Min bebis är nu bara runt 4mån men jag skulle väldigt gärna vilja amma till iallafall 2års ålder om det känns ok för både mitt barn och mig. Det jag däremot har märkt är att alla (nja, kanske inte alla men de flesta iallafall) är så väldigt negativt inställda till att amma barn som passerat spädbarnsåldern. Det värsta är att "negativ inställning" íbland inte räcker för att beskriva deras ståndpunkt då de faktiskt utrrycker att det är äckligt!
När folk i min omgivning frågar hur länge jag tänkt att amma svarar jag "så länge det känns bra". Många har då gjort antydningar och kommit med kommentarer som "det låter ju bra men amma en tre-åring - NEJ tack!".
Varför ska alla lägga sig i något som bara berör mitt barn och mig? Känns både sorgligt och tragiskt att folk kan vara så inskränkta...
Finns det ngn annan där ute som ammat länge (ni får själva definiera ordet "länge")? Hur har ni bemött "kritik" från omgivningen?
Jag har fått höra "men det måste ju vara för din egen skull du vill amma så länge och inte för barnet!". Vad svarar man på ngt sånt?
1
Amma äldre barn Min bebis är nu bara runt 4mån men jag skulle väldigt gärna vilja amma till iallafall 2års ålder om det känns ok för både mitt barn och mig. Det jag däremot har märkt är att alla (nja, kanske inte alla men de flesta iallafall) är så väldigt negativt inställda till att amma barn som passerat spädbarnsåldern. Det värsta är att "negativ inställning" íbland inte räcker för att beskriva deras ståndpunkt då de faktiskt utrrycker att det är äckligt!
När folk i min omgivning frågar hur länge jag tänkt att amma svarar jag "så länge det känns bra". Många har då gjort antydningar och kommit med kommentarer som "det låter ju bra men amma en tre-åring - NEJ tack!".
Varför ska alla lägga sig i något som bara berör mitt barn och mig? Känns både sorgligt och tragiskt att folk kan vara så inskränkta...
Finns det ngn annan där ute som ammat länge (ni får själva definiera ordet "länge")? Hur har ni bemött "kritik" från omgivningen?
Jag har fått höra "men det måste ju vara för din egen skull du vill amma så länge och inte för barnet!". Vad svarar man på ngt sånt?
Jag har tre barn, det första ammade jag i 4 månader, det andra till han var 1,5 och nu ammar jag fortfarande min yngsta som fyller två om ett par veckor. Folk har alltid åsikter om allt och det jag har lärt mig med åren är att inte bry sig om dom. Gör det du tycker att dit barn verkar må bra av.
2
Hej!
Jag har tre barn, det första ammade jag i 4 månader, det andra till han var 1,5 och nu ammar jag fortfarande min yngsta som fyller två om ett par veckor. Folk har alltid åsikter om allt och det jag har lärt mig med åren är att inte bry sig om dom. Gör det du tycker att dit barn verkar må bra av.
Jag ammade båda mina barn tills de var kring 2, sedan kom de på andra tankar och jag kände mig färdig. Om man nu måste svara nåt annat än vad du säger (sålänge det känns bra) öht, när folk frågar kan man ju alltid säga att jag räknar med att han/hon tappar sugen i tonåren iallafall.
När min äldsta började dagis vid 1,5 ock ock ock-ade en del av dagispersonalen, hur skulle det gå, han skulle väl aldrig somna eller äta mat ordentligt på dagis eftersom jag fortfarande ammade honom. Sen blev de tysta när de märkte att han direkt tillhörde de tryggaste barnen på avd som somnade första dan och åt med god aptit.....
3
Jag ammade båda mina barn tills de var kring 2, sedan kom de på andra tankar och jag kände mig färdig. Om man nu måste svara nåt annat än vad du säger (sålänge det känns bra) öht, när folk frågar kan man ju alltid säga att jag räknar med att han/hon tappar sugen i tonåren iallafall.
När min äldsta började dagis vid 1,5 ock ock ock-ade en del av dagispersonalen, hur skulle det gå, han skulle väl aldrig somna eller äta mat ordentligt på dagis eftersom jag fortfarande ammade honom. Sen blev de tysta när de märkte att han direkt tillhörde de tryggaste barnen på avd som somnade första dan och åt med god aptit.....
