Min son fyllde 7 år i slutet av året och går alltså i ettan. Problemet är att han vill ofta ha sin vilja fram. Ofta blir det konflikt när vi ska gå hem från fritids. I dag t ex var det så här: Sonen ville gå till affären och handla något i en automat. Jag ville inte, en stor anledning var att jag hade lillebror som hade feber i vagnen. Ville alltså hem snabbt. Sonen vägrade gå. Vi står och diskuterar. Jag förklarar varför vi måste gå hem. Han bara tjafsar emot. Det är inte så roligt att diskutera detta när andra föräldrar hör och personal. Jag förklarar bestämt för honom att vi ska gå hem. Problemet är att det går ju inte att bära iväg en 7-åring som det går med en 2-åring. Tillslut tar jag ett bestämt tag i hans hand/arm, bara så pass ordentligt att han inte lyckas slita sig utan tvingas gå framåt. Efter ett tag går han för egen maskin och jag släpper men hela vägen hem skriker han högt att jag tar hårt i honom, att han ska berätta för alla att jag tar hårt i honom och att jag är världen sämsta mamma.
Det är väldigt obehaglig situation. Vad kan jag göra? Detta har hänt massvis med gånger, inte varje dag men ofta. Vi har pratat och diskuterat det och vi har lyssnat på honom. Vi har även diskuterat det när vid andra tillfällen när han varit lugn.Ibland har jag "hotat" med indragen månadspeng eller liknande. Jag har provat med att bli arg och säga till på skarpen. Jag har provat med att vara lugn hela tiden. Jag har frågat honom vad han tycker att jag ska göra när han inte vill följa med vilket han inte svarar ¨på. Det enda jag inte provat med är att ge efter och gå till affären. Ibland har det hänt att vi gått dit om han frågat så det är inte så att han aldrig får gå dit. Men när jag inte vill så ger jag inte efter. Är det fel?
Vad hade ni gjort? Det är jättesvårt att få med sig en 7-åring som vägrar gå. Det är omöjligt att tysta en 7-åring som skriker att mamma tar hårt i honom.
Han är en kille som funkar jättebra i skolan och det är aldrig några problem med honom där. Hemma kan han vara ganska så obstinat (får man kalla det så?). Vi har inte hårda regler men vissa regler har vi så det är inte så att han är för hårt hållen heller.
1
Vad gör jag? Min son fyllde 7 år i slutet av året och går alltså i ettan. Problemet är att han vill ofta ha sin vilja fram. Ofta blir det konflikt när vi ska gå hem från fritids. I dag t ex var det så här: Sonen ville gå till affären och handla något i en automat. Jag ville inte, en stor anledning var att jag hade lillebror som hade feber i vagnen. Ville alltså hem snabbt. Sonen vägrade gå. Vi står och diskuterar. Jag förklarar varför vi måste gå hem. Han bara tjafsar emot. Det är inte så roligt att diskutera detta när andra föräldrar hör och personal. Jag förklarar bestämt för honom att vi ska gå hem. Problemet är att det går ju inte att bära iväg en 7-åring som det går med en 2-åring. Tillslut tar jag ett bestämt tag i hans hand/arm, bara så pass ordentligt att han inte lyckas slita sig utan tvingas gå framåt. Efter ett tag går han för egen maskin och jag släpper men hela vägen hem skriker han högt att jag tar hårt i honom, att han ska berätta för alla att jag tar hårt i honom och att jag är världen sämsta mamma.
Det är väldigt obehaglig situation. Vad kan jag göra? Detta har hänt massvis med gånger, inte varje dag men ofta. Vi har pratat och diskuterat det och vi har lyssnat på honom. Vi har även diskuterat det när vid andra tillfällen när han varit lugn.Ibland har jag "hotat" med indragen månadspeng eller liknande. Jag har provat med att bli arg och säga till på skarpen. Jag har provat med att vara lugn hela tiden. Jag har frågat honom vad han tycker att jag ska göra när han inte vill följa med vilket han inte svarar ¨på. Det enda jag inte provat med är att ge efter och gå till affären. Ibland har det hänt att vi gått dit om han frågat så det är inte så att han aldrig får gå dit. Men när jag inte vill så ger jag inte efter. Är det fel?
