Flyttade ifrån f.d. huset till lgh för ca 2½ månad sen. Anledningen att jag o min man separerade var inte något som kom upp bara så där utan det har varit dåligt en lång tid. Fast vissa människor tror att helt plötsligt kom man på detta...
Jag har träffat en ny man och jag förstår att det gör ont för mitt ex..
Barnen träffade honom och hans två barn (mellantjejen går i samma klass som hans ena barn) första gången igår och vi hade det jättetrevligt med käk, tv och spel.
Fick ett skitsurt sms ifrån exet inatt om vi hade träffat någon eller om jag berättat om någon för dom. (Nån "snäll" person har antagligen berättat 2 som kan veta det.)
Svarade att de hade träffat den nya.. Dom kom det ett sms med så mycket skit. Känner mig som värsta monstret. Egoist och att jag hade dåligt samvete var bara bullshit enl honom.. Ego är jag def inte sätter alltid alla andra i första hand. Dåligt samvete har jag eftersom vi inte kunde hålla ihop Familjen AB. Men det är inte bara en persons fel..
Blir så trött på hans agerande. Eller är det jag som totalt handlar fel...
Hur har det funkat för er när ni träffat ny eller är det så här man agerar om man är den som står på andra sidan. Vi har haft en kanonrelation ett tag nu men nu är det kört igen...
1
Barnen träffat nya mannen.. Flyttade ifrån f.d. huset till lgh för ca 2½ månad sen. Anledningen att jag o min man separerade var inte något som kom upp bara så där utan det har varit dåligt en lång tid. Fast vissa människor tror att helt plötsligt kom man på detta...
Jag har träffat en ny man och jag förstår att det gör ont för mitt ex..
Barnen träffade honom och hans två barn (mellantjejen går i samma klass som hans ena barn) första gången igår och vi hade det jättetrevligt med käk, tv och spel.
Fick ett skitsurt sms ifrån exet inatt om vi hade träffat någon eller om jag berättat om någon för dom. (Nån "snäll" person har antagligen berättat 2 som kan veta det.)
Svarade att de hade träffat den nya.. Dom kom det ett sms med så mycket skit. Känner mig som värsta monstret. Egoist och att jag hade dåligt samvete var bara bullshit enl honom.. Ego är jag def inte sätter alltid alla andra i första hand. Dåligt samvete har jag eftersom vi inte kunde hålla ihop Familjen AB. Men det är inte bara en persons fel..
Blir så trött på hans agerande. Eller är det jag som totalt handlar fel...
Hur har det funkat för er när ni träffat ny eller är det så här man agerar om man är den som står på andra sidan. Vi har haft en kanonrelation ett tag nu men nu är det kört igen...
Kan bara komam med reflektionen att jag tycker nog kanske att du har lite bråttom... Om det bara var 2,5 månader sen ni separerade, så har du väldigt bråttom att introducera en ny man till dina barn.
Kanske backa lite i den nya relationen och se till att ert nya liv som fd familjen AB efter skilsmässan funkar först? Kanske hinner er dialog landa lite, och en bra kommunikaiton mellan dig och pappan är superviktig för era gemensamma barn. Barnen har precis fått hela sin tillvaro upp ich ner - jag tror inte de har känslan av det är utagerat och har vuxit fram under en längre period som du har.
Jag dömer dig inte - är man kär så vill man att allt ska funka på en gång, men jag tycker det verkar som om du har lite för bråttom. För alla inblandade.
2
Kan bara komam med reflektionen att jag tycker nog kanske att du har lite bråttom... Om det bara var 2,5 månader sen ni separerade, så har du väldigt bråttom att introducera en ny man till dina barn.
Kanske backa lite i den nya relationen och se till att ert nya liv som fd familjen AB efter skilsmässan funkar först? Kanske hinner er dialog landa lite, och en bra kommunikaiton mellan dig och pappan är superviktig för era gemensamma barn. Barnen har precis fått hela sin tillvaro upp ich ner - jag tror inte de har känslan av det är utagerat och har vuxit fram under en längre period som du har.
Jag dömer dig inte - är man kär så vill man att allt ska funka på en gång, men jag tycker det verkar som om du har lite för bråttom. För alla inblandade.
Men det viktigaste tycker jag är att man faktiskt informerar sin f.d. om att man tänkt introducera en ny partner för sina barn. Det är ju trots allt ett väldigt stort steg att ta. Anser jag och barn kan reagera på många olika sätt, även f.d. Så schystast tycker jag att det är att berätta för exet att man tänkt introducera en ny inför barnen.
Så kan alla förbereda sig på sitt håll.
Du kanske bara skulle säga det till honom. Att det var dåligt av dig att inte sagt till i förväg.
4
Tidsaspekt kan man ju diskutera hit och dit.
Men det viktigaste tycker jag är att man faktiskt informerar sin f.d. om att man tänkt introducera en ny partner för sina barn. Det är ju trots allt ett väldigt stort steg att ta. Anser jag och barn kan reagera på många olika sätt, även f.d. Så schystast tycker jag att det är att berätta för exet att man tänkt introducera en ny inför barnen.
Så kan alla förbereda sig på sitt håll.
Du kanske bara skulle säga det till honom. Att det var dåligt av dig att inte sagt till i förväg.
Håller med. Man berättar för exet först, sen barnen. Nu lägger du ju på barnen att antingen vara dem som berättar för en sårad, ledsen pappa att mamma har träffat en ny, alternativt känner de att pappa kanske inte blir så glad av informationen och de tar på sig rollen att låtsas som ingenting. Och då blir det en otrolig anspänning att hålla din nye man utanför deras berättelser om vad de gör hos dig...
Jag tycker du ska be ditt ex om ursäkt.
Och sen lyssna av dina barn ordentligt - är de redo för det här? Har de gått vidare i att mamma lämnat familjen Ab? Och lyssna på vad din fd man säger om hur de reagerar... Eftersom du så uppenbart snabbt har gått vidare så kanske inte barnen känner att de kan prata med dig om det här, utan det kommer i den mer trygga, hemtama miljön, hos pappa.
5
Håller med. Man berättar för exet först, sen barnen. Nu lägger du ju på barnen att antingen vara dem som berättar för en sårad, ledsen pappa att mamma har träffat en ny, alternativt känner de att pappa kanske inte blir så glad av informationen och de tar på sig rollen att låtsas som ingenting. Och då blir det en otrolig anspänning att hålla din nye man utanför deras berättelser om vad de gör hos dig...
Jag tycker du ska be ditt ex om ursäkt.
Och sen lyssna av dina barn ordentligt - är de redo för det här? Har de gått vidare i att mamma lämnat familjen Ab? Och lyssna på vad din fd man säger om hur de reagerar... Eftersom du så uppenbart snabbt har gått vidare så kanske inte barnen känner att de kan prata med dig om det här, utan det kommer i den mer trygga, hemtama miljön, hos pappa.
Instämmer med de övriga. 2,5 månad är mycket kort tid att både separera och hitta en ny med allt vad det innebär och man låter inte barnen berätta för exet att de träffat ens nya.
6
Instämmer med de övriga. 2,5 månad är mycket kort tid att både separera och hitta en ny med allt vad det innebär och man låter inte barnen berätta för exet att de träffat ens nya.
Jag förstår att det är jobbigt på många sätt nu och ja, tiden och kärleken kan man kanske inte säga nåt om. Men att introducera barnen utan att ha pratat med pappan först tycker jag är respektlöst och okänsligt.
Jag tycker att du ska be honom om ursäkt för det där var plumpt. Hoppas också att barnen inte känner att det blev konstigt när pappan inte visste.
Våra barn träffade våra respektive ganska tidigt, men de kände dem iofs väldigt väl så det blev liksom naturligt ändå och inget vi puschade på dem. Men såklart hade jag och pappan + respektive pratat igenom det innan tills vi kände att barnen var redo.
7
Jag förstår att det är jobbigt på många sätt nu och ja, tiden och kärleken kan man kanske inte säga nåt om. Men att introducera barnen utan att ha pratat med pappan först tycker jag är respektlöst och okänsligt.
Jag tycker att du ska be honom om ursäkt för det där var plumpt. Hoppas också att barnen inte känner att det blev konstigt när pappan inte visste.
Våra barn träffade våra respektive ganska tidigt, men de kände dem iofs väldigt väl så det blev liksom naturligt ändå och inget vi puschade på dem. Men såklart hade jag och pappan + respektive pratat igenom det innan tills vi kände att barnen var redo.
Varför är hon skyldig att berätta för sitt ex att hon träffat en ny man?? De är ju skilda nu? Förstår inte alls er överdrivna reaktion på det här. Jag har själv skilt mig, det är 7 månader sedan jag flyttade med våra barn. Jag har en ny man sedan ett halvår men hade redan träffat honom innan skilsmässan var klar på papperet. Men det var slut mellan mig och maken. Jag har ännu inte presenterat honom för barnen dock. Men de vet att jag har en ny man. Att jag skildes var ett beslut jag tog efter många års velande hit och dit , det har inget att göra med den nye mannen.
9
Varför är hon skyldig att berätta för sitt ex att hon träffat en ny man?? De är ju skilda nu? Förstår inte alls er överdrivna reaktion på det här. Jag har själv skilt mig, det är 7 månader sedan jag flyttade med våra barn. Jag har en ny man sedan ett halvår men hade redan träffat honom innan skilsmässan var klar på papperet. Men det var slut mellan mig och maken. Jag har ännu inte presenterat honom för barnen dock. Men de vet att jag har en ny man. Att jag skildes var ett beslut jag tog efter många års velande hit och dit , det har inget att göra med den nye mannen.
Nja, jag ser det väl inte riktigt så eftersom det finns barn med i bilden. Det är väl klart att de ser att pappa inte är så himla glad efter skilsmässan för 2,5 månad sen, och att lägga ansvaret på dem att berätta, eller undanhålla, att mamma har gått vidare och träffat en ny man, känns ganska ogenomtänkt.
Det är väl klart att hon inte har någon skyldighet att berätta någonting för honom, men även om man är skild så kan man väl visa varndra respekt? Hon introducerar en ny man i deras gemensamma barns liv. Det tycker jag är en självklarhet att man berättar. Sen har han inte mer med saken att göra, han kan inte ha några som helst synpunkter på hur hon väljer att leva sitt liv, självklart inte.
Så om din fd man 2 månader efter han lämnat dig presenterat en ny kvinna, bonusmamma, till dina barn så hade du inte reagerat alls? Utan bara ryckt på axlarna och sagt att han får göra som han vill - vi är skilda?
10
Nja, jag ser det väl inte riktigt så eftersom det finns barn med i bilden. Det är väl klart att de ser att pappa inte är så himla glad efter skilsmässan för 2,5 månad sen, och att lägga ansvaret på dem att berätta, eller undanhålla, att mamma har gått vidare och träffat en ny man, känns ganska ogenomtänkt.
Det är väl klart att hon inte har någon skyldighet att berätta någonting för honom, men även om man är skild så kan man väl visa varndra respekt? Hon introducerar en ny man i deras gemensamma barns liv. Det tycker jag är en självklarhet att man berättar. Sen har han inte mer med saken att göra, han kan inte ha några som helst synpunkter på hur hon väljer att leva sitt liv, självklart inte.
Så om din fd man 2 månader efter han lämnat dig presenterat en ny kvinna, bonusmamma, till dina barn så hade du inte reagerat alls? Utan bara ryckt på axlarna och sagt att han får göra som han vill - vi är skilda?
Nja, nu har han en ny han med även om det inte var han som lämnade mig ,men jag skulle aldrig se henne som en bonusmamma, tanken finns inte ens. Mina barn är tonåringar , några är vuxna. Kanske det skulle kännas annorlunda om de var yngre.
11
Nja, nu har han en ny han med även om det inte var han som lämnade mig ,men jag skulle aldrig se henne som en bonusmamma, tanken finns inte ens. Mina barn är tonåringar , några är vuxna. Kanske det skulle kännas annorlunda om de var yngre.
Nu är det ju inte dig hon ska vara bonusmamma åt
Men jag tror du har en poäng - det är skillnad om barnen är nästan vuxna. Å andra sidan kan sånt här vara riktigt knepigt för en tonåring att hantera. Tillräckligt stor för att inse att mamma/pappa är sårad men inte tillräckligt vuxen att inse att det inte är deras ansvar att göra dem glada...
Då kan det vara bra tror jag att köra med öppna kort mellan föräldrarna om sånt här, så att barnen inte behöver bli budbärare av information som de kanske inser är sårande.
12
Nu är det ju inte dig hon ska vara bonusmamma åt
Men jag tror du har en poäng - det är skillnad om barnen är nästan vuxna. Å andra sidan kan sånt här vara riktigt knepigt för en tonåring att hantera. Tillräckligt stor för att inse att mamma/pappa är sårad men inte tillräckligt vuxen att inse att det inte är deras ansvar att göra dem glada...
Då kan det vara bra tror jag att köra med öppna kort mellan föräldrarna om sånt här, så att barnen inte behöver bli budbärare av information som de kanske inser är sårande.
Absolut. Och de kanske kommer att se henne som en bonusmamma, eller bonusvuxen. Det kan även en tonåring göra. Kan ju vara himla skönt att få in en extra, bra person i livet att prata med. Och finns hon kvar länge i deras liv så hinner hon kanske bli både bonusmamma och bonusmormor/farmor.
Men det är ju bara epitet. Man kan ju älska någon utan att behöva sätta en etikett på personen - använder mer ordet bonusmamma i inlägget för att beskriva en vedertagen relation i nyfamiljer.
14
Absolut. Och de kanske kommer att se henne som en bonusmamma, eller bonusvuxen. Det kan även en tonåring göra. Kan ju vara himla skönt att få in en extra, bra person i livet att prata med. Och finns hon kvar länge i deras liv så hinner hon kanske bli både bonusmamma och bonusmormor/farmor.
Men det är ju bara epitet. Man kan ju älska någon utan att behöva sätta en etikett på personen - använder mer ordet bonusmamma i inlägget för att beskriva en vedertagen relation i nyfamiljer.
Enligt mig och bara mig: är man skilda så är man - oavsett om det var gemensamt beslut eller inte så blev beslutet skilda vägar. Om man har gemensamma barn så är det ENBART dem och deras väl och ve man diskuterar och kommer överens om. Allt annat ska man fullkomligt skita i. Ja, det är nog lättare sagt än gjort men det är detta jag anser att man bör sträva efter. Varför ska man berätta för sitt ex att man träffat en ny? Varför skulle barnen behöva välja sida om det rör sig om två vuxna och mogna individer som tar ansvar för sitt eget liv? Att prata igenom det hela med barnen är livsviktigt, eftersom det påverkar dem i allra högsta grad och då särskilt om det är "stora" barn. Att berätta för exet gör man bara om man själv känner för det.
Återigen - detta är enligt mig och det finns många sätt att gå tillväga här.
15
Enligt mig och bara mig: är man skilda så är man - oavsett om det var gemensamt beslut eller inte så blev beslutet skilda vägar. Om man har gemensamma barn så är det ENBART dem och deras väl och ve man diskuterar och kommer överens om. Allt annat ska man fullkomligt skita i. Ja, det är nog lättare sagt än gjort men det är detta jag anser att man bör sträva efter. Varför ska man berätta för sitt ex att man träffat en ny? Varför skulle barnen behöva välja sida om det rör sig om två vuxna och mogna individer som tar ansvar för sitt eget liv? Att prata igenom det hela med barnen är livsviktigt, eftersom det påverkar dem i allra högsta grad och då särskilt om det är "stora" barn. Att berätta för exet gör man bara om man själv känner för det.
Återigen - detta är enligt mig och det finns många sätt att gå tillväga här.
Man har väl ingen skyldighet att göra något alls förutom det som känns bra för en själv.
Dock tycker jag att saker som sker hemma hos mig, som kan påverka hur barnen är eller reagerar hemma hos mitt ex är ganska bra att exet känner till.
Att introducera en ny partner i ens liv som kan bli en väldigt stor del i familjens liv tycker jag är en stor sak som kan påverka hur barnen är och reagerar hemma hos exet. Då är det väldigt enkelt att faktiskt bara tala om det, så finns det en förberedelse för reaktioner och ageranden.
Jag talar inte om det för att jag träffat någon utan för att barnen ska träffa denna person. Två vitt skilda saker.
Det är också en stor skillnad att veta om att föräldern har någon än att faktiskt ha träffat denna. För att sedan få ytterligare personer in i familjen på olika sätt.
Men visst, beroende på hur gamla barnen är så blir ju handlingsutrymmet lite olika. Också risken man tar.
16
Man har väl ingen skyldighet att göra något alls förutom det som känns bra för en själv.
Dock tycker jag att saker som sker hemma hos mig, som kan påverka hur barnen är eller reagerar hemma hos mitt ex är ganska bra att exet känner till.
Att introducera en ny partner i ens liv som kan bli en väldigt stor del i familjens liv tycker jag är en stor sak som kan påverka hur barnen är och reagerar hemma hos exet. Då är det väldigt enkelt att faktiskt bara tala om det, så finns det en förberedelse för reaktioner och ageranden.
Jag talar inte om det för att jag träffat någon utan för att barnen ska träffa denna person. Två vitt skilda saker.
Det är också en stor skillnad att veta om att föräldern har någon än att faktiskt ha träffat denna. För att sedan få ytterligare personer in i familjen på olika sätt.
Men visst, beroende på hur gamla barnen är så blir ju handlingsutrymmet lite olika. Också risken man tar.
Jag kan ju tycka att det är ganska bra om båda föräldrarna känner till vad som sker i barnens liv. Att introducera en ny partner som troligen kommer att ta del av familjelivet kommer att påverka barnen oavsett hur det fungerar. Då är det väl utmärkt att barnens andra förälder kan fånga upp de reaktionerna också. När barnen är där och inte här.
Om jag väljer att flyga till New York med barnen den veckan jag har barnen är inte heller något att berätta då antar jag? Varför ska man berätta saker barnen är med om för den andre? Det ska väl den skita i!
17
Jag kan ju tycka att det är ganska bra om båda föräldrarna känner till vad som sker i barnens liv. Att introducera en ny partner som troligen kommer att ta del av familjelivet kommer att påverka barnen oavsett hur det fungerar. Då är det väl utmärkt att barnens andra förälder kan fånga upp de reaktionerna också. När barnen är där och inte här.
Om jag väljer att flyga till New York med barnen den veckan jag har barnen är inte heller något att berätta då antar jag? Varför ska man berätta saker barnen är med om för den andre? Det ska väl den skita i!
Inte hans sak att bli irriterad på Dig. Ni har separerat - punkt. Låt inte hans frustration gå ut över Dig.
Min egen erfarenhet är att jag träffade en ny 1 år efter skilsmässan. Vi flyttade ihop 2 år efteråt. Mitt X träffade en tjej 1,5 år efteråt och de flyttade ihop efter en vecka. Nu har jag jättestora problem med Xet men inte alls som du. Jag får kämpa för att han ska träffa sin son som behöver sin pappa.
18
Inte hans sak att bli irriterad på Dig. Ni har separerat - punkt. Låt inte hans frustration gå ut över Dig.
Min egen erfarenhet är att jag träffade en ny 1 år efter skilsmässan. Vi flyttade ihop 2 år efteråt. Mitt X träffade en tjej 1,5 år efteråt och de flyttade ihop efter en vecka. Nu har jag jättestora problem med Xet men inte alls som du. Jag får kämpa för att han ska träffa sin son som behöver sin pappa.
Jo om du reser med barnen så gör du ju något som påverkar barnen. Och ja, ser du det som att det är något som påverkar barnen att du träffat en ny, så bör man ju meddela detta. Men då inte för att få godkännande utan bara som en upplysning om hur det ligger till.
Dock bör man nog ha godkännande (vid delad vårdnad i allafall) om man ämnar resa till New York med barnen under sin vecka. Detta påverkar ju barnen i allra högsta grad.
Vad man meddelar och inte meddelar får man avgöra själv. Vad jag menade är bara att man inte står till svars för något annat än de gemensamma barnens väl och ve gentemot sitt ex. Vad man tror kan påverka barnen och om det är viktigt att ta upp blir ju en bedömning från gång till gång. Om tex maten i skolan byts ut till något helt annat under en vecka så påverkar det ju barnen (om de går där givetvis) men jag kanske inte kommer meddela exet trots det. Kort sagt, man bedömer från gång till gång vad som bör meddelas och vad som är ovidkommande.
20
Jo om du reser med barnen så gör du ju något som påverkar barnen. Och ja, ser du det som att det är något som påverkar barnen att du träffat en ny, så bör man ju meddela detta. Men då inte för att få godkännande utan bara som en upplysning om hur det ligger till.
Dock bör man nog ha godkännande (vid delad vårdnad i allafall) om man ämnar resa till New York med barnen under sin vecka. Detta påverkar ju barnen i allra högsta grad.
Vad man meddelar och inte meddelar får man avgöra själv. Vad jag menade är bara att man inte står till svars för något annat än de gemensamma barnens väl och ve gentemot sitt ex. Vad man tror kan påverka barnen och om det är viktigt att ta upp blir ju en bedömning från gång till gång. Om tex maten i skolan byts ut till något helt annat under en vecka så påverkar det ju barnen (om de går där givetvis) men jag kanske inte kommer meddela exet trots det. Kort sagt, man bedömer från gång till gång vad som bör meddelas och vad som är ovidkommande.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