Jag ammar en 13-månaders, vilket ju inte är särskilt stort. Men enligt vissa konstiga nätkommentarer ska det ju vara jättegammalt.
Jag hör så gott som aldrig något negativt, de flesta brukar bara rycka på axlarna och inte bry sig. Har precis haft en liten sjukling som matvägrade totalt i fyra dagar (väldigt olikt henne), men amma kunde hon tänka sig. Vården har också bemött mig oerhört positivt den här veckan, sagt att det är toppen att jag har kvar amningen så att hon klarat sig så bra. Annars är det väl den missuppfattningen oinsatta kan ha - att stora ammade barn BARA ammar, inte äter mat. Som sagt, i fyra dagar har det varit en sanning här hemma, men i vanliga fall har jag ett riktigt matvrak. Tänker man helamning fast ett större barn som ställer krav kanske det känns jobbigt att tänka sig en treåring som ammas. Men det är ju inte alls så att amma stora barn, de äter annat, man kan styra när det passar osv. Samtidigt finns amningen där som backup, har man inte med sig mat, eller om barnets mat eller sovtider förskjuts, eller om barnet slår sig. Det är ju så himla praktiskt! Just dessa fördelar upplever jag att många av mina vänner ser när de ser mig amma en ettåring, får alltid höra att jag har ett så lätt barn som man kan ta med på det mesta utan att hon stör, bara charmar alla andra. Och så är det ju, delvis tack vare vår amning =) Sedan förstår jag faktiskt inte riktigt varför man måste sätta upp en tid när det är dags att sluta och dessutom berätta om det, det kan man väl ta lite som det kommer. Så jag skulle säga att gör ingen affär av det, ryck på axlarna när du får frågan. Vid ett direkt ifrågasättande finns det ju massor med fördelar du kan ta upp, bra för barnets immunförsvar + bra när barnet trots allt blir sjukt, skyddar dig mot bröstcancer osv. Sedan tror jag att många som frågar bara är nyfikna och lite oinsatta och inte egentligen negativt inställda.
4
Jag ammar en 13-månaders, vilket ju inte är särskilt stort. Men enligt vissa konstiga nätkommentarer ska det ju vara jättegammalt.
Jag hör så gott som aldrig något negativt, de flesta brukar bara rycka på axlarna och inte bry sig. Har precis haft en liten sjukling som matvägrade totalt i fyra dagar (väldigt olikt henne), men amma kunde hon tänka sig. Vården har också bemött mig oerhört positivt den här veckan, sagt att det är toppen att jag har kvar amningen så att hon klarat sig så bra. Annars är det väl den missuppfattningen oinsatta kan ha - att stora ammade barn BARA ammar, inte äter mat. Som sagt, i fyra dagar har det varit en sanning här hemma, men i vanliga fall har jag ett riktigt matvrak. Tänker man helamning fast ett större barn som ställer krav kanske det känns jobbigt att tänka sig en treåring som ammas. Men det är ju inte alls så att amma stora barn, de äter annat, man kan styra när det passar osv. Samtidigt finns amningen där som backup, har man inte med sig mat, eller om barnets mat eller sovtider förskjuts, eller om barnet slår sig. Det är ju så himla praktiskt! Just dessa fördelar upplever jag att många av mina vänner ser när de ser mig amma en ettåring, får alltid höra att jag har ett så lätt barn som man kan ta med på det mesta utan att hon stör, bara charmar alla andra. Och så är det ju, delvis tack vare vår amning =) Sedan förstår jag faktiskt inte riktigt varför man måste sätta upp en tid när det är dags att sluta och dessutom berätta om det, det kan man väl ta lite som det kommer. Så jag skulle säga att gör ingen affär av det, ryck på axlarna när du får frågan. Vid ett direkt ifrågasättande finns det ju massor med fördelar du kan ta upp, bra för barnets immunförsvar + bra när barnet trots allt blir sjukt, skyddar dig mot bröstcancer osv. Sedan tror jag att många som frågar bara är nyfikna och lite oinsatta och inte egentligen negativt inställda.
Här finns en sida för oss som vill amma lite längre än normen. http://ammavidare.blogspot.se/
WHO rekommenderar delamning i MINST 2 år. Denna rekommendation gäller i hela världen.
Jag ammade min son i nästan 6år. Faktiskt så fick jag inte så många direkt negativa kommentarer. Men efter 2 år ammade jag nästan bara hemma. Speciellt under småbarnsåren underlättade amningen väldigt mycket. När barnet blir sjukt är det mycket praktiskt att ha kvar amningen. Bröstmjölk är väl dessutom nyttigare än välling.
Har läst att om man planerar att amma länge så ska man undvika att ge napp och nappflaska.
5
Här finns en sida för oss som vill amma lite längre än normen. http://ammavidare.blogspot.se/
WHO rekommenderar delamning i MINST 2 år. Denna rekommendation gäller i hela världen.
Jag ammade min son i nästan 6år. Faktiskt så fick jag inte så många direkt negativa kommentarer. Men efter 2 år ammade jag nästan bara hemma. Speciellt under småbarnsåren underlättade amningen väldigt mycket. När barnet blir sjukt är det mycket praktiskt att ha kvar amningen. Bröstmjölk är väl dessutom nyttigare än välling.
Har läst att om man planerar att amma länge så ska man undvika att ge napp och nappflaska.
Jag satt precis och läste om amning där de stod att vi egentligen är gjorda att amma våra barn i flera år.
De började krångla till det i började på 1700-talet då fina damer slutade amma sina barn och hade någon som ammade dem åt dem för att de skulle kunna skaffa fler arvingar. Redan här började synen på amning att förfulas.
De är ju för barnens skull vi ammar! Hur menar de då om de är för din skull?
Vet inte själv hur länge ja kommer att amma eller hur länge jag kan amma men jag ska verkligen försöka så länge vi trivs med det. Men förstår inte att folk har så mycket åsikter om ammning som de har. Alla måste ju göra på de sättet som passar de bäst.
6
Gör som Du vill Inte som andra tycker!
Jag satt precis och läste om amning där de stod att vi egentligen är gjorda att amma våra barn i flera år.
De började krångla till det i började på 1700-talet då fina damer slutade amma sina barn och hade någon som ammade dem åt dem för att de skulle kunna skaffa fler arvingar. Redan här började synen på amning att förfulas.
De är ju för barnens skull vi ammar! Hur menar de då om de är för din skull?
Vet inte själv hur länge ja kommer att amma eller hur länge jag kan amma men jag ska verkligen försöka så länge vi trivs med det. Men förstår inte att folk har så mycket åsikter om ammning som de har. Alla måste ju göra på de sättet som passar de bäst.
Vad tråkigt att du får höra sådana kommentarer :-( Jag tror att det kan bero på att det inte inser skillnaden på att amma ett stort barn och en bebis. Ett stort barn ammar man ju mer på sina egna villkor och inte hela tiden.
Jag är inne på amning av tredje barnet och alla har jag ammat i över 2 år. Första barnet fick jag kanske lite kommentarer, men även många positiva. Och jag tror att det är många som ammar längre än man tror fast i hemmet. Ofta när jag har nämnt att jag ammat länge kryper det fram att även dem jag pratar med ammat länge. Det är inget att skämmas för utan är helt naturligt.
Du kan väl säga att du inte förstår varför er amning är så intressant för omgivningen och att du blir sårad av såna kommentarer.
7
Vad tråkigt att du får höra sådana kommentarer :-( Jag tror att det kan bero på att det inte inser skillnaden på att amma ett stort barn och en bebis. Ett stort barn ammar man ju mer på sina egna villkor och inte hela tiden.
Jag är inne på amning av tredje barnet och alla har jag ammat i över 2 år. Första barnet fick jag kanske lite kommentarer, men även många positiva. Och jag tror att det är många som ammar längre än man tror fast i hemmet. Ofta när jag har nämnt att jag ammat länge kryper det fram att även dem jag pratar med ammat länge. Det är inget att skämmas för utan är helt naturligt.
Du kan väl säga att du inte förstår varför er amning är så intressant för omgivningen och att du blir sårad av såna kommentarer.
