Exet har begärt separata kvartsamtal för mig och honom. Han vill inte ses eller prata mer än nödvändigt (helst inte alls). Känner mig irriterad, jag menar vi är ju fortfarande föräldrar tillsammans. Ska jag bara strunta i det eller vad kan man begära?
Det var jag som ville skilja mig om det nu har med saken att göra.
1
Separata kvartsamtal Exet har begärt separata kvartsamtal för mig och honom. Han vill inte ses eller prata mer än nödvändigt (helst inte alls). Känner mig irriterad, jag menar vi är ju fortfarande föräldrar tillsammans. Ska jag bara strunta i det eller vad kan man begära?
Det var jag som ville skilja mig om det nu har med saken att göra.
Jag tycker det ska vara mycket seriösa problem för att man ska ha två samtal. Man måste kunna vara vuxen nog att samarbeta runt barnen så att man kan vistas i samma rum, snarare än att få specialarrangemang.
2
Jag tycker det ska vara mycket seriösa problem för att man ska ha två samtal. Man måste kunna vara vuxen nog att samarbeta runt barnen så att man kan vistas i samma rum, snarare än att få specialarrangemang.
Om du inte har besöksförbud så att han behäver skyddas ser jag itne varför ni inte skulle kunna vara i samma rum på ett kvartssamtal. Går skolan verkligen med på det?
Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!
Värd hos Allt för Föräldrar
3
Låter orimligt Om du inte har besöksförbud så att han behäver skyddas ser jag itne varför ni inte skulle kunna vara i samma rum på ett kvartssamtal. Går skolan verkligen med på det?
Är det nyligen som ni har gått isär, låt honom få ha separata kvartsamtal. Han kanske fortfarande känner sig arg och besviken och inte riktigt klarar av kontakten med dig. Ge honom tid och försök förstå att han också måste få tid att landa. Så småningom så landar han och då kan ni förhoppningsvis få en bra kontakt när det gäller barnen och allt kring dem.
4
Är det nyligen som ni har gått isär, låt honom få ha separata kvartsamtal. Han kanske fortfarande känner sig arg och besviken och inte riktigt klarar av kontakten med dig. Ge honom tid och försök förstå att han också måste få tid att landa. Så småningom så landar han och då kan ni förhoppningsvis få en bra kontakt när det gäller barnen och allt kring dem.
Min erfarenhet är att det lika gärna kan bli så att man skapar ett mönster av specialarrangemang som sen är svårt att normalisera. Om man gör på särskitl sätt för att det ska vara lättare för den ena parten måste det förekomma åt båda håll, annars kan det lika gärna förstärka den andres känsla av att vara förfördelad, av att det ska göras specialarrangemang för att det är så synd om den eller den andre är så elak, det är inte säkert det ändras för att tiden går.
5
Min erfarenhet är att det lika gärna kan bli så att man skapar ett mönster av specialarrangemang som sen är svårt att normalisera. Om man gör på särskitl sätt för att det ska vara lättare för den ena parten måste det förekomma åt båda håll, annars kan det lika gärna förstärka den andres känsla av att vara förfördelad, av att det ska göras specialarrangemang för att det är så synd om den eller den andre är så elak, det är inte säkert det ändras för att tiden går.
Men varför kan han då inte helt enkelt avstå kvartsamtalet och be om att få det skriftligt?
Mitt ex dök aldrig upp på dem, trots att han fått lapparna från fröken, han glömde bort dem.
(Jag slutade efter ett par år att påminna om dem så det blev lite svårare när den servicen upphörde)
Vi har haft kommunikation via en kontaktperson hos sociala pga av hans aggressiva beteende och det har fungerat ganska hyfsat.
Personligen tycker jag att det var jobbigt att vara på möten tillsammans med mitt ex under den mest konflikttäta perioden, men aldrig bad jag om specialbehandling utan när det gällde barnen gällde det att försöka att skapa en bra grund för framtiden. Oavsett hur det kändes.
Men det har inte alltid varit lätt!!!
Mitt ex är alltid välkommen på middagar kring skolavslutningar, födelsedagar etc. hos oss och så har det alltid varit. Jag har aldrig blivit hembjuden dit om det varit födelsedag eller nåt, är inte välkommen innanför dörren och har 2 gånger åkte på stryk i hans lägenhet inför barnen. Men jag kan ändå inte ändra hans inställning och beteende.......nu bor barnen 10 av 14 dagar hos mig och de mår bra. Mitt ex vill flytta för ingen av barnen trivs där och jag är väl inte förvånad....men det är hans beskymmer.
Jag har varit stenhård kring barnens bästa och jag tror ibland att han bara för sakens skull velat vara trotsig, men jag har faktiskt 2 gånger bett honom inte komma på föräldramöte pga av att han skrikit och varit aggressiv innan och jag ska inte sitta och vara rädd.
Mitt råd är att fundera vad du tror är minsta besväret och bäst för barnen. Gå på utsatt tid och om han får tillstånd en egen tid, låt han få göra så då.....han blit lite av förloraren i det för han vägrar att ta sin föräldrarroll till ett högre plan än sina sårade känslor.....men ibland i livet kan det vara det han klarar av just nu. DU ska utgå från dig och barnen....visst kan vi önska bättre beteenden från barnens andre förälder men det är inte alltid möjligt......
Lycka till!
6
Men varför kan han då inte helt enkelt avstå kvartsamtalet och be om att få det skriftligt?
Mitt ex dök aldrig upp på dem, trots att han fått lapparna från fröken, han glömde bort dem.
