har ni känt behov av att byta liv totalt?
Jag har en tidigare bästis som i princip helt har gjort sig av med sina väninnor från tidigare när hon skilde sig. Jag trodde först att det det bara gällde mig, men det är det inte alls.
Hon verkar inte vilja umgås med någon, nu när man kan tycka att hon skulle behöva kompisarna mest av allt.
Alla har försökt om och om igen, men blivit ganska så kyligt nobbade, utan förklaring.
Den \"skilda\" har träffat en ny man, men inte gått ut officiellt med detta utan varit mycket diskret.
Tror ni det kan vara förklaringen till att hon inte alls vill ha kontakt?
1
ni som har skilt er... har ni känt behov av att byta liv totalt?
Jag har en tidigare bästis som i princip helt har gjort sig av med sina väninnor från tidigare när hon skilde sig. Jag trodde först att det det bara gällde mig, men det är det inte alls.
Hon verkar inte vilja umgås med någon, nu när man kan tycka att hon skulle behöva kompisarna mest av allt.
Alla har försökt om och om igen, men blivit ganska så kyligt nobbade, utan förklaring.
Den \"skilda\" har träffat en ny man, men inte gått ut officiellt med detta utan varit mycket diskret.
Tror ni det kan vara förklaringen till att hon inte alls vill ha kontakt?
Hmmm, det där låter inte som om din väninna VILL byta liv, det låter som om hennes nya man hindrar henne från att ha kontakt med sina gamla vänner...
Inte bra om det är så... :-(
2
Misstänkt... Hmmm, det där låter inte som om din väninna VILL byta liv, det låter som om hennes nya man hindrar henne från att ha kontakt med sina gamla vänner...
honär absolut ingen mes som skulle ta sk-t från någon..
Vi andra förstår ingenting.
Det är så himla hemligt med denne nye att hon knappt hälsar om vi träffar dem, hon blir jättestressad. Det får inte synas att de träffas, han är bara en arbetskompis...
ingen av oss skulle missunna henne en eller 100 nya män - det är ju hennes liv...
förstår om det är turbulent i nya relationen, men då säger man väl det?
Det är väl inget att hymla och smyga med?
4
det är så konstigt honär absolut ingen mes som skulle ta sk-t från någon..
Vi andra förstår ingenting.
Det är så himla hemligt med denne nye att hon knappt hälsar om vi träffar dem, hon blir jättestressad. Det får inte synas att de träffas, han är bara en arbetskompis...
ingen av oss skulle missunna henne en eller 100 nya män - det är ju hennes liv...
förstår om det är turbulent i nya relationen, men då säger man väl det?
Det är väl inget att hymla och smyga med?
Hej igen!
Jag hoppas verkligen att det är som du säger; att din väninna är en stark person som inte tar sk*t från någon! Samtidigt vill jag varna för att det är en missuppfattning att \"han/hon är så tuff, så h*n går inte på så\'nt där\".
När man träffar på en psykopat/någon med psykopatiska drag kvittar det hur tuff man är; personen hittar in under skinnet på en ändå... J*vligt obehagligt, och man lär sig inte känna igen vad som händer förrän man gått på niten en gång; det kvittar hur mycket man läst och sett på tv och sett på kompisar.
Ja, jag talar av egen erfarenhet...
Men är det inte att han är \"stygg\" mot henne, så kanske han redan är i ett förhållande så det är därför det ska smygas?
Som jag ser det har du ett val att göra: Antingen struntar du i väninnan och låter henne vara mysko. Kanske tar hon kontakt igen när nyhetens behag har försvunnit.
Eller också håller du fast vid henne och verkligen försöker ta reda på vad som försiggår. Men är det som mitt sjätte sinne säger, att karlen är mysko, så har du hårt arbete framför dig.
(Det slog mig att det kan vara BÅDA delarna: han är både taskig mot henne och har henne som älskarinna och kräver att hon ska smyga med det. Och samtidigt har hon inte \"tid\" med er, för när karlen kommer ifrån sitt \"riktiga\" förhållande måste/vill hon ju finnas till hands för honom. Så var det för mig...)
5
Missuppfattning Hej igen!
Jag hoppas verkligen att det är som du säger; att din väninna är en stark person som inte tar sk*t från någon! Samtidigt vill jag varna för att det är en missuppfattning att \"han/hon är så tuff, så h*n går inte på så\'nt där\".
När man träffar på en psykopat/någon med psykopatiska drag kvittar det hur tuff man är; personen hittar in under skinnet på en ändå... J*vligt obehagligt, och man lär sig inte känna igen vad som händer förrän man gått på niten en gång; det kvittar hur mycket man läst och sett på tv och sett på kompisar.
Ja, jag talar av egen erfarenhet...
Men är det inte att han är \"stygg\" mot henne, så kanske han redan är i ett förhållande så det är därför det ska smygas?
Som jag ser det har du ett val att göra: Antingen struntar du i väninnan och låter henne vara mysko. Kanske tar hon kontakt igen när nyhetens behag har försvunnit.
Eller också håller du fast vid henne och verkligen försöker ta reda på vad som försiggår. Men är det som mitt sjätte sinne säger, att karlen är mysko, så har du hårt arbete framför dig.
(Det slog mig att det kan vara BÅDA delarna: han är både taskig mot henne och har henne som älskarinna och kräver att hon ska smyga med det. Och samtidigt har hon inte \"tid\" med er, för när karlen kommer ifrån sitt \"riktiga\" förhållande måste/vill hon ju finnas till hands för honom. Så var det för mig...)
att de inte lyckades hålla ihop, och vi andra sitter i våra villor och har våra familjer...
Tycker det är så tråkigt, för jag \'är inte en sån som slutar bjuda hem frånskilda väninnan när mannen är hemma. Min mamma frystes ut så när hon skilde sig - hon var väl för snygg, så hon var bara välkommen när det bara var kvinnor, oftast.
6
tror att hon känner sig misslyckad också att de inte lyckades hålla ihop, och vi andra sitter i våra villor och har våra familjer...
Tycker det är så tråkigt, för jag \'är inte en sån som slutar bjuda hem frånskilda väninnan när mannen är hemma. Min mamma frystes ut så när hon skilde sig - hon var väl för snygg, så hon var bara välkommen när det bara var kvinnor, oftast.
...på svaret själv. Konstigt iofs, men jag kan förstå att det känns jobbigt för en del att fortsätta umgås med de gamla \"mer lyckade\" vännerna. Man kan ha rätt låg självkänsla när man skilt sig. Man kan få för sig att vännerna har tagit parti för ens ex-partner, man kan tro att folk tycker och tänker en massa saker om en ...
Annars kanske hon har det väldigt hektiskt efter skilsmässan och helt enkelt har ont om tid? Det är mer tidskrävande förstås när man ska hinna med allt på en i stället för två personer ...
Eller kanske är hon nykär och lever i en rosa bubbla?
Eller, som Brokenhearted skrev, kanske är det en fortfarande gift eller alldeles nyskild man, så att relationen är känslig?
Jag hoppas iaf att det inte är en man som är dum mot henne. Håll ögonen öppna - jag har sett den allra tuffaste och erfarna tjej trilla dit för en psykopat som till slut lyckades knäcka hennes självkänsla o förnuft. Det kan drabba vem som helst ...
7
Jag tror att du kanske sitter ...på svaret själv. Konstigt iofs, men jag kan förstå att det känns jobbigt för en del att fortsätta umgås med de gamla \"mer lyckade\" vännerna. Man kan ha rätt låg självkänsla när man skilt sig. Man kan få för sig att vännerna har tagit parti för ens ex-partner, man kan tro att folk tycker och tänker en massa saker om en ...
Annars kanske hon har det väldigt hektiskt efter skilsmässan och helt enkelt har ont om tid? Det är mer tidskrävande förstås när man ska hinna med allt på en i stället för två personer ...
Eller kanske är hon nykär och lever i en rosa bubbla?
Eller, som Brokenhearted skrev, kanske är det en fortfarande gift eller alldeles nyskild man, så att relationen är känslig?
Jag hoppas iaf att det inte är en man som är dum mot henne. Håll ögonen öppna - jag har sett den allra tuffaste och erfarna tjej trilla dit för en psykopat som till slut lyckades knäcka hennes självkänsla o förnuft. Det kan drabba vem som helst ...
Vid de senaste två separationerna så ville jag helst bara krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet. Jag kände dels så stor skam över att det blivit som det blivit (inte att det var mitt fel, snarare att jag varit ihop med någon som behandlat mig så illa), och dels mådde jag för dåligt för att orka träffa dom. Så vid dessa tillfällen var jag rätt anti. Framförallt sista gången, då det kändes värre än någonsin tidigare med just skammen.
Men i mitt fall var det inte så att jag snabbt hittat en ny. Därför får det mig att undra ifall hon varit otrogen, för då kan man ju förstå ifall hon skulle skämmas över att träffa er. Eller att hon helt enkelt skäms för att hon så snabbt gått vidare till någon ny.
Ja jag bara filosoferar lite. Har ingen aning om hur det varit i hennes fall.
Det var bara lite tankar från mig.
8
Sådär har jag också gjort. Vid de senaste två separationerna så ville jag helst bara krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet. Jag kände dels så stor skam över att det blivit som det blivit (inte att det var mitt fel, snarare att jag varit ihop med någon som behandlat mig så illa), och dels mådde jag för dåligt för att orka träffa dom. Så vid dessa tillfällen var jag rätt anti. Framförallt sista gången, då det kändes värre än någonsin tidigare med just skammen.
Men i mitt fall var det inte så att jag snabbt hittat en ny. Därför får det mig att undra ifall hon varit otrogen, för då kan man ju förstå ifall hon skulle skämmas över att träffa er. Eller att hon helt enkelt skäms för att hon så snabbt gått vidare till någon ny.
Ja jag bara filosoferar lite. Har ingen aning om hur det varit i hennes fall.
Det var bara lite tankar från mig.
som du gjorde..
Jag själv träffade min nuvarande sambo medans jag var gift. Min dåvarande man fick veta det rätt tidigt och vi separerade, men han ville faktiskt inte att det skulle komma fram att jag hade träffat en ny (han ville inte att folk skulle tycka synd om honom) - själv så skämdes jag så otroligt. Sen hade ville jag att barnen skulle få landa efter skilsmässan innan dom introducerades för min nya man. Så jag smög - drog mig lite undan från vännerna - helt frivilligt.
9
Jag tänkte direkt.. som du gjorde..
Jag själv träffade min nuvarande sambo medans jag var gift. Min dåvarande man fick veta det rätt tidigt och vi separerade, men han ville faktiskt inte att det skulle komma fram att jag hade träffat en ny (han ville inte att folk skulle tycka synd om honom) - själv så skämdes jag så otroligt. Sen hade ville jag att barnen skulle få landa efter skilsmässan innan dom introducerades för min nya man. Så jag smög - drog mig lite undan från vännerna - helt frivilligt.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
