Skrev för en 3 veckor sen om att jag upptäckte att jag var gravid med mitt ex som jag hade brytit upp med för då ca 5 v sen och nu blir det ju då 8 v sen. En liten återblick är att vi bröt upp för att jag inte orkade med särboskapet och att jag behövde mer. Men kärleken fanns (finns) där. I alla fall så beslöt vi att inte behålla barnet och med blandade känslor så tog jag alltås bort det för 1 v sen Har mer o mer kommit fram till att jag inte vill vara utan honom, älskar honom så otroligt mycket. Han har sagt hela tiden att han är fortfarande kär i mig, och han har inte ens tillåtit sig känna efter hur det känns att de e slut. Han håller sig sysselsatt från morgon till kväll för att slippa tänka.

I alla fall så sa jag i går att jag vill bli tillsammans med honom igen, jag vill att vi är ett par igen. Även om vi har det tufft ihop och vi inte kan se när en ljusning sker med att flytta ihop så är detta värre att inte ha honom alls än det vi hade. Men, han vill inte bli tillsammans med mig igen ;( Inte nu i alla fall, vad framtiden visar vet han inte. Att han inte vill nu beror på att samma problem finns nu som när jag ville bryta upp och det går ej att ändra på. Och ja det har han rätt i, men jag tycker detta som vi har nu är värre än det vi hade och de sa jag. Men nej, han vill inte. Och det var först då jag kännde en verklig sorg att det inte är vi längre, det blev en verklighet på något sett. Först nu jag inser vad jag gjort, jag har förlorat min kärlek! Fy vad jag är ledsen och förtvivlad nu.