Jag skrev detta som ett svar i Marsgruppen men måste posta det här också

Det blev faktiskt bättre i natt. Jag tror tänderna är ute på riktigt nu och han kunde somna på 10 min utan alvedon.
Sen sov han till:
21 (klappa + sjunga)
22.40 (HUNGRIG! åt massor, somnade om helt själv)
00 (klappa, hålla handen)
02 (hungrig igen, klappa + sjunga + hålla handen)
07 !! (HUNGRIG! åt, ville gå upp, somnade om efter klapp, sång och hålla handen)
08.30 Vaknade och fick gå upp

Jag har gjort precis som jag försökt göra en eller ett par gånger i veckan i flera månaders tid, precis det som funkade när han var liten och sov 3-4 timmar i sträck flera gånger varje natt. Och just den här natten funkade det! Heeeelt otroligt!!

Nu hoppas jag bara det håller i sig för förra gången han gjorde några större framsteg i nattsömnen (somnade helt själv efter att ha krypit själv till sängen och lagt sig på kudden) så började den här 3 månader långa hemska perioden..

Det visar ju också att precis när man tror att man inte klarar mer, när man håller på att gå under, när man nästan börjar ångra att man någonsin skaffade barn (nåja, ni andra sömndepraverade förstår nog vad jag menar) då, DÅ vänder det.