvärde" där man tar alla genomsnitsssiffror ställda mot varandra).
  39. Medlem sedan
    Dec 2007
    #20
    Igen då: man måste räkna på genomsnittslönen för de personer som det gäller, alltså kvinnor med barn i småbarnsåldern! Du är väl inte en kvinna i småbarnsåldern, så jag vet inte vad din lön har här att göra!

    Och siffran 1,19 är antalet barn per kvinna. Det är inte intressant, det är antalet barn per familj som har barn överhuvudtaget som är intressant. De kvinnor som aldrig föder några barn kommer varken att utnyttja dagissubventioner eller vårdnadsbidrag.
  40. 20
    Igen då: man måste räkna på genomsnittslönen för de personer som det gäller, alltså kvinnor med barn i småbarnsåldern! Du är väl inte en kvinna i småbarnsåldern, så jag vet inte vad din lön har här att göra!

    Och siffran 1,19 är antalet barn per kvinna. Det är inte intressant, det är antalet barn per familj som har barn överhuvudtaget som är intressant. De kvinnor som aldrig föder några barn kommer varken att utnyttja dagissubventioner eller vårdnadsbidrag.
Sidan 1 av 7 123 ... SistaSista

Liknande trådar

  1. Ytterligare
    By 4:an? in forum _1011 Novemberbarn
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2010-02-18, 21:15
  2. Ytterligare ett år
    By Anja- in forum _01 Vårbarn
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2009-01-02, 17:03
  3. Ytterligare ett +.
    By Nummer 3 på G? in forum _0903 Marsbarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-07-08, 22:12
  4. Ytterligare sent 80-tal
    By Bian in forum Ordet är fritt
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2007-02-23, 19:47
  5. Ytterligare en
    By Grodan m trojkan in forum Många barn
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2006-06-05, 22:54
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar