särbo vs flytta
Kärlek & relationer
  1. anonymt namn
    #1

    särbo vs flytta

    min kille bor i en stad ca 30 mil härifrån. han kommer o bor hos mig på helgen om inte jag åker dit när jag är barnfri. Det funkar väl ganska bra just nu.

    Han tänker väl söka jobb här när det passar, han kommer från min stad från början. Nu är det så att jag antagligen kommer bli av med mitt jobb om ett-två år. Han tycker att jag lskulle kunna flytta till honom då. större stad fler jobb.

    skulle gärna gjort detta men det går ju inte.... barnen då? Deras pappa skulle inte vilja ha dom varannan helg det vet jag. Och själv vet jag inte om jag skulle klara av det. Och hur egoistisk skulle man inte känna sig om man lämnade sina barn?

    Det är klart att om jag verkligen var arbetslös och det inte fanns mycket alternativ så kanske det vore lättare att bestämma sig. Och jag kan ju inte kräva av min kille att flytta om jag inte ens kan tänka mig det?

    barnen är sex o åtta

    funderar lite bara
  2. 1
    särbo vs flytta min kille bor i en stad ca 30 mil härifrån. han kommer o bor hos mig på helgen om inte jag åker dit när jag är barnfri. Det funkar väl ganska bra just nu.

    Han tänker väl söka jobb här när det passar, han kommer från min stad från början. Nu är det så att jag antagligen kommer bli av med mitt jobb om ett-två år. Han tycker att jag lskulle kunna flytta till honom då. större stad fler jobb.

    skulle gärna gjort detta men det går ju inte.... barnen då? Deras pappa skulle inte vilja ha dom varannan helg det vet jag. Och själv vet jag inte om jag skulle klara av det. Och hur egoistisk skulle man inte känna sig om man lämnade sina barn?

    Det är klart att om jag verkligen var arbetslös och det inte fanns mycket alternativ så kanske det vore lättare att bestämma sig. Och jag kan ju inte kräva av min kille att flytta om jag inte ens kan tänka mig det?

    barnen är sex o åtta

    funderar lite bara
  3. Medlem sedan
    Oct 2007
    #2
    Barnen har du alltid kvar, hela livet. Kärleken förändras och försvinner, vilket du redan har fått upptäcka med barnens pappa.

    För min egen del är valet lätt, barnen går före allt annat.
  4. 2
    Barnen har du alltid kvar, hela livet. Kärleken förändras och försvinner, vilket du redan har fått upptäcka med barnens pappa.

    För min egen del är valet lätt, barnen går före allt annat.
  5. Medlem sedan
    Mar 2009
    #3
    För mig är det också enkelt. Man överger inte sina barn. Man tvingar dem heller inte att sitta och resa 60 mil varannan helg för att få träffa sin förälder. Du och pappan är de två människor som ger barnen grundtrygghet. Det kan man inte göra på distans.
  6. 3
    För mig är det också enkelt. Man överger inte sina barn. Man tvingar dem heller inte att sitta och resa 60 mil varannan helg för att få träffa sin förälder. Du och pappan är de två människor som ger barnen grundtrygghet. Det kan man inte göra på distans.
  7. Medlem sedan
    Mar 2009
    #4
    Barn eller inte
    Distansförhållande funkar inte i längen att överge "sin egen stad" funkar inte heller
    Jag vet för jag har egen hårdhänt erfarenhet av detta
    Han må vara din kille just nu men i och med att du redan nu inte kallar honom man, blivande sambo eller något liknande är ju en vägledning antingen om ditt blivande vägval eller om din ålder
  8. 4
    Barn eller inte
    Distansförhållande funkar inte i längen att överge "sin egen stad" funkar inte heller
    Jag vet för jag har egen hårdhänt erfarenhet av detta
    Han må vara din kille just nu men i och med att du redan nu inte kallar honom man, blivande sambo eller något liknande är ju en vägledning antingen om ditt blivande vägval eller om din ålder
  9. Medlem sedan
    Dec 2003
    #5
    Det är ju stor skillnad på om en ensamstående utan barn skulle flytta 30 mil bort, än att flytta så långt när man har barn ihop med någon som vill bo kvar.

    Kanske barnens pappa också kan tänka sig att flytta till den större staden? Då kan det ju funka hur bra som helst.

    Om barnens pappa inte vill flytta tycker jag att det verkar schysstast för alla parter om din kille flyttar till dig istället.