Vad hade ni gjort? Det är jättesvårt att få med sig en 7-åring som vägrar gå. Det är omöjligt att tysta en 7-åring som skriker att mamma tar hårt i honom.
Han är en kille som funkar jättebra i skolan och det är aldrig några problem med honom där. Hemma kan han vara ganska så obstinat (får man kalla det så?). Vi har inte hårda regler men vissa regler har vi så det är inte så att han är för hårt hållen heller.
...ju inte det. Egentligen vill jag inte hota med sånt. Vill att han ska komma ändå. Det funkar om jag tar honom bestämt i handen/armen och går iväg. Men jag känner mig som en barnmisshandlare. Jag tar inte bestämdare än nödvändigt men ändå. Känns som alla tittar på mig och ja...så flyger fantasin iväg. Men om jag inte tar honom bestämt på det viset så finns det inget jag kan göra just i situationen eftersom han vägrar gå iväg. Bära honom samtidigt som jag har lillebror i vagnen går liksom inte.
Tack för ditt svar!
3
Jag har... ...ju inte det. Egentligen vill jag inte hota med sånt. Vill att han ska komma ändå. Det funkar om jag tar honom bestämt i handen/armen och går iväg. Men jag känner mig som en barnmisshandlare. Jag tar inte bestämdare än nödvändigt men ändå. Känns som alla tittar på mig och ja...så flyger fantasin iväg. Men om jag inte tar honom bestämt på det viset så finns det inget jag kan göra just i situationen eftersom han vägrar gå iväg. Bära honom samtidigt som jag har lillebror i vagnen går liksom inte.
Om han är lugn och fin i skolan, men inte hemma så beror det ju på något. Spontant tänker jag att ni ska ha få men stenhårda regler. Viktiga saker. Mamma och pappa lyssnar gärna etc. men till slut bestämmer mamma och pappa.
Sedan tycker jag att du ska ha något mer konkret, påtagligt och aktuellt att hota med att dra in än månadspengen. Den kan ju ligga 30 dagar bort och då känns inte straffet. Han är för liten för att ta konsekvenser långt senare. De få gånger jag har behövt ta till med straffinsatser så har det handlar om omedelbara saker som "inget Bolibompa" ikväll. Samma dag kommer en sanktion. Då blir kopplingen omedelbar. Om jag vore du skulle jag ha något sådant i bakfickan som du vet kommer att kännas och jag skulle prata med mitt barn ikväll om vilket uppförande som är förväntat och vad som händer om han gör det en gång till.
Det är jobbigt när de sedan, som min, satt i soffan och grät i en halvtimme. Men han gjorde aldrig mer om det han gjorde (rymde från skolan).
Kan de va nått?
4
Om han är lugn och fin i skolan, men inte hemma så beror det ju på något. Spontant tänker jag att ni ska ha få men stenhårda regler. Viktiga saker. Mamma och pappa lyssnar gärna etc. men till slut bestämmer mamma och pappa.
Sedan tycker jag att du ska ha något mer konkret, påtagligt och aktuellt att hota med att dra in än månadspengen. Den kan ju ligga 30 dagar bort och då känns inte straffet. Han är för liten för att ta konsekvenser långt senare. De få gånger jag har behövt ta till med straffinsatser så har det handlar om omedelbara saker som "inget Bolibompa" ikväll. Samma dag kommer en sanktion. Då blir kopplingen omedelbar. Om jag vore du skulle jag ha något sådant i bakfickan som du vet kommer att kännas och jag skulle prata med mitt barn ikväll om vilket uppförande som är förväntat och vad som händer om han gör det en gång till.
