Vad svårt det här var för dig nu då. Utbildningens INNEHÅLL och läroplanens MÅL kan vara gemensamma, ÄR gemensamma, oavsett i vilken form undervisningen sker."
Nä, för dom som går i svaga grupper kommer inte att uppnå samma mål som de som går i starka grupper. Och det är det väl ingen som tror heller..?
Du vill ha en sorteringsskola från 11 års ålder på akademiska meriter och "de andra" kan bli hårfrisörskor. Eller har du ändrat åsikt kring det?
Jag har inte ändrat åsikt, för jag har sett på plats i Österrike att det fungerar bra. Det innebär ju att de som har förutsättningar att bli något akademiskt, kan få arbetsro och en god utbildning på sin egen nivå. Utan störande element och bromsklossar.
Gissa varför Sverige halkar efter nu på en massa områden..? Vi har säkerligen inte blivit dummare, men de som är begåvade får inga möjligheter att utveckla hela sin kapacitet, under sin mest receptiva ålder - d.v.s. barndomen och tonåren.
Sedan föraktar inte jag handens arbete som du verkar göra. Men man får inse att det är en ANNAN form av begåvning, som ska belönas på andra sätt.
I Österrike går de t.ex. "Berufschule" (yrkesskola) från 14 års ålder, och får då - om de klarar utblidningen - ett gesällbrev som visar att de nu är godkända som snickare, byggnadsarbetare, kockar, frisörer eller vad det nu kan vara. I Sverige tvingar vi dem att läsa teoretiska ämnen som de inte har kapacitet för, bara för att de ska kunna säga att de "går på gymnasiet" och "tar studenten". Ett arv från sossetiden som säkert menade väl men blev så fel...
Därefter, när de har jobbat några år, så kan de avlägga prov och få ut ett mästarbrev. Precis som i det svenska skråsamhället förr. Det funkar jättebra - man kan ju med fördel vara en skicklig bagare även om man aldrig skulle kunna förstå en andragradsekvation..!