    Jag skulle själv inte vilja flytta från mitt barn, och jag skulle inte heller kunna tänka mig att ta med mig barnet 30 mil bort från pappan när det fungerar bra med växelvis boende. Jag tror vardagskontakt med båda föräldrarna är jätteviktigt.
  10. 5
    Det är ju stor skillnad på om en ensamstående utan barn skulle flytta 30 mil bort, än att flytta så långt när man har barn ihop med någon som vill bo kvar.

    Kanske barnens pappa också kan tänka sig att flytta till den större staden? Då kan det ju funka hur bra som helst.

    Om barnens pappa inte vill flytta tycker jag att det verkar schysstast för alla parter om din kille flyttar till dig istället.

    Jag skulle själv inte vilja flytta från mitt barn, och jag skulle inte heller kunna tänka mig att ta med mig barnet 30 mil bort från pappan när det fungerar bra med växelvis boende. Jag tror vardagskontakt med båda föräldrarna är jätteviktigt.
  11. Medlem sedan
    Aug 1998
    #6
    Jag tycker det är stor skillnad om man har barn eller inte. Har man barn måste man ta hänsyn till dom och deras andre förälder. Har man inte barn kan man flytta. Det fungerade inte för dig men har fungerat för många andra (mig själv t ex).
  12. 6
    Jag tycker det är stor skillnad om man har barn eller inte. Har man barn måste man ta hänsyn till dom och deras andre förälder. Har man inte barn kan man flytta. Det fungerade inte för dig men har fungerat för många andra (mig själv t ex).
  13. Medlem sedan
    Jan 1998
    #7

    Well...

    ...om jag inte velat överge "min egen stad" hade det inte blitt mycket av MITT liv. Och det gäller även många andra som är uppvuxna i, mer eller mindre, små hålor på vischan. Huruvida man kan tänka sig att flytta eller inte är en personlig läggningsfråga men också beroende på familjebakgrund. Vill man t.ex. skaffa sig en utbildning som inte finns där man bor ELLER ett visst jobb får man ofta flytta på sig.

    Jag har alltid flyttat dit där det finns jobb och utbildning. Vänner kan man få överallt, om man inte är alldeles omöjlig att ha att göra med - eller väldigt trångsynt, för den delen. Det är mIn syn på saken, alltså. Om jag, som har barn med vv-boende, skulle träffa en barnlös man som vägrade lämna det ställe han bor på, 30 mil från mig, för att han inte vill flytta helt enkelt, då VET jag att vi har fundamentalt olika syn på rätt mycket här i världen. Och det skulle nog visa sig långt innan det ö.h.t. blev tal om att någon skulle flytta...
  14. 7
    Well... ...om jag inte velat överge "min egen stad" hade det inte blitt mycket av MITT liv. Och det gäller även många andra som är uppvuxna i, mer eller mindre, små hålor på vischan. Huruvida man kan tänka sig att flytta eller inte är en personlig läggningsfråga men också beroende på familjebakgrund. Vill man t.ex. skaffa sig en utbildning som inte finns där man bor ELLER ett visst jobb får man ofta flytta på sig.

    Jag har alltid flyttat dit där det finns jobb och utbildning. Vänner kan man få överallt, om man inte är alldeles omöjlig att ha att göra med - eller väldigt trångsynt, för den delen. Det är mIn syn på saken, alltså. Om jag, som har barn med vv-boende, skulle träffa en barnlös man som vägrade lämna det ställe han bor på, 30 mil från mig, för att han inte vill flytta helt enkelt, då VET jag att vi har fundamentalt olika syn på rätt mycket här i världen. Och det skulle nog visa sig långt innan det ö.h.t. blev tal om att någon skulle flytta...
  15. Medlem sedan
    Feb 2008
    #8
    Överger man sina barn för att man flyttar? I dagens tekniska värld, där man kan resa långt på kort tid (iof beroende på var man bor, hur förbindelser ser ut), där vi har telefon, webkameror och annat till hjälp att hålla kontakten.
    Överger man, då bryr man sig inte, har ingen kontakt, träffas inte...

    Om man kan utveckla ett bra förhållande mellan vuxna fast man bor på distans, så kan du ge dig på att man kan fortsätta ha en bra och nära kontakt med sina barn även om man bor i en annan stad.
  16. 8
    Överger man sina barn för att man flyttar? I dagens tekniska värld, där man kan resa långt på kort tid (iof beroende på var man bor, hur förbindelser ser ut), där vi har telefon, webkameror och annat till hjälp att hålla kontakten.
    Överger man, då bryr man sig inte, har ingen kontakt, träffas inte...

