Min mamma är 38 år, har mig som är äldsta på 18, min syster på 16, min bror på 13, och min sladdissyster på 3. Och så har jag en liten dotter på 4 mån.
Är det ovanligt i hennes ålder? Tycker det verkar som att de flesta som är mellan 30-40 bara har barn mellan 0-10 år ca. Anledningen till att jag frågar är att jag tror det kändes litet jobbigt för henne att bli mormor innan hon ens är 40. Och har uttryckt att hon tycker det känns underligt att hennes väninnor har fått barn samtidigt som mig, och att hon och jag har barn som det är lika stor ålderskillnad på som mellan två av mina syskon. Är det då fel av mig att tycka att om hon inte ville bli en ung mormor, och inte ville att hennes äldsta skulle kunna få barn som blir jämnåriga med hennes, att hon inte skulle ha skaffat barn ung och inte skaffat en sladdis, om det nu är så hemskt som hon känner att det är?
1
mormor vid 38 år Min mamma är 38 år, har mig som är äldsta på 18, min syster på 16, min bror på 13, och min sladdissyster på 3. Och så har jag en liten dotter på 4 mån.
Är det ovanligt i hennes ålder? Tycker det verkar som att de flesta som är mellan 30-40 bara har barn mellan 0-10 år ca. Anledningen till att jag frågar är att jag tror det kändes litet jobbigt för henne att bli mormor innan hon ens är 40. Och har uttryckt att hon tycker det känns underligt att hennes väninnor har fått barn samtidigt som mig, och att hon och jag har barn som det är lika stor ålderskillnad på som mellan två av mina syskon. Är det då fel av mig att tycka att om hon inte ville bli en ung mormor, och inte ville att hennes äldsta skulle kunna få barn som blir jämnåriga med hennes, att hon inte skulle ha skaffat barn ung och inte skaffat en sladdis, om det nu är så hemskt som hon känner att det är?
min mamma är 40, och är nybliven mormor. jag har en bror på 4 och en syster på 5. mamma älskar att vara mormor, och är superstolt! Men det är ju en helt ny roll. Låt henne finna sig lite, och hon tycker nog att det är jättekul att vara mormor! Hon menar säkert inte det hon säger så som du uppfattar det.. Försök hitta alla fördelar med att ha en ung mamma, och njut av dem! =) Lycka till!
2
min mamma är 40, och är nybliven mormor. jag har en bror på 4 och en syster på 5. mamma älskar att vara mormor, och är superstolt! Men det är ju en helt ny roll. Låt henne finna sig lite, och hon tycker nog att det är jättekul att vara mormor! Hon menar säkert inte det hon säger så som du uppfattar det.. Försök hitta alla fördelar med att ha en ung mamma, och njut av dem! =) Lycka till!
Du ska nog inte ta det så hårt. När man är 38 känner man sig fortfarande ganska ung, fast när man är 20 tycker man kanske inte att nästan 40 är så ungt. Perspektiven är lite olika med åren... Tror bara att hon har lite svårt att tänka sig det hela. Mormor och farmor låter ju så gammalt. Själv ser jag gråhåriga damer framför mig och det gör nog många. Kanske hennes mamma kände lika en gång i tiden? Fråga!
3
Du ska nog inte ta det så hårt. När man är 38 känner man sig fortfarande ganska ung, fast när man är 20 tycker man kanske inte att nästan 40 är så ungt. Perspektiven är lite olika med åren... Tror bara att hon har lite svårt att tänka sig det hela. Mormor och farmor låter ju så gammalt. Själv ser jag gråhåriga damer framför mig och det gör nog många. Kanske hennes mamma kände lika en gång i tiden? Fråga!
Men hon var 20 när hon fick mig, hennes mamma var 18 när hon fick henne. Vad förväntar hon sig?
Jag vet ingen i min släkt överhuvudtaget som inte fått sitt första barn innan 25. Hennes mamma blev mormor när hon var 38. Och då fick två av hennes döttrar barn samma år. Vad är det som är så jobbigt att bli ung mormor? Och vad ska jag göra åt saken? Jag kan ju inte direkt tassa på tå runt henne och gömma undan min dotter för att hon ska slippa lida av att få barnbarn?
5
Men hon var 20 när hon fick mig, hennes mamma var 18 när hon fick henne. Vad förväntar hon sig?
Jag vet ingen i min släkt överhuvudtaget som inte fått sitt första barn innan 25. Hennes mamma blev mormor när hon var 38. Och då fick två av hennes döttrar barn samma år. Vad är det som är så jobbigt att bli ung mormor? Och vad ska jag göra åt saken? Jag kan ju inte direkt tassa på tå runt henne och gömma undan min dotter för att hon ska slippa lida av att få barnbarn?
naturligtvis ska du inte gömma undan ditt barn, utan vara precis så stolt och glad som du säkert är. Men det ÄR jobbigt för många att inse att man inte är ung längre. Nog kan du väl förstå det?
Vid 38 är man ju knappt medelålders...
6
naturligtvis ska du inte gömma undan ditt barn, utan vara precis så stolt och glad som du säkert är. Men det ÄR jobbigt för många att inse att man inte är ung längre. Nog kan du väl förstå det?
Vid 38 är man ju knappt medelålders...
Kan ha förståelse för att det kan vara jobbigt att känna sig "gammal", vilket jag inte förstår för vid 38 är man knappast gammal. Bara för att man får barnbarn blir man ju inte automatiskt gammal. Man blir mormor, men inte gammal. Plus att jag inte förstår hennes ojande över att jag skaffade barn när hon fortfarande hade småbarn. Det är det jag blir ledsen och upprörd över. Får inte jag skaffa barn i samma ålder som hon började skaffa barn därför att hon har en sladdis? Tycker ni att det är ett rimligt argument var min största fråga i allt detta.
8
Kan ha förståelse för att det kan vara jobbigt att känna sig "gammal", vilket jag inte förstår för vid 38 är man knappast gammal. Bara för att man får barnbarn blir man ju inte automatiskt gammal. Man blir mormor, men inte gammal. Plus att jag inte förstår hennes ojande över att jag skaffade barn när hon fortfarande hade småbarn. Det är det jag blir ledsen och upprörd över. Får inte jag skaffa barn i samma ålder som hon började skaffa barn därför att hon har en sladdis? Tycker ni att det är ett rimligt argument var min största fråga i allt detta.
kan ju göra det, men hon blir faktiskt arg när jag säger att jag bara gjorde som hon. Det tycker inte hon att jag gör, för när hon fick mig då hade hennes mamma minsann inga småbarn. Hon tycker att jag gör fel som skaffar barn när hon fortfarande ville ha ett till. Vet inte hur jag ska hantera det när hon ställer sig och säger det rakt i ansiktet på mig. Sist ryckte jag på axlarna och sa nånting om att hon får väl skaffa hur många fler barn hon vill, men avlägsnade mig snarast ur hennes hem för situationen blev minst sagt obekväm.
10
kan ju göra det, men hon blir faktiskt arg när jag säger att jag bara gjorde som hon. Det tycker inte hon att jag gör, för när hon fick mig då hade hennes mamma minsann inga småbarn. Hon tycker att jag gör fel som skaffar barn när hon fortfarande ville ha ett till. Vet inte hur jag ska hantera det när hon ställer sig och säger det rakt i ansiktet på mig. Sist ryckte jag på axlarna och sa nånting om att hon får väl skaffa hur många fler barn hon vill, men avlägsnade mig snarast ur hennes hem för situationen blev minst sagt obekväm.
det är orsaken, att hon vill ha ett barn till, så tycker jag att din mamma är egoistisk. Att hon själv vill ha ett till barn behöver väl inte innebära att hon missunnar dig ditt första barn. Kan förstå om det känns gammalt att bli mormor, men det tycker jag att hon faktiskt inte ska belasta dig med. Dessutom så är det en helt annan sak att hon känner sig gammal då hon blir mormor än att hon missunnar dig ditt barn. Tycker att du ska hålla lite distans till henne ett tag. Kanske blir det bättre om hon får lite tid att vänja sig.
12
Ifall.... det är orsaken, att hon vill ha ett barn till, så tycker jag att din mamma är egoistisk. Att hon själv vill ha ett till barn behöver väl inte innebära att hon missunnar dig ditt första barn. Kan förstå om det känns gammalt att bli mormor, men det tycker jag att hon faktiskt inte ska belasta dig med. Dessutom så är det en helt annan sak att hon känner sig gammal då hon blir mormor än att hon missunnar dig ditt barn. Tycker att du ska hålla lite distans till henne ett tag. Kanske blir det bättre om hon får lite tid att vänja sig.
Ja, du får ursäkta men det är väl ingen som direkt tvingade dig att skaffa dig barn när du bara är 18 eller hur?? Jag är 41, mina barn är 16, 10 och 4 och jag skulle känna att det vore jättekonstigt att bli mormor om t ex 2 år då när min dotter är 18. Hört talas om preventivmedel??
13
Ja, du får ursäkta men det är väl ingen som direkt tvingade dig att skaffa dig barn när du bara är 18 eller hur?? Jag är 41, mina barn är 16, 10 och 4 och jag skulle känna att det vore jättekonstigt att bli mormor om t ex 2 år då när min dotter är 18. Hört talas om preventivmedel??
