Kan gå
Ursprungligen postat av
Nilla2006
Hej, Jag och min man har varit gifta i över 15 år och har två barn som strax är i tonåren. Vi upplever att vi har för mycket tjafs om praktiska saker och för lite kärlek MEN vi älskar fortfarande varann och vill ha mer tid tillsammans. Är det någon här som har erfarenhet av att fortsätta vara gifta med gemensamma barn men flytt isär? Fördelar? Nackdelar? Hur blev det efter 1 år 5 år?
Jag och maken bodde i litet torp med en 6-åring och en 11-åring, katt och hund.
11-åringen var lite utanför ramarna och ibland utåtagerande, både jag och maken hade stort behov av lugn och ro och ensamtid ibland, maken var även doftöverkänslig, ljudkänslig, hade ptsd (som triggade av stora pojkens affekt stunder) och pälsdjursallergiker (lite lätta symptom av just de individerna som bodde hos oss då).
Vi hade det kämpigt och förhållandet gick upp och ner.
Vi provade tanken att skiljas, men kändes inte rätt. Så då inreddes en annan byggnad på tomten och vi blev särbo. Kök och toa enbart inne. Yngre barnet fick också bo i andra bokningen så småningom.
Det fungerade bra, vi hade matdagar och bestämt vem som städade var, och lite annat sådant praktiskt. Så det inte fanns oklarheter i vem som hade ansvar för barnen, deras aktiviteter, jympakläder och liknande.
Sen, efter ytterligare 6 år hade vi ingen kärlek för varann, så då kändes skilsmässa rätt. Men för övrigt var det ett bra upplägg för oss.