    Om man kan utveckla ett bra förhållande mellan vuxna fast man bor på distans, så kan du ge dig på att man kan fortsätta ha en bra och nära kontakt med sina barn även om man bor i en annan stad.
  17. Medlem sedan
    Feb 2008
    #9
    Men snälla... bara för att inte dina erfarenheter är de bästa så är de ju inte de enda sanna?

    Jag vet flera som levt på distans 5-6 och 7 år och som tillsist flyttat ihop och är gifta och väldigt lyckliga... Jag själv har ett förhållande på distans och kommer att flytta till honom och är övertygad om att det är det rätta för oss. Vi kommer att bli mycket lyckliga!

    Det finns många varianter förhållanden, om de fungerar eller inte är helt beroende på hur paret är.
  18. 9
    Men snälla... bara för att inte dina erfarenheter är de bästa så är de ju inte de enda sanna?

    Jag vet flera som levt på distans 5-6 och 7 år och som tillsist flyttat ihop och är gifta och väldigt lyckliga... Jag själv har ett förhållande på distans och kommer att flytta till honom och är övertygad om att det är det rätta för oss. Vi kommer att bli mycket lyckliga!

    Det finns många varianter förhållanden, om de fungerar eller inte är helt beroende på hur paret är.
  19. Medlem sedan
    Feb 2008
    #10
    Jag är i startgroparna att flytta 65 mil till kärleken. Anledningarna är många och väl genomtänkta - tänker inte lämna ut alla tankar och fakta för beslutet här.
    Min flicka fyller 7 år när jag flyttar, och över sommaren kommer hon bo VV som hon gjort flera år nu. Till hösten så kommer hon bo hos pappa och jag kommer att åka upp och vara med alla mina barn en vecka eller en långhelg i månaden och hon kommer ner till oss en helg i månaden. Samt alla lov.
    Förhoppningsvis så kommer arbetsförmedlingen att "tvinga" pappan att söka jobb i annan stad, och då hans andra dotter bor nära dit jag flyttar så hoppas jag att han kommer att bo närmare. Allra mest hoppas jag såklart att jag bara får ha lillan med mig, men dett är inget jag kan kräva. Och jag VET att man kan ha en nära och god kontakt med sina barn även om man inte träffas dagligen, jag VET för jag upplevt det på nära håll, inom familjen i flera fall.
  20. 10
    Jag är i startgroparna att flytta 65 mil till kärleken. Anledningarna är många och väl genomtänkta - tänker inte lämna ut alla tankar och fakta för beslutet här.
    Min flicka fyller 7 år när jag flyttar, och över sommaren kommer hon bo VV som hon gjort flera år nu. Till hösten så kommer hon bo hos pappa och jag kommer att åka upp och vara med alla mina barn en vecka eller en långhelg i månaden och hon kommer ner till oss en helg i månaden. Samt alla lov.
    Förhoppningsvis så kommer arbetsförmedlingen att "tvinga" pappan att söka jobb i annan stad, och då hans andra dotter bor nära dit jag flyttar så hoppas jag att han kommer att bo närmare. Allra mest hoppas jag såklart att jag bara får ha lillan med mig, men dett är inget jag kan kräva. Och jag VET att man kan ha en nära och god kontakt med sina barn även om man inte träffas dagligen, jag VET för jag upplevt det på nära håll, inom familjen i flera fall.
  21. Medlem sedan
    Dec 1998
    #11
    Om Han inte har barn ska han flytta, tycker jag. Det där med jobb löser sej säkert! Flytta inte ifrån dina barn! Dom är bara små en gång i livet! Lycka till!
  22. 11
    Om Han inte har barn ska han flytta, tycker jag. Det där med jobb löser sej säkert! Flytta inte ifrån dina barn! Dom är bara små en gång i livet! Lycka till!
  23. Anonym
    #12
    Tack! Det känns som om du var den enda som tog det jag spånade om på allvar. Detta är ju inget jag vill göra, men jag vill inte gå arbetslös med superdålig ekonomi heller. Hade jag kunnat skulle jag ju i såna fall tagit med mina barn, men man har ju en till o tänka på.

    Detta kommer kanske inte attt hända, men man måste ju tillåta sig själv att fundera på det. Och varför blir folk så upprörda när mammorna funderar på varannan helg?
  24. 12
    Tack! Det känns som om du var den enda som tog det jag spånade om på allvar. Detta är ju inget jag vill göra, men jag vill inte gå arbetslös med superdålig ekonomi heller. Hade jag kunnat skulle jag ju i såna fall tagit med mina barn, men man har ju en till o tänka på.

    Detta kommer kanske inte attt hända, men man måste ju tillåta sig själv att fundera på det. Och varför blir folk så upprörda när mammorna funderar på varannan helg?
  25. Anonym
    #13
    vi har redan varit tillsammans på distans i nio månader och det går jättebra. Och vi är en bit över trettio. Varför går det inte bra att kalla honom för min kille? Han är ju itne min man, vi är inte sambos, pojkvän låter väldigt fjantigt. Det har väl inget med att göra hur jag väljer i livet?
  26. 13
    vi har redan varit tillsammans på distans i nio månader och det går jättebra. Och vi är en bit över trettio. Varför går det inte bra att kalla honom för min kille? Han är ju itne min man, vi är inte sambos, pojkvän låter väldigt fjantigt. Det har väl inget med att göra hur jag väljer i livet?
  27. Medlem sedan
    Dec 2007
    #14

    men där är du ju!

    Har efterlyst dig men först fick jag för mig att du hette Rebecca, sen Erika, men det är ju Fredrica! Kul att se att du är här, har saknat dig! Har dig att tacka för mycket.
  28. 14
    men där är du ju! Har efterlyst dig men först fick jag för mig att du hette Rebecca, sen Erika, men det är ju Fredrica! Kul att se att du är här, har saknat dig! Har dig att tacka för mycket.
  29. Medlem sedan
    Dec 2007
    #15

    Om jag hade varit du....

