Saker att göra på en dejt?

[Anonym]

Jag bor med mina barn på heltid och har precis börjat dejta litegrann.

Jag är helt ovan att dejta eftersom jag hela delen av mitt vuxna liv levt i en realtion. Nu är jag skild sedan två år och jag har börjat dejta litegrann. Jag har träffat några män och vi har träffats ute på restaurang eller hemma hos dom. De flesta har jag bara träffat några gånger och så har det inte blivit något mer.

Nu har jag träffat en man som jag gärna vill fortsätta att träffa. Vi har varit ute och ätit och så har vi varit hemma hos honom några gånger. Jag känner mig inte bekväm med att bjuda hem honom till mig eftersom barnen alltid här hemma på kvällar och helger. Barnen vet att jag dejtar och skulle säkert inte ha något emot det, men jag vill gärna lära känna honom på egen hand först.

Mina barn är 16 och 10 år och är riktiga "hemmaråttor". Den yngsta sover över hos kompisar ibland, men den äldsta hänger mest hemma. Det är svårt att synka så att båda barnen är hemifrån samtidigt.

Nu känner jag mig så himla tråkig som alltid vill träffas hemma hos mannen jag dejtar och vill ha lite tips på vad jag kan föreslå att vi skall hitta på tillsammans. Bio känns så "fjortisaktigt" och ger inte tillfälle till att prata så mycket, bowling känns omoget, promenader kan man ju gå på men nu på kvällarna är det både regnigt och mörkt.... Vad sjutton ska man hitta på? Känner mig så himla fantasilös :-). Eller är jag för skeptisk? Bio och bowling kanske funkar kanon...? Gå på quizz på en bar kanske? Snälla hjälp mig! Förslag och tips mottages tacksamt!

[sisla]

Åh, på ett sätt är ni som tonåringar (lite hemlösa sådär, min styvson och hans första flickvän tyckte det var så genant att vara hemma hos någon av dem så de gick hur långa promenader som helst i flera månader innan de började träffas hemma hos nån av dem)... men med skillnaden att din dejt faktiskt HAR ett hem där ni kan vara.

Jag tycker inte alls det är fantasilöst att alltid vara hemma hos honom, han måste väl också kunna förstå att du vill lära känna honom mer innan du bjuder hem honom att träffa dina barn.

Jag tycker du kan ta med take-away mat, delikatesser eller liknande hem till honom, ni kan turas om att hyra film också. Någon gång kan ni gå på bio, men jag håller med om att det är ett ganska torftigt sätt att umgås. När man bowlar, spelar biljard, promenerar eller går på pubquiz så kan man ju iaf prata lite mer.

Gå på nån annan typ av "föreställning" kanske? Stand-up? Musik? Teater? Ni kanske kan träna ihop, gå ut och springa, eller gå på Friskis? På helgerna kan man på vissa orter gå på guidade naturpromenader om man kolla Friluftsfrämjandets hemsida. Men det blir ju samtidigt lite fånigt att göra sånt om det egentligen inte är alls sådant nån av er brukar göra på sin fritid.

När jag dejtade så gick det ganska snabbt att komma till en sorts känsla av "det är mysigt att bara vara tillsammans" (eller så slutade man ses) och då behövs ju inga ordnade aktiviteter -då är man supernöjd med att ligga i tv-soffan och hångla när man ses? Då räcker det ju att bestämma när ni kan ses, att du kommer hem till honom, och ibland lagar du maten, ibland gör han det eller så gör ni det ihop... Å så umgås ni hemma hos honom tills du känner dig bekväm med att låta honom träffa dina barn

Men jag får uppfattningen att du kanske vill ta saker lite mer försiktigt och långsamt än vad jag brukade göra? Jag tycker du ska säga till honom precis det du skriver här: att du vill umgås mer med honom, men att du vill lära känna honom lite mer innan du bjuder hem honom att träffa dina barn - och vad gillar han att göra? Vill han att ni ska hitta på grejer "ute" medan ni fortsätter lära känna varann, eller trivs han med att umgås hemma hos honom och att ni turas om att bjuda varann på mat?

[Eliza62]

Alltså, om jag vore på det stadiet i en dejt att vi träffats så pass många gånger som jag får intryck av att ni gjort så skulle jag ö.h.t. inte fundera över vad vi skulle göra tillsammans om det kändes *rätt*. Då skulle det vara tillräckligt att bara vara tillsammans (och kramas och ha sex...). Men om ni inte kommit till det stadiet än så...Nej jag vet inte, jag skulle nog inte se det som en potentiell partner om vi inte kommit längre än till promenader och middagar efter 4-5 dejter - och isåfall skulle jag inte heller fundera över vad vi skulle göra ihop.

Jag säger osm min bror: Om det känns som att man behöver titta i en turistbroschyr för att kunna komma på saker att göra ihop så är det inte rätt partner.

[icecapx]

Planera middag tillsamman, gå och handla tillsamman, laga maten tillsamman, kanske med en styrketår skaplig vin till kockarna. Prata, mysa, laga mat, ha trevligt.

Duka fint, ät maten, se på en film eller rull i höet.

Fungerar ni ihop med matlagningen lär ni fungera skapligt på andra områden också, matlagning är en så vanlig handling att vardagen skiner igenom där.

Skulle jag lära känna någon ville jag ha _tid_ i hennes sällskap, matlagning är ett bra sätt. Blir det knasigt finns det alltid något som behöver röras om eller så.

[erikastockholm]

Jag kan iofs hålla med Eliza lite att om det vore jag och jag inte spontant tänker: "det här skulle ### gilla" så kanske jag inte vore så kär. Men om vi antar att du är annorlunda än mig. Vad tror du om:

Ordna en picknickkorg med godsaker och ta med spontant till honom?

Museum, i Stockholm finns det många trevliga museum som har öppet sent. Hur ser det ut där du bor?

Fixa barnvakt och bjud hem honom. Eftersom dina barn är så stora kanske det behövs en liten plan där barnvakten lurar med dem på någon aktivitet. Eller lura bort barnen på bio.

[-Allis-]

Klok bror *imt*

[Eliza62]

Japp ;-) (imt)

[krax]

hälsa bror din att han har åtminstone ett rätt!

[Eliza62]

Ja ibland har han väldigt rätt - och ibland väldigt fel. Det är sällan nåt mittemellan

[skanetjej]

efter 4-5 gångers träffande så är det bara att lägga ner?

[farson]

Om du gillar bio och bowling så föreslå det. Restaurang- och kafésittning som självändamål är oerhört överskattat om du frågar mig. Mycket roligare att göra saker. Varför inte geocaching? Våga vara "omogen". Det är moget.

[Eliza62]

För mig ja. Men det finns väl andra som fungerar annorlunda.

[skanetjej]

men det är ju fan inte kärlek i mina ögon om man säger så..

Men men alla är vi ju annorlunda.

Nu var det min första kille visserligen men vi väntade 6 månader med sex..hade han sagt ngt sådant hade jag dumpat honom.

[MaryT*]

Fast det är ju liiiiite skillnad på om man är tonåring (som du väl var då?) och kanske oskuld eller om man är en vuxen med mer erfarenhet inom sex?

[krax]

varför är det kärlek att inte vilja ha sex?

det är ju en enorm skillnad mellan tiden innan man fick ett etablerat sexliv (-behov) och efter.

[skanetjej]

jag var 21.

Ja det är skillnad.Oskulden är i mina ögon viktig.

Men hade jag träffat en ny man nu(nu är jag ju gift,lycklig mm)så hade jag inte haft sex på 5e dejten.Hade killen dumpat mig då..fine.då är han icke värd mig

[MaryT*]

Jag tycker att ditt förhållningssätt är helt ok, jag menar det ska ju kännas bra för just dig!

Men jag undrar - vad är det som gör att du känner att du inte vill ha sex fastän ni dejtat flera gånger? Hur många dejter är lagom, tycker du?..

[Anonym]

Jag känner ju själv att det borde vara dax att ha sex, men jag har grymt dåligt självförtroende och har huvudet fullt av hjärnspöken. Jag har bara haft sex med en pojkvän i tonåren och med min exman. Min exman och jag var gifta i 15 år och vi hade ett härligt sexliv. Exmannen bedrog mig och var otrogen under ett års tid. Under den tiden låg vi med varann ca: 1-2 gånger per vecka samtidigt som han låg med sin nya kärlek. Till slut dumpade han mig och vi skilde oss. Att han låg både med mig och sin nya kvinna samtidigt har satt djupa spår hos mig. Eftersom han valde henne känner jag mig värdelös och som att jag inte duger. Töntigt nog har det här "satt sig på hjärnan" och jag bygger stora hinder för mig själv. Samtidigt längtar jag efter sex och närhet, men ändå vågar jag inte "komma till skott".... Tom när jag kysser och hånglar med mannen jag dejtar så tvivlar jag på om jag verkligen "kan" kyssas... Oattraktivt av en vuxen kvinna, jag vet. Och jag önskar inget hellre än att jag bara kunde "släppa sargen" och åka med :-). Känns som att jag är ensam i hela världen om att känna såhär. "Alla" andra verkar inte ha några problem alls att ligga med olika män och njuta av det. Är det bara jag som känner så här?

[EnLitenSten]

Vad skulle hända om du berättade för honom om hur du känner? Som ovan typ?

[Anonym]

Vi har pratat om det och han menar att jag inte behöver känna någon press. Samtidigt så berättar han att hans tidigare relationer oftast har tagit slut på grund av att deras sexliv blivit ointressant. Det underlättar ju inte pressen på mig direkt.... Jag känner mig stressad både över att vi borde ha sex och att det då ska bli bra för oss båda. Förmodligen tänker jag för mycket....