Var ju hemma i tisdags för magsjukt barn. en helt fel dag med ett jätteviktigt möte jag nu måste boka om och förbereda mig för igen. Hemma även onsdag, ledig dag. Sen på torsdag morgon var jag jättetrött. Åkte till jobbet, var där precis till morgonkaffet = sen. drack mitt kaffe och på väg till kontoret mötte jag min nya chef. Vi hade bokat ett 2 timmar samtal vilket jag glömt.
Vi satte oss och jag berättade min liv historai.
1998 dog vårt första barn i magen i v 39.
sekundär barnlöshet i 3 år
bröstcanser med cellgifter 2005
Vi grät lite båda två.
Jag vill väldigt gärna att hon vet så det är inte det. Pratade sen praktiskt jobb andra timmen och sde hej då. Helt normalt scenario, gjort det förrut många gånger.
Men nu. Kom upp till min nära kollega och fick gråta lite. Skönt. Åt lunch och gick sen upp md en av mina bästa kompisar och tog en kaffe på rummet. Då bröt jag ihop fullständigt. Kunde inte sluta gråta. Precis allt kom över mig. Jobb, flytt, bäbis och såklart gamla sorger.
Kl 13 gav jag upp och åkte hem. Försökte ringa BM då jag inte fått någon kurratortid eller tid för tillväxt UL som jag blivit lovad v. 28. Hon singde som tur var tillbaka och fixade en kuratortid på onsdag på sjukhuset. deras kurator hade 6 veckors väntetid (när man mår dåligt mår man väl dåligt nu, inte om 6 veckor...). Hon hade även pratat med Östar och de hade fått remissen om UL tid, men hon visste inte varför det dröjde så.
Nu sitter jag här och försöker pussla ihop mitt liv. Vad behöver jag. Hur mycket är jobb, gamla synder eller annat. Vad är bäst för mig. Hur går jag vidare.
Gillar inte att inte ha en plan
Catti
1
Jobbig dag - långt o känsligt Var ju hemma i tisdags för magsjukt barn. en helt fel dag med ett jätteviktigt möte jag nu måste boka om och förbereda mig för igen. Hemma även onsdag, ledig dag. Sen på torsdag morgon var jag jättetrött. Åkte till jobbet, var där precis till morgonkaffet = sen. drack mitt kaffe och på väg till kontoret mötte jag min nya chef. Vi hade bokat ett 2 timmar samtal vilket jag glömt.
Vi satte oss och jag berättade min liv historai.
1998 dog vårt första barn i magen i v 39.
sekundär barnlöshet i 3 år
bröstcanser med cellgifter 2005
Vi grät lite båda två.
Jag vill väldigt gärna att hon vet så det är inte det. Pratade sen praktiskt jobb andra timmen och sde hej då. Helt normalt scenario, gjort det förrut många gånger.
Men nu. Kom upp till min nära kollega och fick gråta lite. Skönt. Åt lunch och gick sen upp md en av mina bästa kompisar och tog en kaffe på rummet. Då bröt jag ihop fullständigt. Kunde inte sluta gråta. Precis allt kom över mig. Jobb, flytt, bäbis och såklart gamla sorger.
Kl 13 gav jag upp och åkte hem. Försökte ringa BM då jag inte fått någon kurratortid eller tid för tillväxt UL som jag blivit lovad v. 28. Hon singde som tur var tillbaka och fixade en kuratortid på onsdag på sjukhuset. deras kurator hade 6 veckors väntetid (när man mår dåligt mår man väl dåligt nu, inte om 6 veckor...). Hon hade även pratat med Östar och de hade fått remissen om UL tid, men hon visste inte varför det dröjde så.
Nu sitter jag här och försöker pussla ihop mitt liv. Vad behöver jag. Hur mycket är jobb, gamla synder eller annat. Vad är bäst för mig. Hur går jag vidare.
*kramar om* Låter verkligen jobbigt! Kan inte föreställa mig din sorg. Men är fullt medveten om att man kan applicera sin sorg i andra saker för att slippa bearbeta den.
Så gjorde jag när min moster gick bort, 35 år gammal i cancer. Jag applicerade min sorg i kärlek till min dåvarande pojkvän, och när han sen gjorde slut fick jag hantera både och. Katastrof. Jag var så mentalt under isen att det var ett under att man kom upp på morgonen.
Rasade 10 kg på 1 vecka.... dåligt mådde jag!
Dessvärre är svensk vård på kurator/samtalsterapifronten under all kritik, eftersom vänteköerna är såååååå långa. Men jag håller tummarna för dig,och hoppas att dom snart hör av sig!
Var rädd om dig vännen!
*kramas*
2
*kramar om* Låter verkligen jobbigt! Kan inte föreställa mig din sorg. Men är fullt medveten om att man kan applicera sin sorg i andra saker för att slippa bearbeta den.
Så gjorde jag när min moster gick bort, 35 år gammal i cancer. Jag applicerade min sorg i kärlek till min dåvarande pojkvän, och när han sen gjorde slut fick jag hantera både och. Katastrof. Jag var så mentalt under isen att det var ett under att man kom upp på morgonen.
Rasade 10 kg på 1 vecka.... dåligt mådde jag!
Dessvärre är svensk vård på kurator/samtalsterapifronten under all kritik, eftersom vänteköerna är såååååå långa. Men jag håller tummarna för dig,och hoppas att dom snart hör av sig!
Önskar det fanns nåt jag kunde säga för att få dig att må bättre. Hoppas du får en kuratortid snart. Fruktansvärt jobbigt att behöva genomlida, speciellt nu när man är extra känslig också. Tänker på dig!
3
Kramar Önskar det fanns nåt jag kunde säga för att få dig att må bättre. Hoppas du får en kuratortid snart. Fruktansvärt jobbigt att behöva genomlida, speciellt nu när man är extra känslig också. Tänker på dig!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