Min treåring och jag ammar. De andra barnen har jag ammat i två respektive två och ett halvt år.
När ens barn är tre år så tar alla för givet att man har slutat amma för länge sedan så det är inga problem med kommentarer för det mesta. Det är ingen hemlighet att vi ammar men inte heller något som kommer upp spontant vid fikabordet på jobbet om jag säger så....
Jag är övertygad att det är helt naturligt att amma betydligt längre än de nio månader som är norm i Sverige idag (2 - 5 år säger forskarna). Som jämförelse så ammas hälften av världens alla tvååringar.
Min dotter och jag ammar två gånger om dygnet; när hon ska gå och lägga sig (hon somnar inte alltid vid bröstet dock utan somnar själv i sin säng ibland) och på morgonen när hon vaknar. Hon frågar aldrig efter amning då.
Min dotter älskar att amma. Hon ligger vid bröstet och bara njuter i stora drag. Hon ler med hela kroppen när vi ska amma. Hon är mer entusiastisk än jag vid det här laget. Det är helt OK för mig att amma och det är mysigt, men dottern är mer amningsfanatisk än vad jag är.
Och argumentet att något är dåligt bara för att man gör det för sin egen skull, vad är det? Annars är det ju så positivt att göra saker för sin egen skull, träna, ha egentid, träffa kompisar... men amma får man inte göra för sin egen skull? Är det fel att tycka om att amma? Förbjudet? Har bröst blivit så sexualiserade att man inte längre kan göra något så totalt osexuellt som att amma ett barn över året?
Ja, jag gillar att amma. Min dotter gillar det mer. Vi gör det för VÅR skull. Om någon har problem med det, så kan jag delvis förstå det, för det är långt utanför normen. Deras åsikter får stå för dem. De får lov att hålla sina tankar och åsikter för sig själva. Jag har sett en femåring ammas och jag erkänner att jag upplevde det som chockerande. Men jag var tyst för det är inte min sak att tycka något om det.
8
Min treåring och jag ammar. De andra barnen har jag ammat i två respektive två och ett halvt år.
När ens barn är tre år så tar alla för givet att man har slutat amma för länge sedan så det är inga problem med kommentarer för det mesta. Det är ingen hemlighet att vi ammar men inte heller något som kommer upp spontant vid fikabordet på jobbet om jag säger så....
Jag är övertygad att det är helt naturligt att amma betydligt längre än de nio månader som är norm i Sverige idag (2 - 5 år säger forskarna). Som jämförelse så ammas hälften av världens alla tvååringar.
Min dotter och jag ammar två gånger om dygnet; när hon ska gå och lägga sig (hon somnar inte alltid vid bröstet dock utan somnar själv i sin säng ibland) och på morgonen när hon vaknar. Hon frågar aldrig efter amning då.
Min dotter älskar att amma. Hon ligger vid bröstet och bara njuter i stora drag. Hon ler med hela kroppen när vi ska amma. Hon är mer entusiastisk än jag vid det här laget. Det är helt OK för mig att amma och det är mysigt, men dottern är mer amningsfanatisk än vad jag är.
Och argumentet att något är dåligt bara för att man gör det för sin egen skull, vad är det? Annars är det ju så positivt att göra saker för sin egen skull, träna, ha egentid, träffa kompisar... men amma får man inte göra för sin egen skull? Är det fel att tycka om att amma? Förbjudet? Har bröst blivit så sexualiserade att man inte längre kan göra något så totalt osexuellt som att amma ett barn över året?
Ja, jag gillar att amma. Min dotter gillar det mer. Vi gör det för VÅR skull. Om någon har problem med det, så kan jag delvis förstå det, för det är långt utanför normen. Deras åsikter får stå för dem. De får lov att hålla sina tankar och åsikter för sig själva. Jag har sett en femåring ammas och jag erkänner att jag upplevde det som chockerande. Men jag var tyst för det är inte min sak att tycka något om det.
Skrev fel i fjärde stycket! Om att amma på morgonen så skrev jag "hon frågar aldrig efter amning då." Det blev fel. Jo, hon är särskilt påstridig att få amma på morgonen. Det jag skulle säga är att dottern aldrig frågar efter amning någon annan tid på dygnet.
Rätt ska vara rätt.
9
Skrev fel i fjärde stycket! Om att amma på morgonen så skrev jag "hon frågar aldrig efter amning då." Det blev fel. Jo, hon är särskilt påstridig att få amma på morgonen. Det jag skulle säga är att dottern aldrig frågar efter amning någon annan tid på dygnet.
Jag ammar min son som är 2 år och 3 månader, och vi har än så länge inga planer på att sluta. Vilken dag som helst nu kommer han få ett litet syskon, och då hoppas jag kunna amma båda barnen. Jag gör det verkligen inte för min egen skull, tycker inte speciellt mycket om att amma egentligen. Men måste medge att det är väldigt praktiskt...
Tack och lov slipper vi oftast negativa kommentarer, kanske för att jag är öppen med att jag vill amma länge och bloggar mycket om det så alla vi känner vet vad jag tycker. Hoppas du kan amma så länge det känns rätt och slipper höra folks åsikter!
Håller med om att ammavidare är en suverän sida, och även Amningshjälpens blogg har en del bra om småbarnsamning. Andra bra bloggar om amning där även amning av större barn förekommer är http://sagogrynet.wordpress.com/ och http://hostlycka.blogspot.se/
Det hjälper att ha ett nätverk av andra som också ammar längre än vanligt, då känner man sig inte så udda!
10
Jag ammar min son som är 2 år och 3 månader, och vi har än så länge inga planer på att sluta. Vilken dag som helst nu kommer han få ett litet syskon, och då hoppas jag kunna amma båda barnen. Jag gör det verkligen inte för min egen skull, tycker inte speciellt mycket om att amma egentligen. Men måste medge att det är väldigt praktiskt...
Tack och lov slipper vi oftast negativa kommentarer, kanske för att jag är öppen med att jag vill amma länge och bloggar mycket om det så alla vi känner vet vad jag tycker. Hoppas du kan amma så länge det känns rätt och slipper höra folks åsikter!
Håller med om att ammavidare är en suverän sida, och även Amningshjälpens blogg har en del bra om småbarnsamning. Andra bra bloggar om amning där även amning av större barn förekommer är http://sagogrynet.wordpress.com/ och http://hostlycka.blogspot.se/
Det hjälper att ha ett nätverk av andra som också ammar längre än vanligt, då känner man sig inte så udda!
Kan tillägga att med andra barnet var jag tvungen att äta mjölk och äggfritt pga dotterns allergi + hade sår pga amningen med jämna mellanrum, så det var verkligen inte för min egen skull jag ammade :-) Och det går inte att tvinga ett barn att amma.
Har också märkt hur olika amningen varit med barnen. Äldsta sonen var amningsgalen och ville ofta. Dottern var nog mittimellan. Trean vill inte alls lika ofta och det tycker jag är skönt. Han ammar när han ska sova (fast somnar utan bröstet i munnen) och sen nån gång på natten och ev på morgonen (om jag själv inte säger nej). Dagtid frågar han aldrig.
Och sen är det ju stor skillnad eftersom man börjar amma ett spädbarn. Man börjar inte med en tvååring för då hade det nog känts konstigt för mig med, men nu växer man in i det hela :-)
11
Kan tillägga att med andra barnet var jag tvungen att äta mjölk och äggfritt pga dotterns allergi + hade sår pga amningen med jämna mellanrum, så det var verkligen inte för min egen skull jag ammade :-) Och det går inte att tvinga ett barn att amma.
Har också märkt hur olika amningen varit med barnen. Äldsta sonen var amningsgalen och ville ofta. Dottern var nog mittimellan. Trean vill inte alls lika ofta och det tycker jag är skönt. Han ammar när han ska sova (fast somnar utan bröstet i munnen) och sen nån gång på natten och ev på morgonen (om jag själv inte säger nej). Dagtid frågar han aldrig.
Och sen är det ju stor skillnad eftersom man börjar amma ett spädbarn. Man börjar inte med en tvååring för då hade det nog känts konstigt för mig med, men nu växer man in i det hela :-)
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
