Jag vill bara säga att jag förstår dig helt och hållet. Du vekrar vara en klok och nyanserad person. Absolut ingen "häxa" eller kontroll freak. Du har bara råkat ut för en respektlös svärmor och en man som inte riktigt klarar av att säga ifrån.
61
Jag föstår dig Jag vill bara säga att jag förstår dig helt och hållet. Du vekrar vara en klok och nyanserad person. Absolut ingen "häxa" eller kontroll freak. Du har bara råkat ut för en respektlös svärmor och en man som inte riktigt klarar av att säga ifrån.
fortfarande "sitt" spädbarn. Barnet är väl lika mycket pappans som mammans eller?? Vad jobbigt med den här inställningen att mamman ska ha makten över barnen och pappan ska skydda mamman mot svärmor. Jag börjar tro att det handlar om dålig självkänsla och svarsjuka från mammans sida.
62
fortfarande "sitt" spädbarn. Barnet är väl lika mycket pappans som mammans eller?? Vad jobbigt med den här inställningen att mamman ska ha makten över barnen och pappan ska skydda mamman mot svärmor. Jag börjar tro att det handlar om dålig självkänsla och svarsjuka från mammans sida.
Egentligen är det väldigt ointressant om det beror på svartsjuka eller dålig sjävkänsla, om du läst hennes svar om bakgrunden, så kan jag bara utläsa en fruktansvärt trött nybliven mamma som inte har någon större önskan än att hitta en balans för att få livet att fungera.
Ingen mormor/farmor/morfar/farfar har _rätt_ att klampa in i sina barns liv och har faktiskt inte heller någon rätt till barnet.
Om det nu skulle vara dålig självkänsla (vilket jag inte tror) så gör denna svärmor bara det värre.
Och för sjutton, är det inte ganska vanligt att man har lite dålig självkänsla när man är superlåg när dessa hormonsvängningar som sker när man precis fått barn.
63
Egentligen är det väldigt ointressant om det beror på svartsjuka eller dålig sjävkänsla, om du läst hennes svar om bakgrunden, så kan jag bara utläsa en fruktansvärt trött nybliven mamma som inte har någon större önskan än att hitta en balans för att få livet att fungera.
Ingen mormor/farmor/morfar/farfar har _rätt_ att klampa in i sina barns liv och har faktiskt inte heller någon rätt till barnet.
Om det nu skulle vara dålig självkänsla (vilket jag inte tror) så gör denna svärmor bara det värre.
Och för sjutton, är det inte ganska vanligt att man har lite dålig självkänsla när man är superlåg när dessa hormonsvängningar som sker när man precis fått barn.
Det låter som en fullkomlig mardröm i mina öron. Jag hoppas verkligen att du och din man kan lösa det här. Det är verkligen tråkigt om svärmorsrelationen skall hindra er från att utöka familjen.
Vet du om att man kan gå i familjerådgivning med andra än den man har ett förhållande med, t ex svärmor?
Allt gott önskar jag dig!
64
Det låter som en fullkomlig mardröm i mina öron. Jag hoppas verkligen att du och din man kan lösa det här. Det är verkligen tråkigt om svärmorsrelationen skall hindra er från att utöka familjen.
Vet du om att man kan gå i familjerådgivning med andra än den man har ett förhållande med, t ex svärmor?
Jag skulle tippa på att det är 1,5 års matthet som kommer upp nu, hade jag varit henne så hade jag tagit mitt pick och pack, samt mannen och flyttat långt, långt bort.
66
Jag skulle tippa på att det är 1,5 års matthet som kommer upp nu, hade jag varit henne så hade jag tagit mitt pick och pack, samt mannen och flyttat långt, långt bort.
Jag förstår vad du föredrar. Du är ju *tydlig och bestämd*. Jag vill inte bli betraktad som imbecill och mindre vetande. Säkerligen ingen annan runt omkring dig heller. Hej på dig.
67
Jag förstår vad du föredrar. Du är ju *tydlig och bestämd*. Jag vill inte bli betraktad som imbecill och mindre vetande. Säkerligen ingen annan runt omkring dig heller. Hej på dig.
Nej, jag har inte köpt någons version utan jag går på hur mamman beskriver _sig själv_ och _vilka_ situationer hon retar sig på. Jag försöker gå enbart på mammans beskrivningar så långt det går. När det handlar om att beskriva den andra parten så lägger jag dock ner. Då är det inte tillförlitligt längre.
Visst, vi lever i Sverige och i vår kultur. Om någon från ett annat land pratar örfilar mot barn är jag inte sen att påpeka att i Sverige är detta förbjudet. Likaså är jag öppen för att andra kulturer kan ha saker att lära oss i Sverige. Eller tycker du att andra länder ska stänga av när vi vill "missionera" mot barnmisshandel från Sveriges sida???
Visst är kärlek generositet. Jag finner dock inget generöst över att bygga staket mot svärmor 5 månader före förlossningen, utestänga hela släkten, klaga på försök till omsorger från svärmor både mot svärdotter o barnbarn osv. Har svärdottern ringt till svärmor och frågat efter allmäntillståndet och blivit avsnäst? Nej, men däremot har SVÄRMOR ringt till SVÄRDOTTER och försökt vara omtänksam och blivit avsnäst.
Jag håller med dig, en relation fungerar åt bägge hållen och jag kan inte se ansträngningen från det ena hållet...
68
Nej, jag har inte köpt någons version utan jag går på hur mamman beskriver _sig själv_ och _vilka_ situationer hon retar sig på. Jag försöker gå enbart på mammans beskrivningar så långt det går. När det handlar om att beskriva den andra parten så lägger jag dock ner. Då är det inte tillförlitligt längre.
Visst, vi lever i Sverige och i vår kultur. Om någon från ett annat land pratar örfilar mot barn är jag inte sen att påpeka att i Sverige är detta förbjudet. Likaså är jag öppen för att andra kulturer kan ha saker att lära oss i Sverige. Eller tycker du att andra länder ska stänga av när vi vill "missionera" mot barnmisshandel från Sveriges sida???
Visst är kärlek generositet. Jag finner dock inget generöst över att bygga staket mot svärmor 5 månader före förlossningen, utestänga hela släkten, klaga på försök till omsorger från svärmor både mot svärdotter o barnbarn osv. Har svärdottern ringt till svärmor och frågat efter allmäntillståndet och blivit avsnäst? Nej, men däremot har SVÄRMOR ringt till SVÄRDOTTER och försökt vara omtänksam och blivit avsnäst.
Jag håller med dig, en relation fungerar åt bägge hållen och jag kan inte se ansträngningen från det ena hållet...
Håler med dig ganska mycket! Konstigt att du får så mycket mothugg. Jag tycker att det är självklart att alla gäster som hälsar på en nyfödd ska få frågan om de vill hålla-alternativt ska de få fråga utan att anses som påflugna. Däremot ska man ju respektera om en mamma vill ha det annorlunda. Fast frågan är NÄR man ska reagera. Har själv en svägerska som var väldigt vaktande och det var jobbigt för hela släkten men ingen sa någonting.
Deras baby var deras och han skulle alltid bli behandlad som föräldrarna ville. En jättelång lista på hur han ville ha det vid insomnandet och vid måltider o.s.v. följde med till farmor när hon skulle vara barnvakt och då har hon ändå haft flera barn själv och om han så råkade somna på "fel" sätt en gång-skulle barnet-eller mamman må jättedåligt då?
Den gång jag skulle få äran att var barnvakt för första gången gjorde jag feleet att låta honom skrika sig till sömns (hade tyvärr inte egna barn och trodde att jag en kväll skulle kunna få denne bort´skämde pojke att inte styra de vuxna omkring honom-och jag respekterade inte mammans överbeskyddande oro det minsta tyvärr) Jag fick aldrig förmånen igen på 18 år kan jag u säga att vakta en endaste gång något av deras barn.
Men att som denne farmor utsätta barnbarnet för direkta faror utan att inse dem (kulorna till dammsugaren) är ju ganska farligt och där förstår jag mamman, men jag tror att mamman har gått lite för hårt upp i föräldrarollen och kan inte slappna av utan allt måste vara perfekt. Som du skrev med att ´planera långt innan hur allt skulle vara och hur alla ska förhålla sig till henne och barnet. Intressant när andra delar med sig och jag skulle så gärna vilja läsa hur farmodern skulle ha beskrivit problemet.
69
Håler med dig ganska mycket! Konstigt att du får så mycket mothugg. Jag tycker att det är självklart att alla gäster som hälsar på en nyfödd ska få frågan om de vill hålla-alternativt ska de få fråga utan att anses som påflugna. Däremot ska man ju respektera om en mamma vill ha det annorlunda. Fast frågan är NÄR man ska reagera. Har själv en svägerska som var väldigt vaktande och det var jobbigt för hela släkten men ingen sa någonting.
Deras baby var deras och han skulle alltid bli behandlad som föräldrarna ville. En jättelång lista på hur han ville ha det vid insomnandet och vid måltider o.s.v. följde med till farmor när hon skulle vara barnvakt och då har hon ändå haft flera barn själv och om han så råkade somna på "fel" sätt en gång-skulle barnet-eller mamman må jättedåligt då?
Den gång jag skulle få äran att var barnvakt för första gången gjorde jag feleet att låta honom skrika sig till sömns (hade tyvärr inte egna barn och trodde att jag en kväll skulle kunna få denne bort´skämde pojke att inte styra de vuxna omkring honom-och jag respekterade inte mammans överbeskyddande oro det minsta tyvärr) Jag fick aldrig förmånen igen på 18 år kan jag u säga att vakta en endaste gång något av deras barn.
Men att som denne farmor utsätta barnbarnet för direkta faror utan att inse dem (kulorna till dammsugaren) är ju ganska farligt och där förstår jag mamman, men jag tror att mamman har gått lite för hårt upp i föräldrarollen och kan inte slappna av utan allt måste vara perfekt. Som du skrev med att ´planera långt innan hur allt skulle vara och hur alla ska förhålla sig till henne och barnet. Intressant när andra delar med sig och jag skulle så gärna vilja läsa hur farmodern skulle ha beskrivit problemet.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
*imt*