Det är jobbigt när de sedan, som min, satt i soffan och grät i en halvtimme. Men han gjorde aldrig mer om det han gjorde (rymde från skolan).
En sak som ofta fungerar bra i såna situationer är att lyssna på barnet. Ta några minuter till att låta honom berätta vad det är han vill köpa i affären, vad det är för speciellt med det han vill köpa och varför det är viktigt att köpa det idag. Var uppriktigt intresserad! Sen säger du "Det verkar vara en rolig grej det där, och jag förstår att du vill ha den nu. Men idag går det inte, för lillebror har feber."
En enkel metod som faktiskt stoppar många konflikter innan de ens hunnit bli konflikter.
5
En sak som ofta fungerar bra i såna situationer är att lyssna på barnet. Ta några minuter till att låta honom berätta vad det är han vill köpa i affären, vad det är för speciellt med det han vill köpa och varför det är viktigt att köpa det idag. Var uppriktigt intresserad! Sen säger du "Det verkar vara en rolig grej det där, och jag förstår att du vill ha den nu. Men idag går det inte, för lillebror har feber."
En enkel metod som faktiskt stoppar många konflikter innan de ens hunnit bli konflikter.
Liten protest, min son har alltid (nästan i varje fall) varit det perfekt lydiga barnet när vi har haft folk omkring sig, men hemma har han levt ut det.
Jag tror inte att det är något fel hemma, men däremot tror jag att barn vågar ta konflikterna, protester, mot dem de litar på
6
Liten protest, min son har alltid (nästan i varje fall) varit det perfekt lydiga barnet när vi har haft folk omkring sig, men hemma har han levt ut det.
Jag tror inte att det är något fel hemma, men däremot tror jag att barn vågar ta konflikterna, protester, mot dem de litar på
Det är självklart sant. Det är väl en klassiker att föräldrar blir förvånade ibland när de får höra vilka artiga barn de har.
Men då gör det väl delvis det för att testa gränserna och då måste man sätta dem och få dem att gälla. Det är hemma de vågar fråga efter regler och sådant i livet.
7
Det är självklart sant. Det är väl en klassiker att föräldrar blir förvånade ibland när de får höra vilka artiga barn de har.
Men då gör det väl delvis det för att testa gränserna och då måste man sätta dem och få dem att gälla. Det är hemma de vågar fråga efter regler och sådant i livet.
Renodlade straff utan logisk koppling till förseelsen har jag svårt för. Om min unge krånglade vid hämtning och vi var på väg till något roligt skulle det kännas logiskt att dra in den aktiviteten - helt enkelt för att det blir jäkt, stress och fel från början. Då blir ju konsekvensen tydlig menar jag - krånglas det på väg till badhuset blir det faktiskt inget badhus.
Jag tror mer på ett belöningssystem i det fall som beskrivs. Att man försöker upprätta en överenskommelse och så efter låt säga ett antal okrångliga hämtningar så gör man något som barnet gärna vill. Snart blir de lugna och fina hämtningarna sin egen belöning - tror jag.
9
Renodlade straff utan logisk koppling till förseelsen har jag svårt för. Om min unge krånglade vid hämtning och vi var på väg till något roligt skulle det kännas logiskt att dra in den aktiviteten - helt enkelt för att det blir jäkt, stress och fel från början. Då blir ju konsekvensen tydlig menar jag - krånglas det på väg till badhuset blir det faktiskt inget badhus.
Jag tror mer på ett belöningssystem i det fall som beskrivs. Att man försöker upprätta en överenskommelse och så efter låt säga ett antal okrångliga hämtningar så gör man något som barnet gärna vill. Snart blir de lugna och fina hämtningarna sin egen belöning - tror jag.
...lugn ofta hemma också. Men det blir ofta denna typen av "problem".
Frågan är bara vad konskvensen skulle vara. Har svårt att komma på något. Han tittar inte på bolibompa eller tv så mycket. Spelar nintendo ds men inte så mycket och skulle nog inte bli jätteledsen om han inte fick det en dag. Leker ofta med kompisar men det är liksom inte sjysst mot kompisen att bara ställa in det sådär samma dag.
Kanske bättre att hitta något belöningssystem, men vad?
Tack för ditt svar!
10
Han är... ...lugn ofta hemma också. Men det blir ofta denna typen av "problem".
Frågan är bara vad konskvensen skulle vara. Har svårt att komma på något. Han tittar inte på bolibompa eller tv så mycket. Spelar nintendo ds men inte så mycket och skulle nog inte bli jätteledsen om han inte fick det en dag. Leker ofta med kompisar men det är liksom inte sjysst mot kompisen att bara ställa in det sådär samma dag.
Kanske bättre att hitta något belöningssystem, men vad?
...men jag har provat det också. Tyvärr har det inte heller hjälpt. Min son är ganska envis och har han bestämt sig för en sak så ger han sig inte. Och jag har verkligen försökt lyssna. Kanske ska prova det mer. Problemet är också att tar hämtningen för lång tid klättrar lillebror ur vagnen och springer iväg. Det har hänt att jag "jagat" både 7-åringen och lillebror på skolgården. Alla andra verkar ha det så lätt när de hämtar. Jag undrar vad jag gjort för fel. Folk måste undra...
Tack för ditt svar!
11
Jo... ...men jag har provat det också. Tyvärr har det inte heller hjälpt. Min son är ganska envis och har han bestämt sig för en sak så ger han sig inte. Och jag har verkligen försökt lyssna. Kanske ska prova det mer. Problemet är också att tar hämtningen för lång tid klättrar lillebror ur vagnen och springer iväg. Det har hänt att jag "jagat" både 7-åringen och lillebror på skolgården. Alla andra verkar ha det så lätt när de hämtar. Jag undrar vad jag gjort för fel. Folk måste undra...
Belöningssystem har jag erfarenhet av. Min son, då 7 år, vägrade gå till simskolan en period. Jag ville inte ge mig, för jag tycker det är viktigt att kunna simma, särskilt som vi bor i en stad vid vatten där man på många ställen lätt kan trilla ner.
Anyway... vi pratade igenom det noga, jag redogjorde för mina argument och till slut kom vi överens om att om han frivilligt, utan bråk, gråt och konflikter gick med på att gå till simskolan 5 gånger så skulle han få välja en present för en viss summa i leksaksaffären. Sone fick själv tillverka en tavla, en hopringlad orm, som var indelad i fem fält i olika färger. För varje vecka satte vi sedan en guldstjärna på respektive siffra.
Belöningssystemet funkade från dag ett, och än idag går han till simskolan utan bråk. Nu är simskolans märken belöning nog!
12
Belöningssystem har jag erfarenhet av. Min son, då 7 år, vägrade gå till simskolan en period. Jag ville inte ge mig, för jag tycker det är viktigt att kunna simma, särskilt som vi bor i en stad vid vatten där man på många ställen lätt kan trilla ner.
Anyway... vi pratade igenom det noga, jag redogjorde för mina argument och till slut kom vi överens om att om han frivilligt, utan bråk, gråt och konflikter gick med på att gå till simskolan 5 gånger så skulle han få välja en present för en viss summa i leksaksaffären. Sone fick själv tillverka en tavla, en hopringlad orm, som var indelad i fem fält i olika färger. För varje vecka satte vi sedan en guldstjärna på respektive siffra.
Belöningssystemet funkade från dag ett, och än idag går han till simskolan utan bråk. Nu är simskolans märken belöning nog!
Ni har hamnat i en ond cirkel, och säkert är det så som du själv är inne på, att din 7-åring känner av din oro och dina knutar i magen - och "samarbetar" med dig, om du så vill, så att det blir lika jobbigt som du förväntar dig;-) Tro mig, jag har själv haft ont i magen halva eftermiddagen inför dagishämtning på den tid det begav sig och jag fasade för när mellansonen vaknade ur sin middagslur... Jag VET hur misslyckad man kan känna sig, men oftast lönar det sig inte ett dugg att älta vad man kunde ha gjort annorlunda innan - utan sikta framåt i stället.