Ursäkta, men det är väl inget som säger att jag inte ville ha barn nu! Och det är väl inte upp till dig att bestämma när du blir mormor. När man är vuxen så väljer man huruvida man vill skaffa barn eller ej, och det vore väl jättekonstigt om din mamma sa till dig ifall du ville skaffa fler barn, du som också är vuxen att nej, hon vill inte bli mormor igen så det är bäst du skaffar dig preventivmedel!
For your information så har jag gått klart gymnasiet och jobbat ett tag innan jag skaffade barn. Jag är visserligen ett år yngre än de jag gick i skola med, eftersom jag hoppade upp en årskurs i lågstadiet. Jag har ordnade familjeförhållanden med en sambo som jag varit tillsammans med i fyra år. Han är 24 och jobbar heltid, och är åtminstone nu anställd till och med 2010, efter att jag varit mammaledig så går jag tillbaka till det jobb jag hade innan.
När man är arton är man vuxen. Det är inte som att jag knappt fyllt arton, jag fyller nitton i december.
Flyttade hemifrån vid sexton och jobbade mig genom gymnasiet. Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv för att jag lyckats så bra i livet och tänker inte låta mig klankas ned på av någon så inskränkt som dig.
14
Ursäkta, men det är väl inget som säger att jag inte ville ha barn nu! Och det är väl inte upp till dig att bestämma när du blir mormor. När man är vuxen så väljer man huruvida man vill skaffa barn eller ej, och det vore väl jättekonstigt om din mamma sa till dig ifall du ville skaffa fler barn, du som också är vuxen att nej, hon vill inte bli mormor igen så det är bäst du skaffar dig preventivmedel!
For your information så har jag gått klart gymnasiet och jobbat ett tag innan jag skaffade barn. Jag är visserligen ett år yngre än de jag gick i skola med, eftersom jag hoppade upp en årskurs i lågstadiet. Jag har ordnade familjeförhållanden med en sambo som jag varit tillsammans med i fyra år. Han är 24 och jobbar heltid, och är åtminstone nu anställd till och med 2010, efter att jag varit mammaledig så går jag tillbaka till det jobb jag hade innan.
När man är arton är man vuxen. Det är inte som att jag knappt fyllt arton, jag fyller nitton i december.
Flyttade hemifrån vid sexton och jobbade mig genom gymnasiet. Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv för att jag lyckats så bra i livet och tänker inte låta mig klankas ned på av någon så inskränkt som dig.
och P.S, mitt barn var ingen olycka, och preventivmedel använde jag fram tills att jag slutade med dem för att jag önskade mig ett barn.
Preventivmedel har väl inget med huruvida jag skaffar barn ung eller ej att göra? Min dotter var planerad och efterlängtad när hon kom till världen.
Resa/dejta en massa/festa är ingenting som lockar mig, jag vill inte dejta (har ju min sambo), resa har vi faktiskt bokat med hans bror + sambo + två barn till nästa sommar, och festa är för mig totalt ointressant.
Nämn ett enda bra argument till att jag inte skulle skaffat barn ung som inte är så fantasilöst som att "hört talas om preventivmedel" eller "du är bara arton".
15
och P.S, mitt barn var ingen olycka, och preventivmedel använde jag fram tills att jag slutade med dem för att jag önskade mig ett barn.
Preventivmedel har väl inget med huruvida jag skaffar barn ung eller ej att göra? Min dotter var planerad och efterlängtad när hon kom till världen.
Resa/dejta en massa/festa är ingenting som lockar mig, jag vill inte dejta (har ju min sambo), resa har vi faktiskt bokat med hans bror + sambo + två barn till nästa sommar, och festa är för mig totalt ointressant.
Nämn ett enda bra argument till att jag inte skulle skaffat barn ung som inte är så fantasilöst som att "hört talas om preventivmedel" eller "du är bara arton".
Tack så mycket. Man möter så mycket fördomar och behöver försvara sig så mycket, men ta åt mig tänker jag aldrig göra, för jag tycker jag har gjort det bra.
17
Tack så mycket. Man möter så mycket fördomar och behöver försvara sig så mycket, men ta åt mig tänker jag aldrig göra, för jag tycker jag har gjort det bra.
Visst är det ovanligt, nu ligger ju snittåldern för förstagångsfödslar närmare 30. Men det förekommer, när jag väntade min son så var det en jämngammal kollega som skulle få sitt andra barnbarn.
Att hon reagerar kan ju bero på många skäl. Jag ror inte att man är mentalt förberedd på att få barnbarn så tidigt idag, kanske många av hennes vänner och kolleger i samma ålder fortfarande har egna blöjbarn eller barn som precis börjat skolan. Eftersom hon själv fick barn tidigt, så kanske hon har personliga erfarenheter som hon inte alltid tyckte var positivt, när jag var i din mammas ålder när hon fick dig, så levde jag livets glada dagar och var nog itne ensam om det.
Självklart har din mamma rätt till sina känslor och du kan inte kräva att hon tycker det är underbart att få barnbarn redan nu.
Men hon kan samtidigt inte kräva att du skall leva det liv som hon önskar att du gjorde.
Du har aktivt valt att bli en ung mamma, det är ditt val, det måste din mamma respektera. Men du måste låta henne har sina känslor. Men om hon pratar om hur synd det är om henne, då måsta du säga ifrån. För hur som helst är det inte hon som har det lilla barnet, utan du.
Hon kommer med all säkerhet vänja sig vid situationen, det kanske tar lite tid. Men låt henne ta den tid som hon behöver.
Men din iakttagelse är nog korrekt, de flesta kvinnor i henne ålder har barn mellan 0 och 10 och jag fick mitt barn när jag var 37
18
Visst är det ovanligt, nu ligger ju snittåldern för förstagångsfödslar närmare 30. Men det förekommer, när jag väntade min son så var det en jämngammal kollega som skulle få sitt andra barnbarn.
Att hon reagerar kan ju bero på många skäl. Jag ror inte att man är mentalt förberedd på att få barnbarn så tidigt idag, kanske många av hennes vänner och kolleger i samma ålder fortfarande har egna blöjbarn eller barn som precis börjat skolan. Eftersom hon själv fick barn tidigt, så kanske hon har personliga erfarenheter som hon inte alltid tyckte var positivt, när jag var i din mammas ålder när hon fick dig, så levde jag livets glada dagar och var nog itne ensam om det.
Självklart har din mamma rätt till sina känslor och du kan inte kräva att hon tycker det är underbart att få barnbarn redan nu.
Men hon kan samtidigt inte kräva att du skall leva det liv som hon önskar att du gjorde.
Du har aktivt valt att bli en ung mamma, det är ditt val, det måste din mamma respektera. Men du måste låta henne har sina känslor. Men om hon pratar om hur synd det är om henne, då måsta du säga ifrån. För hur som helst är det inte hon som har det lilla barnet, utan du.
Hon kommer med all säkerhet vänja sig vid situationen, det kanske tar lite tid. Men låt henne ta den tid som hon behöver.
Men din iakttagelse är nog korrekt, de flesta kvinnor i henne ålder har barn mellan 0 och 10 och jag fick mitt barn när jag var 37
Jag blev mamma första gången vid 17 års ålder. Precis som ditt var han inte oplanerad. Idag har jag fyra barn ( alla med samma pappa) och ett fosterbarn ( min äldsta är 17 år idag). Jag har aldrig ångrat mig för en sekund. Tyvärr möter man fördomar överallt. Dom flesta är övertygade om att det är en "olycka" bara för att man är ung.
Man kan va bra eller dålig mamma vare sig man år 17 eller 27 när mna får barn. Det är inte åldern det sitter i. Mina barn är skötsamma och välartade trots sin unga mamma och pappa (eller kanske tack vare). Lycka till! Krama dottern från mig
19
Jag blev mamma första gången vid 17 års ålder. Precis som ditt var han inte oplanerad. Idag har jag fyra barn ( alla med samma pappa) och ett fosterbarn ( min äldsta är 17 år idag). Jag har aldrig ångrat mig för en sekund. Tyvärr möter man fördomar överallt. Dom flesta är övertygade om att det är en "olycka" bara för att man är ung.
Man kan va bra eller dålig mamma vare sig man år 17 eller 27 när mna får barn. Det är inte åldern det sitter i. Mina barn är skötsamma och välartade trots sin unga mamma och pappa (eller kanske tack vare). Lycka till! Krama dottern från mig
Vill bara tillägga att jag skulle aldrig uppmuntra mina barn att skaffa barn tidigt men i hemlighet tänker jag ofta på hur kul det ska bli att förhoppningsvis få bli en ung farmor och orka va barnvakt och aktiv i barnbarnen. Jag längtar redan
20
Vill bara tillägga att jag skulle aldrig uppmuntra mina barn att skaffa barn tidigt men i hemlighet tänker jag ofta på hur kul det ska bli att förhoppningsvis få bli en ung farmor och orka va barnvakt och aktiv i barnbarnen. Jag längtar redan
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
När man är 38 känner man sig fortfarande ganska ung, fast när man är 20 tycker man kanske inte att nästan 40 är så ungt. Perspektiven är lite olika med åren... 