    så hade jag inte flyttat ifrån så små barn och det är ju den som flyttar som får lämna barnen, åtminstone om fadern till barnen inte går med på en flytt.
    Nu är jag inte du och det finns människor som flyttat ifrån barn i alla tider och det har funkat bra så utgå ifrån dig själv, inte vad som anses passande för en "bra och kärleksfull mor". I vissa fall kanske det bästa för barnen är en lycklig mamma om än hon bor en bit bort?!
    Jag har haft ett distansförhållande på 35 mil i sex år så visst går det en längre tid men jag tror dom flesta (men kanske inte alla) kommer till en punkt då man måste välja eller åtminstone bestämma sig för vad man vill i framtiden (det kanske inte är tekniskt möjligt med en flytt även om man varit tillsammans i tio år p g a exempelvis barn eller jobb men huvudsaken är att man vill och jobbar för det, inte att man kan just nu).
  30. 15
    Om jag hade varit du.... så hade jag inte flyttat ifrån så små barn och det är ju den som flyttar som får lämna barnen, åtminstone om fadern till barnen inte går med på en flytt.
    Nu är jag inte du och det finns människor som flyttat ifrån barn i alla tider och det har funkat bra så utgå ifrån dig själv, inte vad som anses passande för en "bra och kärleksfull mor". I vissa fall kanske det bästa för barnen är en lycklig mamma om än hon bor en bit bort?!
    Jag har haft ett distansförhållande på 35 mil i sex år så visst går det en längre tid men jag tror dom flesta (men kanske inte alla) kommer till en punkt då man måste välja eller åtminstone bestämma sig för vad man vill i framtiden (det kanske inte är tekniskt möjligt med en flytt även om man varit tillsammans i tio år p g a exempelvis barn eller jobb men huvudsaken är att man vill och jobbar för det, inte att man kan just nu).
  31. Medlem sedan
    Mar 2009
    #16
    Varför är det svårt att ha en vuxendistans på relation men inte barn-förälder? Vuxna är ju mer rationella och bättre på att kommunicera med varandra. Borde det inte vara lättare? Draget till sin spets tycker jag att resonemanget om att det ju finns telefon och mejl och annat innebär att man lika gärna kan lämna sina barn på barnhem. Man behöver inte vara närvarande, så vad är skillnaden?
  32. 16
    Varför är det svårt att ha en vuxendistans på relation men inte barn-förälder? Vuxna är ju mer rationella och bättre på att kommunicera med varandra. Borde det inte vara lättare? Draget till sin spets tycker jag att resonemanget om att det ju finns telefon och mejl och annat innebär att man lika gärna kan lämna sina barn på barnhem. Man behöver inte vara närvarande, så vad är skillnaden?
  33. Medlem sedan
    Jan 2005
    #17
    Håller helt med! Jag tror till och med att dina barn kan få en bättre relation med dig när de har dig på lite distans.
  34. 17
    Håller helt med! Jag tror till och med att dina barn kan få en bättre relation med dig när de har dig på lite distans.
  35. Medlem sedan
    Feb 2008
    #18
    Det är inte svårt! Vi har en helt underbar relation fast vi ses en gång i månaden, eller med 6-8 v mellanrum ibland. Det är inte för att få relationen att fungera som jag väljer att flytta, absolut inte. Rent praktiskt, om allt annat omkring hade varit som det skulle, så hade vi kunnat leva så här väldigt länge. Det är jag helt övertygad om.
  36. 18
    Det är inte svårt! Vi har en helt underbar relation fast vi ses en gång i månaden, eller med 6-8 v mellanrum ibland. Det är inte för att få relationen att fungera som jag väljer att flytta, absolut inte. Rent praktiskt, om allt annat omkring hade varit som det skulle, så hade vi kunnat leva så här väldigt länge. Det är jag helt övertygad om.
  37. Medlem sedan
    Feb 2008
    #19
    Vad gäller mina söner, så är jag rätt övertygad om att de kommer att växa enormt på det personliga planet med mig på avstånd. De är flyfärdiga. Vad gäller lillan så hade jag ju allra, allra helst haft henne med och trollat bort pappan från värlen. Men nu vet jag, att han är lika viktig i hennes liv som jag är. Dessutom är han en bra pappa som jag litar helt på när det kommer till dotterns välmående. Hur det än varit genom åren, så är han en bra pappa.
  38. 19
    Vad gäller mina söner, så är jag rätt övertygad om att de kommer att växa enormt på det personliga planet med mig på avstånd. De är flyfärdiga. Vad gäller lillan så hade jag ju allra, allra helst haft henne med och trollat bort pappan från värlen. Men nu vet jag, att han är lika viktig i hennes liv som jag är. Dessutom är han en bra pappa som jag litar helt på när det kommer till dotterns välmående. Hur det än varit genom åren, så är han en bra pappa.
  39. Medlem sedan
    Feb 2008
    #20
    Tack
    Om jag backar tiden 10 år, eller 5 så hade jag aldrig valt att flytta från mina barn. Never ever. Jag har funderat en massa, massa på vad som gör att jag trots allt tycker att jag klarar det nu men aldrig skulle kunnat tänka mig det förut och har kommit fram till: Jag känner mig otroligt trygg och säker i min mammaroll. Jag VET att jag alltid, alltid, alltid kommer att vara hennes bästa mamma och att jag aldrig nånsin skulle släppa taget om hennes välbefinnande, skolgång, sjukvård, vardag... Men jag kan göra det utan att vara där exakt varje sekund. Därmed inte sagt, såklart, att man inte är trygg i sin föräldraroll för att man inte kan ta det valet...
    Vi skulle kunna fortsätta leva på distans länge än. Det känns lugnt, tryggt och bra. Det är andra omständigheter i livet som gjort att beslutet kommer nu bara.
  40. 20
    Tack
    Om jag backar tiden 10 år, eller 5 så hade jag aldrig valt att flytta från mina barn. Never ever. Jag har funderat en massa, massa på vad som gör att jag trots allt tycker att jag klarar det nu men aldrig skulle kunnat tänka mig det förut och har kommit fram till: Jag känner mig otroligt trygg och säker i min mammaroll. Jag VET att jag alltid, alltid, alltid kommer att vara hennes bästa mamma och att jag aldrig nånsin skulle släppa taget om hennes välbefinnande, skolgång, sjukvård, vardag... Men jag kan göra det utan att vara där exakt varje sekund. Därmed inte sagt, såklart, att man inte är trygg i sin föräldraroll för att man inte kan ta det valet...
    Vi skulle kunna fortsätta leva på distans länge än. Det känns lugnt, tryggt och bra. Det är andra omständigheter i livet som gjort att beslutet kommer nu bara.
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. Min särbo ska flytta
    By Anonym in forum Kärlek & relationer
    Svar: 12
    Senaste inlägg: 2010-07-13, 07:29
  2. Särbo
    By Anonym in forum Kärlek & relationer
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2010-03-27, 23:21
  3. Flytta eller inte flytta - det är frågan
    By Annika m M&V in forum _05 Höstbarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2010-02-05, 11:18
  4. Särbo
    By missy in forum Kärlek & relationer
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2010-02-02, 13:11
  5. Särbo
    By Season in forum Kärlek & relationer
    Svar: 11
    Senaste inlägg: 2008-10-22, 17:38
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar