Klass 9a
Politik
  1. Medlem sedan
    May 2004
    #1

    Klass 9a

    Jag ser oerhört sällan på svensk TV, eftersom det blir via Internet med minibild, men igår kväll satt jag fängslad framför första avsnittet av realityserien Klass 9a. Bra underlag till skoldiskussionerna här på sidan, både det som funkar dåligt och hur det ska kunna förbättras - med handlingskraftiga, dynamiska och engagerade lärare.

    Jag blev nostalgisk eftersom jag arbetat på högstadiet själv och haft många goa, glada och svagpresterande elever som de i serien. Och matteläraren i serien kommer ju från "min skola"!

    Kommer att försöka se alla 13 avsnitt. (Fast jag kunde inte låta bli att tycka synd om de tidigare lärarna, som visserligen inte gjort sitt jobb, men kanske inte förtjänar att hängas ut i TV..)
  2. 1
    Klass 9a Jag ser oerhört sällan på svensk TV, eftersom det blir via Internet med minibild, men igår kväll satt jag fängslad framför första avsnittet av realityserien Klass 9a. Bra underlag till skoldiskussionerna här på sidan, både det som funkar dåligt och hur det ska kunna förbättras - med handlingskraftiga, dynamiska och engagerade lärare.

    Jag blev nostalgisk eftersom jag arbetat på högstadiet själv och haft många goa, glada och svagpresterande elever som de i serien. Och matteläraren i serien kommer ju från "min skola"!

    Kommer att försöka se alla 13 avsnitt. (Fast jag kunde inte låta bli att tycka synd om de tidigare lärarna, som visserligen inte gjort sitt jobb, men kanske inte förtjänar att hängas ut i TV..)
  3. Medlem sedan
    Jul 2001
    #2
    Som dokumentär saknar serien värde, eftersom själva inspelningshändelsen i sig förändrar de pedagogiska förutsättningarna i grunden.
  4. 2
    Som dokumentär saknar serien värde, eftersom själva inspelningshändelsen i sig förändrar de pedagogiska förutsättningarna i grunden.
  5. Medlem sedan
    May 2004
    #3
    Saknar värde är att ta i, men visst har du rätt i att ungdomarna (och lärarna) blir enormt mycket mer motiverade att göra bra ifrån sig. Deras brist på kunskaper i seriens början är dock knappast fejkad.
  6. 3
    Saknar värde är att ta i, men visst har du rätt i att ungdomarna (och lärarna) blir enormt mycket mer motiverade att göra bra ifrån sig. Deras brist på kunskaper i seriens början är dock knappast fejkad.
  7. Medlem sedan
    Nov 2002
    #4
    Saknar värde är att ta i, men visst har du rätt i att ungdomarna (och lärarna) blir enormt mycket mer motiverade att göra bra ifrån sig. Deras brist på kunskaper i seriens början är dock knappast fejkad.
    Så speciellt dåliga är de inte.
    http://sydsvenskan.se/malmo/article297331.ece
  8. 4
    Saknar värde är att ta i, men visst har du rätt i att ungdomarna (och lärarna) blir enormt mycket mer motiverade att göra bra ifrån sig. Deras brist på kunskaper i seriens början är dock knappast fejkad.
    Så speciellt dåliga är de inte.
    http://sydsvenskan.se/malmo/article297331.ece
  9. Medlem sedan
    May 2004
    #5
    Lögn, förbannad lögn och dokumentärer?
  10. 5
    Lögn, förbannad lögn och dokumentärer?
  11. Medlem sedan
    Aug 2006
    #6
    Sydsvenskans artikel intressant. Frågan är vilka slutsatser som ska dras av programserien. Skolan bör få mer resurser? Höjda löner och höjd status i läraryrket? Hoppas kan man ju alltid.
    Eller kommer borgarna att få stöd för sina mantran (bort med flumskolan, hårdare tag, stoppa daltandet)?
    It´s nice to be important,
    but it´s more important to be nice.
  12. 6
    Sydsvenskans artikel intressant. Frågan är vilka slutsatser som ska dras av programserien. Skolan bör få mer resurser? Höjda löner och höjd status i läraryrket? Hoppas kan man ju alltid.
    Eller kommer borgarna att få stöd för sina mantran (bort med flumskolan, hårdare tag, stoppa daltandet)?
  13. Medlem sedan
    Mar 2004
    #7

    bra fråga! imt.