Ta och testa ett belöningssystem av den modell som jag och -icka- föreslår och har prövat! Det lär inte bli värre i alla fall:-)
13
Ni har hamnat i en ond cirkel, och säkert är det så som du själv är inne på, att din 7-åring känner av din oro och dina knutar i magen - och "samarbetar" med dig, om du så vill, så att det blir lika jobbigt som du förväntar dig;-) Tro mig, jag har själv haft ont i magen halva eftermiddagen inför dagishämtning på den tid det begav sig och jag fasade för när mellansonen vaknade ur sin middagslur... Jag VET hur misslyckad man kan känna sig, men oftast lönar det sig inte ett dugg att älta vad man kunde ha gjort annorlunda innan - utan sikta framåt i stället.
Ta och testa ett belöningssystem av den modell som jag och -icka- föreslår och har prövat! Det lär inte bli värre i alla fall:-)
Man kanske kan lägga till....
-Att idag går det inte att gå till affären, men om vi går hem nu utan bråk o krångel, så den dagen lillebror är frisk DÅ går vi vägen om affären... jag LOVAR..... och då MÅSTE man gå dit den dagen lillebror är frisk.....
14
Man kanske kan lägga till....
-Att idag går det inte att gå till affären, men om vi går hem nu utan bråk o krångel, så den dagen lillebror är frisk DÅ går vi vägen om affären... jag LOVAR..... och då MÅSTE man gå dit den dagen lillebror är frisk.....
Bli inte för hård med en gång. Bejaka istället hans känslor och viljor och förklara varför det inte går att göra som han vill just nu och ge honom alternativ. Den scenen du beskriver skulle då kunna bli så här.
- mamma jag vill handla i automaten. Du ställer dig på knä för att komma i hans höjd och svarar. - Jag förstår att du vill det men just i dag måste vi hem för lillebror mår inte bra. En annan gång får du, på lördag kan du ta din veckopeng så går vi hit och handlar i automaten. Förhoppningsvis svarar han då "ja" och följer med hem. Visst kan barn sätta sig på tävren även om man tar det lungt osv, men risken är mindre.
15
Bli inte för hård med en gång. Bejaka istället hans känslor och viljor och förklara varför det inte går att göra som han vill just nu och ge honom alternativ. Den scenen du beskriver skulle då kunna bli så här.
- mamma jag vill handla i automaten. Du ställer dig på knä för att komma i hans höjd och svarar. - Jag förstår att du vill det men just i dag måste vi hem för lillebror mår inte bra. En annan gång får du, på lördag kan du ta din veckopeng så går vi hit och handlar i automaten. Förhoppningsvis svarar han då "ja" och följer med hem. Visst kan barn sätta sig på tävren även om man tar det lungt osv, men risken är mindre.
Jag tycker att man ska få en belöning för att man gör något extra, inte för att man sköter självklara saker. Inte får du belöning bara för att du gör något så självklart som infinner dig på jobbet? Lär inte barnet att han ska ha något för att uppföra sig som du rimligen kan kräva. Det är när han gör fel som något ska hända. Fundera lite till om det inte finns någon valuta du kan använda. Bolibompa var ett exempel på min sons valuta.
Kanske har du också tagit den empatiska diskussionen. Som någon skrev ovan så är det rimligt att låta barnet uttrycka sin vilja att gå till leksaksaffären eller vad det handlar om, men att man sedan lugnt säger att det tyvärr inte går för att lillebror har feber och måste hem. Prata lite om att det handlar om att i visa mest hänsyn till den som har största/viktigaste behovet.
16
Jag tycker att man ska få en belöning för att man gör något extra, inte för att man sköter självklara saker. Inte får du belöning bara för att du gör något så självklart som infinner dig på jobbet? Lär inte barnet att han ska ha något för att uppföra sig som du rimligen kan kräva. Det är när han gör fel som något ska hända. Fundera lite till om det inte finns någon valuta du kan använda. Bolibompa var ett exempel på min sons valuta.
Kanske har du också tagit den empatiska diskussionen. Som någon skrev ovan så är det rimligt att låta barnet uttrycka sin vilja att gå till leksaksaffären eller vad det handlar om, men att man sedan lugnt säger att det tyvärr inte går för att lillebror har feber och måste hem. Prata lite om att det handlar om att i visa mest hänsyn till den som har största/viktigaste behovet.
Men belöningarna i den här diskussionen handlar om att lära in ett nytt mönster på ett positivt sätt. Jag tror väldigt mycket mer på det än på din variant med negativ feedback måste jag säga, i alla fall när det gäller att förändra något varaktigt. Samarbete och positiv motivation känns helt enkelt bättre än maktutövning.
18
Men belöningarna i den här diskussionen handlar om att lära in ett nytt mönster på ett positivt sätt. Jag tror väldigt mycket mer på det än på din variant med negativ feedback måste jag säga, i alla fall när det gäller att förändra något varaktigt. Samarbete och positiv motivation känns helt enkelt bättre än maktutövning.
Nja, jag tycker nog att muta och bestickningar kan vara ett väldigt bra sätt att bryta dåliga mönster.
När min son fick en infektion i baken och hade svårt att göra nr 2, fick han en slant varje han fixade det.
Fel kanske, men han fick igång tarmarna och efter ett par månader var allt som vanligt, utan belöningar.
Jag tror faktiskt att man inte skall vara rädd för att använda belöningar för att bryta ett mönster
19
Nja, jag tycker nog att muta och bestickningar kan vara ett väldigt bra sätt att bryta dåliga mönster.
När min son fick en infektion i baken och hade svårt att göra nr 2, fick han en slant varje han fixade det.
Fel kanske, men han fick igång tarmarna och efter ett par månader var allt som vanligt, utan belöningar.
Jag tror faktiskt att man inte skall vara rädd för att använda belöningar för att bryta ett mönster
Då vidgas frågan också till något större, som man kan läsa i lite av det som Sisla länkar till. Då börjar vi prata om att visa uppskattning kontinuerligt gentemot barnet när barnet beter sig som man vill. Att inte vänta tills man måste korrigera. Men visst kan man börja någon gång, det är aldrig för sent. Man måste se det lika självklart att ge spontan uppskattning, det kan räcka med ett vänlig ord, en kram, ett leende och sådant, när saker funkar som det ska. Så om barnet går med hem snällt nästa dag så ger man någon sorts belöning. Han får en positiv förstärkt upplevelse. Personligen tror jag att bekräftelse och vänlighet betyder mer än prylar, men jag tror att många (och då menar jag allmänt och inte nödvändigtvis någon i denna tråd) ger materialistiska belöningar istället för känslomässiga.
Börjar hamna lite OT här tror jag...
20
Då vidgas frågan också till något större, som man kan läsa i lite av det som Sisla länkar till. Då börjar vi prata om att visa uppskattning kontinuerligt gentemot barnet när barnet beter sig som man vill. Att inte vänta tills man måste korrigera. Men visst kan man börja någon gång, det är aldrig för sent. Man måste se det lika självklart att ge spontan uppskattning, det kan räcka med ett vänlig ord, en kram, ett leende och sådant, när saker funkar som det ska. Så om barnet går med hem snällt nästa dag så ger man någon sorts belöning. Han får en positiv förstärkt upplevelse. Personligen tror jag att bekräftelse och vänlighet betyder mer än prylar, men jag tror att många (och då menar jag allmänt och inte nödvändigtvis någon i denna tråd) ger materialistiska belöningar istället för känslomässiga.
Börjar hamna lite OT här tror jag...
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