(Jag slutade efter ett par år att påminna om dem så det blev lite svårare när den servicen upphörde)
Vi har haft kommunikation via en kontaktperson hos sociala pga av hans aggressiva beteende och det har fungerat ganska hyfsat.
Personligen tycker jag att det var jobbigt att vara på möten tillsammans med mitt ex under den mest konflikttäta perioden, men aldrig bad jag om specialbehandling utan när det gällde barnen gällde det att försöka att skapa en bra grund för framtiden. Oavsett hur det kändes.
Men det har inte alltid varit lätt!!!
Mitt ex är alltid välkommen på middagar kring skolavslutningar, födelsedagar etc. hos oss och så har det alltid varit. Jag har aldrig blivit hembjuden dit om det varit födelsedag eller nåt, är inte välkommen innanför dörren och har 2 gånger åkte på stryk i hans lägenhet inför barnen. Men jag kan ändå inte ändra hans inställning och beteende.......nu bor barnen 10 av 14 dagar hos mig och de mår bra. Mitt ex vill flytta för ingen av barnen trivs där och jag är väl inte förvånad....men det är hans beskymmer.
Jag har varit stenhård kring barnens bästa och jag tror ibland att han bara för sakens skull velat vara trotsig, men jag har faktiskt 2 gånger bett honom inte komma på föräldramöte pga av att han skrikit och varit aggressiv innan och jag ska inte sitta och vara rädd.
Mitt råd är att fundera vad du tror är minsta besväret och bäst för barnen. Gå på utsatt tid och om han får tillstånd en egen tid, låt han få göra så då.....han blit lite av förloraren i det för han vägrar att ta sin föräldrarroll till ett högre plan än sina sårade känslor.....men ibland i livet kan det vara det han klarar av just nu. DU ska utgå från dig och barnen....visst kan vi önska bättre beteenden från barnens andre förälder men det är inte alltid möjligt......
Ja, jag tror att det faktum att det var du som ville skiljas, är en stor faktor i detta. Låter också som om det ligger mer bakom (otrohet? svek?) Jag tror att separata kvartsamtal kan vara en bra lösning till att börja med. Bra att han inte struntar i barnen, utan faktist fortsätter vara delaktig. Troligtvis kommer det att bli bättre och lättare, när det gått en tid. Lycka till!
7
Ja, jag tror att det faktum att det var du som ville skiljas, är en stor faktor i detta. Låter också som om det ligger mer bakom (otrohet? svek?) Jag tror att separata kvartsamtal kan vara en bra lösning till att börja med. Bra att han inte struntar i barnen, utan faktist fortsätter vara delaktig. Troligtvis kommer det att bli bättre och lättare, när det gått en tid. Lycka till!
Jag begärde också det - i vår fall var och är konflikten fortfarande hård och jag mår dåligt av att träffa mitt ex. Han förmår inte hålla konflikten utanför barnsfären och jag tycker fokus ska ligga på barnet vid kvartsamtalet, inga distraktioner eller dåliga vibrationer ska störa. Det viktigaste är barnet, och då kan det bästa vara att inte föräldrarna närvarar tillsammans om det får den ena att må dåligt.
8
Jag begärde också det - i vår fall var och är konflikten fortfarande hård och jag mår dåligt av att träffa mitt ex. Han förmår inte hålla konflikten utanför barnsfären och jag tycker fokus ska ligga på barnet vid kvartsamtalet, inga distraktioner eller dåliga vibrationer ska störa. Det viktigaste är barnet, och då kan det bästa vara att inte föräldrarna närvarar tillsammans om det får den ena att må dåligt.
Jag har arbetet i förskolan sedan Hedenhös och minns att jag vid ett tillfälle krävde att få ha ett samtal med båda föräldrarna + den nya mannen! Det var ingen tvekan om att barnet for illa av relationsproblematiken i familjen och en anmälan till socialtjänsten började blir mer och mer aktuell. Knepigt var det ju när mamman hade blivit tillsammans med pappans bästa vän och kompanjon. Jösses, jag agerade väl i affekt när jag dundrade på under mötet med det tydliga budskapet om att de var tvungna att börja agera som vuxna männiksor och föräldrar till detta barn. De satt och grät alla tre men det fick i alla fall effekt. Strulet som kännetecknande hämtning/lämning upphörde och barnet började repa sig. Sensmoralen? Ja, ibland är inte skilda samtal det som främjar barnet och kanske ska man som personal vara oerhört restriktiv med dessa då det kan bidra till att försvåra kommunikationen mellan parterna.
9
Jag har arbetet i förskolan sedan Hedenhös och minns att jag vid ett tillfälle krävde att få ha ett samtal med båda föräldrarna + den nya mannen! Det var ingen tvekan om att barnet for illa av relationsproblematiken i familjen och en anmälan till socialtjänsten började blir mer och mer aktuell. Knepigt var det ju när mamman hade blivit tillsammans med pappans bästa vän och kompanjon. Jösses, jag agerade väl i affekt när jag dundrade på under mötet med det tydliga budskapet om att de var tvungna att börja agera som vuxna männiksor och föräldrar till detta barn. De satt och grät alla tre men det fick i alla fall effekt. Strulet som kännetecknande hämtning/lämning upphörde och barnet började repa sig. Sensmoralen? Ja, ibland är inte skilda samtal det som främjar barnet och kanske ska man som personal vara oerhört restriktiv med dessa då det kan bidra till att försvåra kommunikationen mellan parterna.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