    .
    "I look just like the girl next door... if you happen to live next door to an amusement park" Dolly Parton
  14. 7
    bra fråga! imt. .
  15. Medlem sedan
    Jan 2008
    #8
    Sydsvenskans artikel intressant. Frågan är vilka slutsatser som ska dras av programserien. Skolan bör få mer resurser? Höjda löner och höjd status i läraryrket? Hoppas kan man ju alltid.
    Eller kommer borgarna att få stöd för sina mantran (bort med flumskolan, hårdare tag, stoppa daltandet)?
    Hoppas på det senare. Det är möjligt att lärarna borde ha högre löner, men frågan är om det samhällsekonomiskt går ihop eftersom de är så många och offentligt anställda. Hur som helst så gör det dem inte till bättre lärare. En bra lärare motiveras inte av pengar (i alla fall inte i första hand).

    Mer resurser hjälper inte heller, om de elever som förstör får vara kvar. Med rätt urval av elever, skulle man kunna få fram Nobelpristagare i en kal betonglokal ,där barnen sitter på golvet och där det bara finns ett ex av varje lärobok och inga datorer... NÄSTAN, i alla fall!

    De mänskliga resurserna - d.v.s. urvalet av lärare och elever - är de helt avgörande resurserna i skolan. Och det här insåg man för länge sedan, i andra länder, Storbritannien t.ex.. Där VÄLJER man vilka elever som ska få gå i en viss skola.
  16. 8
    Sydsvenskans artikel intressant. Frågan är vilka slutsatser som ska dras av programserien. Skolan bör få mer resurser? Höjda löner och höjd status i läraryrket? Hoppas kan man ju alltid.
    Eller kommer borgarna att få stöd för sina mantran (bort med flumskolan, hårdare tag, stoppa daltandet)?
    Hoppas på det senare. Det är möjligt att lärarna borde ha högre löner, men frågan är om det samhällsekonomiskt går ihop eftersom de är så många och offentligt anställda. Hur som helst så gör det dem inte till bättre lärare. En bra lärare motiveras inte av pengar (i alla fall inte i första hand).

    Mer resurser hjälper inte heller, om de elever som förstör får vara kvar. Med rätt urval av elever, skulle man kunna få fram Nobelpristagare i en kal betonglokal ,där barnen sitter på golvet och där det bara finns ett ex av varje lärobok och inga datorer... NÄSTAN, i alla fall!

    De mänskliga resurserna - d.v.s. urvalet av lärare och elever - är de helt avgörande resurserna i skolan. Och det här insåg man för länge sedan, i andra länder, Storbritannien t.ex.. Där VÄLJER man vilka elever som ska få gå i en viss skola.
  17. Medlem sedan
    Jun 1998
    #9
    Ja, och det systemet kritiseras inte???

    Det här handlade inte primärt om din käpphäst, att det finns en massa "duktiga" som aldrig får en chans eftersom "andra" förstör, utan om att ge alla ungar det de har rätt till, nämligen en fullvärdig utbildning i en vettig miljö. Då kan man förstås vara tvungen att undervisa elever med skilda förutsättningar i olika typer av konstellationer eftersom alla inte funkar i en vanlig klassrumssituation.

    Ditt sorteringssamhälle kan vi dock vara utan!
  18. 9
    Ja, och det systemet kritiseras inte???

    Det här handlade inte primärt om din käpphäst, att det finns en massa "duktiga" som aldrig får en chans eftersom "andra" förstör, utan om att ge alla ungar det de har rätt till, nämligen en fullvärdig utbildning i en vettig miljö. Då kan man förstås vara tvungen att undervisa elever med skilda förutsättningar i olika typer av konstellationer eftersom alla inte funkar i en vanlig klassrumssituation.

    Ditt sorteringssamhälle kan vi dock vara utan!
  19. Medlem sedan
    Jan 2008
    #10
    Ja, och det systemet kritiseras inte???

    Det här handlade inte primärt om din käpphäst, att det finns en massa "duktiga" som aldrig får en chans eftersom "andra" förstör, utan om att ge alla ungar det de har rätt till, nämligen en fullvärdig utbildning i en vettig miljö. Då kan man förstås vara tvungen att undervisa elever med skilda förutsättningar i olika typer av konstellationer eftersom alla inte funkar i en vanlig klassrumssituation.

    Ditt sorteringssamhälle kan vi dock vara utan!
    Fast det du nämner är ju precis sortering - fast du skriver om det med finare ord. Och det är helt OK för mig - så länge som det sorteras!
  20. 10
    Ja, och det systemet kritiseras inte???

    Det här handlade inte primärt om din käpphäst, att det finns en massa "duktiga" som aldrig får en chans eftersom "andra" förstör, utan om att ge alla ungar det de har rätt till, nämligen en fullvärdig utbildning i en vettig miljö. Då kan man förstås vara tvungen att undervisa elever med skilda förutsättningar i olika typer av konstellationer eftersom alla inte funkar i en vanlig klassrumssituation.

    Ditt sorteringssamhälle kan vi dock vara utan!
    Fast det du nämner är ju precis sortering - fast du skriver om det med finare ord. Och det är helt OK för mig - så länge som det sorteras!
  21. Medlem sedan
    Jun 1998
    #11
    Nix, det är det inte alls. Du brukar mena att man ska sortera ut sk begåvade ungar redan i 11-årsåldern och låta dem gå i andra klasser och få andra sorters utbildningar - som i Tyskland och i England.

    Jag talar om en gemensam grundskoleutbildning men med en anpassad *undervisningssituation*. Det är skillnad.
  22. 11
    Nix, det är det inte alls. Du brukar mena att man ska sortera ut sk begåvade ungar redan i 11-årsåldern och låta dem gå i andra klasser och få andra sorters utbildningar - som i Tyskland och i England.

    Jag talar om en gemensam grundskoleutbildning men med en anpassad *undervisningssituation*. Det är skillnad.
  23. Medlem sedan
    Jan 2008
    #12
    Nix, det är det inte alls. Du brukar mena att man ska sortera ut sk begåvade ungar redan i 11-årsåldern och låta dem gå i andra klasser och få andra sorters utbildningar - som i Tyskland och i England.

    Jag talar om en gemensam grundskoleutbildning men med en anpassad *undervisningssituation*. Det är skillnad.
    Då är det ju i alla fall inte "gemensamt" längre. Så spelar roll.

    Förresten finns det fördelar med att duktiga elever får gå i helt separata skolor också, för då slipper de även mobbning och rädsla på rasterna och på vägen till och från skolan.
  24. 12
    Nix, det är det inte alls. Du brukar mena att man ska sortera ut sk begåvade ungar redan i 11-årsåldern och låta dem gå i andra klasser och få andra sorters utbildningar - som i Tyskland och i England.

    Jag talar om en gemensam grundskoleutbildning men med en anpassad *undervisningssituation*. Det är skillnad.
    Då är det ju i alla fall inte "gemensamt" längre. Så spelar roll.

    Förresten finns det fördelar med att duktiga elever får gå i helt separata skolor också, för då slipper de även mobbning och rädsla på rasterna och på vägen till och från skolan.
  25. Medlem sedan
    Jun 1998
    #13
    Vad svårt det här var för dig nu då. Utbildningens INNEHÅLL och läroplanens MÅL kan vara gemensamma, ÄR gemensamma, oavsett i vilken form undervisningen sker.

    Du vill ha en sorteringsskola från 11 års ålder på akademiska meriter och "de andra" kan bli hårfrisörskor. Eller har du ändrat åsikt kring det?
  26. 13
    Vad svårt det här var för dig nu då. Utbildningens INNEHÅLL och läroplanens MÅL kan vara gemensamma, ÄR gemensamma, oavsett i vilken form undervisningen sker.

    Du vill ha en sorteringsskola från 11 års ålder på akademiska meriter och "de andra" kan bli hårfrisörskor. Eller har du ändrat åsikt kring det?
  27. Medlem sedan
    Jan 2008
    #14
    Vad svårt det här var för dig nu då. Utbildningens INNEHÅLL och läroplanens MÅL kan vara gemensamma, ÄR gemensamma, oavsett i vilken form undervisningen sker."

    Nä, för dom som går i svaga grupper kommer inte att uppnå samma mål som de som går i starka grupper. Och det är det väl ingen som tror heller..?

    Du vill ha en sorteringsskola från 11 års ålder på akademiska meriter och "de andra" kan bli hårfrisörskor. Eller har du ändrat åsikt kring det?
    Jag har inte ändrat åsikt, för jag har sett på plats i Österrike att det fungerar bra. Det innebär ju att de som har förutsättningar att bli något akademiskt, kan få arbetsro och en god utbildning på sin egen nivå. Utan störande element och bromsklossar.

    Gissa varför Sverige halkar efter nu på en massa områden..? Vi har säkerligen inte blivit dummare, men de som är begåvade får inga möjligheter att utveckla hela sin kapacitet, under sin mest receptiva ålder - d.v.s. barndomen och tonåren.

    Sedan föraktar inte jag handens arbete som du verkar göra. Men man får inse att det är en ANNAN form av begåvning, som ska belönas på andra sätt.

    I Österrike går de t.ex. "Berufschule" (yrkesskola) från 14 års ålder, och får då - om de klarar utblidningen - ett gesällbrev som visar att de nu är godkända som snickare, byggnadsarbetare, kockar, frisörer eller vad det nu kan vara. I Sverige tvingar vi dem att läsa teoretiska ämnen som de inte har kapacitet för, bara för att de ska kunna säga att de "går på gymnasiet" och "tar studenten". Ett arv från sossetiden som säkert menade väl men blev så fel...

    Därefter, när de har jobbat några år, så kan de avlägga prov och få ut ett mästarbrev. Precis som i det svenska skråsamhället förr. Det funkar jättebra - man kan ju med fördel vara en skicklig bagare även om man aldrig skulle kunna förstå en andragradsekvation..!
  28. 14
    Vad svårt det här var för dig nu då. Utbildningens INNEHÅLL och läroplanens MÅL kan vara gemensamma, ÄR gemensamma, oavsett i vilken form undervisningen sker."

    Nä, för dom som går i svaga grupper kommer inte att uppnå samma mål som de som går i starka grupper. Och det är det väl ingen som tror heller..?

    Du vill ha en sorteringsskola från 11 års ålder på akademiska meriter och "de andra" kan bli hårfrisörskor. Eller har du ändrat åsikt kring det?
    Jag har inte ändrat åsikt, för jag har sett på plats i Österrike att det fungerar bra. Det innebär ju att de som har förutsättningar att bli något akademiskt, kan få arbetsro och en god utbildning på sin egen nivå. Utan störande element och bromsklossar.

    Gissa varför Sverige halkar efter nu på en massa områden..? Vi har säkerligen inte blivit dummare, men de som är begåvade får inga möjligheter att utveckla hela sin kapacitet, under sin mest receptiva ålder - d.v.s. barndomen och tonåren.

    Sedan föraktar inte jag handens arbete som du verkar göra. Men man får inse att det är en ANNAN form av begåvning, som ska belönas på andra sätt.

    I Österrike går de t.ex. "Berufschule" (yrkesskola) från 14 års ålder, och får då - om de klarar utblidningen - ett gesällbrev som visar att de nu är godkända som snickare, byggnadsarbetare, kockar, frisörer eller vad det nu kan vara. I Sverige tvingar vi dem att läsa teoretiska ämnen som de inte har kapacitet för, bara för att de ska kunna säga att de "går på gymnasiet" och "tar studenten". Ett arv från sossetiden som säkert menade väl men blev så fel...

    Därefter, när de har jobbat några år, så kan de avlägga prov och få ut ett mästarbrev. Precis som i det svenska skråsamhället förr. Det funkar jättebra - man kan ju med fördel vara en skicklig bagare även om man aldrig skulle kunna förstå en andragradsekvation..!
  29. Medlem sedan
    Jun 1998
    #15
    Jag har läst de här argumenten från dig tidigare så ursäkta att jag skummar. Jag föraktar givetvis inte "handens arbete" vilket tydligen är vad de du i ett annat inlägg kallar mobbare ska ägna sig åt - och det ska de sorteras ut till vid 11 års ålder enligt dig.

    Bemöt sakargumenten och blanda inte äpplen och päron (en metod som du för övrigt verkar gilla i diskussioner).
  30. 15
    Jag har läst de här argumenten från dig tidigare så ursäkta att jag skummar. Jag föraktar givetvis inte "handens arbete" vilket tydligen är vad de du i ett annat inlägg kallar mobbare ska ägna sig åt - och det ska de sorteras ut till vid 11 års ålder enligt dig.

    Bemöt sakargumenten och blanda inte äpplen och päron (en metod som du för övrigt verkar gilla i diskussioner).
  31. Medlem sedan
    Jun 1998
    #16
    14 år var det visst. Men i England sorterade man vid 11. Samma resonemang som ligger bakom dock.

    Något annat av stor betydelse om man nu ska diskutera en sorteringsskola är förstås vilka möjligheter det finns att backa bandet och läsa in ämnen och betyg för vidare studier. Om det nu visade sig att man blev felsorterad i tidiga tonåren.
  32. 16
    14 år var det visst. Men i England sorterade man vid 11. Samma resonemang som ligger bakom dock.

    Något annat av stor betydelse om man nu ska diskutera en sorteringsskola är förstås vilka möjligheter det finns att backa bandet och läsa in ämnen och betyg för vidare studier. Om det nu visade sig att man blev felsorterad i tidiga tonåren.
  33. Medlem sedan
    Jan 2008
    #17
    [QUOTE] Jag föraktar givetvis inte "handens arbete" vilket tydligen är vad de du i ett annat inlägg kallar mobbare ska ägna sig åt - och det ska de sorteras ut till vid 11 års ålder enligt dig.

    QUOTE]

    Alltså, det där är ett väldigt stort problem. För det finns liksom ingen plats i Sverige idag för ungdomar som inte är så teoretiskt begåvade men ändå är ordentliga, och som har ett praktiskt handlag och ett genuint intresse för ett praktiskt yrke. För de teoretiska utbildningarna klarar de inte av, och på de praktiska så passar de inte in heller, för att de inte är intresserade av att r*ka, kr*ka och g*ka. Frågan är vad man ska göra åt det..?

    Jag tror att de praktiska gymnsielinjerna till stor del har blivit avstjälpningsplatser för jobbiga ungdomar - men som sagt, VAR ska man göra av dem i stället? Om de inte får gå där heller..?

    Jag har inte svaret på den frågan. Uppfostringsanstalter? Slussas ut i arbetslivet ännu tidigare, och utan särskild yrkesutbildning - men VAR, nu när det nästan inte finns några jobb för dem som saknar utbildning. Och de som finns är besatta med personer som har minst gymnasiet ändå...
  34. 17
    [QUOTE] Jag föraktar givetvis inte "handens arbete" vilket tydligen är vad de du i ett annat inlägg kallar mobbare ska ägna sig åt - och det ska de sorteras ut till vid 11 års ålder enligt dig.

    QUOTE]

    Alltså, det där är ett väldigt stort problem. För det finns liksom ingen plats i Sverige idag för ungdomar som inte är så teoretiskt begåvade men ändå är ordentliga, och som har ett praktiskt handlag och ett genuint intresse för ett praktiskt yrke. För de teoretiska utbildningarna klarar de inte av, och på de praktiska så passar de inte in heller, för att de inte är intresserade av att r*ka, kr*ka och g*ka. Frågan är vad man ska göra åt det..?

    Jag tror att de praktiska gymnsielinjerna till stor del har blivit avstjälpningsplatser för jobbiga ungdomar - men som sagt, VAR ska man göra av dem i stället? Om de inte får gå där heller..?

    Jag har inte svaret på den frågan. Uppfostringsanstalter? Slussas ut i arbetslivet ännu tidigare, och utan särskild yrkesutbildning - men VAR, nu när det nästan inte finns några jobb för dem som saknar utbildning. Och de som finns är besatta med personer som har minst gymnasiet ändå...
  35. Medlem sedan
    Jan 2008
    #18
    14 år var det visst. Men i England sorterade man vid 11. Samma resonemang som ligger bakom dock.

    Något annat av stor betydelse om man nu ska diskutera en sorteringsskola är förstås vilka möjligheter det finns att backa bandet och läsa in ämnen och betyg för vidare studier. Om det nu visade sig att man blev felsorterad i tidiga tonåren.
    Det är 11 i Tyskland och Österrike också. Så här:

    Alla går i Volksschule från 6 till det året de fyller 11. Sedan går de teretiskt begåvade vidare till ett åttaårigt Gymnasium som avslutas med Abitur = en omfattande studentexamen som omfattar våra N och H-linjer tillsammans.

    De teoretiskt mindre begåvade går vidare till en fyraårig Hauptschule - men det är fortfarande en vanlig skola med teoretiska ämnen, men på en lägre nivå. (Och även inom den så är flera ämnen uppdelade i tre nivågrupper.)

    Efter den ska man kunna börja jobba, men det finns ju i praktiken inga jobb. De flesta går vidare till en treårig Berufschule till ett visst yrke. Men det finns även ekonomiska och tekniska institut där man blir motsvarande vårat gymnasieekonom eller gymnasieeingenjör. Och från dessa kan man även söka vidare till universitetet (ev. med en del kompletteringar beroende på vad man ska läsa) - så det är inte kört bara för att man går till Hauptschule vid 11.
  36. 18
    14 år var det visst. Men i England sorterade man vid 11. Samma resonemang som ligger bakom dock.

    Något annat av stor betydelse om man nu ska diskutera en sorteringsskola är förstås vilka möjligheter det finns att backa bandet och läsa in ämnen och betyg för vidare studier. Om det nu visade sig att man blev felsorterad i tidiga tonåren.
    Det är 11 i Tyskland och Österrike också. Så här:

    Alla går i Volksschule från 6 till det året de fyller 11. Sedan går de teretiskt begåvade vidare till ett åttaårigt Gymnasium som avslutas med Abitur = en omfattande studentexamen som omfattar våra N och H-linjer tillsammans.

    De teoretiskt mindre begåvade går vidare till en fyraårig Hauptschule - men det är fortfarande en vanlig skola med teoretiska ämnen, men på en lägre nivå. (Och även inom den så är flera ämnen uppdelade i tre nivågrupper.)

    Efter den ska man kunna börja jobba, men det finns ju i praktiken inga jobb. De flesta går vidare till en treårig Berufschule till ett visst yrke. Men det finns även ekonomiska och tekniska institut där man blir motsvarande vårat gymnasieekonom eller gymnasieeingenjör. Och från dessa kan man även söka vidare till universitetet (ev. med en del kompletteringar beroende på vad man ska läsa) - så det är inte kört bara för att man går till Hauptschule vid 11.
  37. Medlem sedan
    May 2004
    #19
    En mycket bra sak som jag tror man kan tillskriva socialdemokratin i Sverige är det faktum att det aldrig är försent att skaffa sig en gedigen teoretisk skolutbildning. Sortering vid 11 års ålder är på tok för tidigt. Folkhögskolor och komvux är viktiga komplement till en skola som (även om den fungerade bättre än idag) inte kan fånga upp alla.
  38. 19
    En mycket bra sak som jag tror man kan tillskriva socialdemokratin i Sverige är det faktum att det aldrig är försent att skaffa sig en gedigen teoretisk skolutbildning. Sortering vid 11 års ålder är på tok för tidigt. Folkhögskolor och komvux är viktiga komplement till en skola som (även om den fungerade bättre än idag) inte kan fånga upp alla.
  39. Medlem sedan
    Aug 2006
    #20
    Komvux var min räddning och nu är jag en hedervärd medborgare som betalar massor av skatt (men skatten borde ändå vara högre). Tyvärr drar borgarna ner på komvux. Bara Göteborg tror jag (vad har dom för styre?) ökar i stället satsningen på komvux.
    It´s nice to be important,
    but it´s more important to be nice.
  40. 20
    Komvux var min räddning och nu är jag en hedervärd medborgare som betalar massor av skatt (men skatten borde ändå vara högre). Tyvärr drar borgarna ner på komvux. Bara Göteborg tror jag (vad har dom för styre?) ökar i stället satsningen på komvux.
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. Klass 9A
    By ruffa in forum Ordet är fritt
    Svar: 11
    Senaste inlägg: 2011-02-01, 08:38
  2. Vanlig klass vs "liten klass"?
    By aspmamman in forum Autismspektrum
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2010-05-31, 04:20
  3. Klass mamma vs klass förälder
    By malin2 in forum Utlandsföräldrar
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2009-12-16, 04:09
  4. På tal om F-klass
    By sarah,m,j&i in forum _0307 Julibarn
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2009-02-11, 14:48
  5. F-klass eller 1-klass?
    By Tekla76 in forum _0307 Julibarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2009-01-12, 20:43
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar